Mariefred med Svärta Hembygdsförening

Den 7 september följde vi med på Svärta Hembygdsförenings bussresa till Mariefred. 

Vi började besöket på Callanderska gården, där Mariefreds hembygdsförening är verksam.

Från 1710 till 1920 bedrevs färgerihantverk.  Familjen Callander, som bodde här åren 1831 - 1948, donerade gården som hembygdsmuseum. 

Här kan man se hur en borgarfamilj bodde vid sekelskiftet 1800/1900.

Tavlan "Gripsholm och Mariefred från den östra sidan" målades 1879

av konstnären JOHAN ROBERT NILSSON.

Vi delades in i två grupper och med varsin mycket kunnig guide 

fick vi god insyn i Mariefreds historia och Callanderska gården. Nedanför kyrkan från 1698 berättade Lennart att Mariefred var mycket yngre än Nyköping, men hade kvar byggnader från 1600-talet eftersom staden aldrig ödelagts av någon brand.

På 1370-talet lät riksdrotsen Bo Jonsson Grip (närmaste man till kung Magnus Eriksson) bygga en borg på ön som fick namnet Gripsholm (lätt att nå med båt från Stockholm). 

Grip var Sveriges störste markägare genom tiderna (1/3 av Sverige och hela Finland).

Under våra fötter började kartusianermunkar 1493 uppföra ett kloster med namnet Pax Mariæ (pax betyder fred). 1498 fick klostret hela Gripsholm med underlydande i förläning. Motprestationen var att det årligen skulle hållas själamässa för förlänaren, som då skulle garanteras komma till himmelen i stället för någon annan varm plats.

Gustav Vasa tyckte att de katolska klostren hade för mycket makt och stora markinnehav. 1526 genomförde han reformationen genom att omvandla den katolska kyrkan i Sverige till den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan och förstatligade samtidigt all egendom.

Klostret och dess byggnader revs och materialet användes för att bygga vasaborgen Gripsholms slott. Därmed tog medeltiden slut och ersattes av Vasatiden.

Sedan riksdagen i Västerås 1544 är Sverige ett arvrike. 

Vid den kullerstensbelagda Kyrkogatan ligger hus från varje århundrade. 
Från vänster 1600-tal, 1700-tal och 1800-tal samt till höger 1900-tal.

På golf-restarangen åt vi lunch. Jag var mycket nöjd med min wallenbergare.

Eftermiddagen ägnade vi åt ett guidat besök på Gripsholms slott. Det är idag ett av de elva kungliga slotten som förvaltas av Statens fastighetsverk.

Utanför slottet finns två runstenar från mitten av 1000-talet e Kr. 
Detta är den så kallade Gripsholmsstenen.

Via vindbryggan kommer man till slottsentrén.

Modell av slottet med det stora Vasa-tornet.

På den yttre borggården dominerar Vasa-tornet. 

Här finns de imponerande bronskanonerna Galten och Suggan, som är krigsbyte från Ryssland runt år 1600.

Vem kan läsa denna inskription?

Inre borggården med den viktiga brunnen.

I receptionen blir vi mottagna av kungafamiljen.

Gustav I Vasa - landsfadern - i egen hög person.

Gustav Vasa fick 11 barn. Enligt lagen skulle äldste sonen bli kung.
Erik XIV, Johan III och dennes son Sigismund (konung av Sverige och Polen).

Karl IX, hertig av Södermanland, var Gustavs yngste son.

Det där med arvrike fungerade ju inte så bra när bröderna bråkade med varandra.

Två av Gustav Vasas söner, kungarna Erik XIV och Johan III, har suttit fängslade i Fängelsetornet. 
Den avsatte kungen Gustav IV Adolf tillbringade sitt sista år, 1809, i fångenskap på Gripsholm. 
Detta rum var ibland 'fängelse'

Gustav II Adolf

När Gustav II Adolf dog i Lützen 1632, var hans dotter Kristina bara 6 år.

Axel Oxenstierna var hennes förmyndare fram till 1644, då hon blev myndig och kröntes.
På tavlan är hon 8 år. Barn på den tiden skulle vara 'små vuxna'.

1654 abdikerade hon. Sedan blev hon katolik. Tänk om Gustav Vasa hade vetat det - då hade han väl vänt sig i sin grav! 

Rikssalen används idag bland annat till konserter.

Gustav III-s sovrum där kungen blev påklädd på morgonen med hovet och andra gäster som åskådare. Den blev jättelycklig som fick ge kungen morgonkyssen!

Takkrona i papier-maché. Den är mycket lätt men kan inte flyttas utan att den går sönder.

På Gripsholms slott finns Statens porträttsamling. Den består av nästan 5 000 tavlor. Inte bara porträtt på svenska personer.
Detta är den franske 1700-tals kungen Ludvig XVI.

Vi avslutar besöket i slottet i Gustav III-s teater.
Scengolvet lutar mot publiken.
Det finns flera kulisser i taket vilka kan hissas ned genom anordningar under scengolvet.

Scenmaskineriet

Mariefreds station där Östra Södermanlands Järnväg  trafikerar den smalspåriga linjen till Läggesta. Några av deltagarna hade valt att åka tåget i stället för att gå på slottet.

Efter ett fikastopp på Rutans café i Björnlunda fortsatte vi resan hem. 
Vi hade fint väder hela dagen.
Efter en regnskur uppenbarade sig en dubbel regnbåge på himlen, som jag fotograferade genom bussfönstret.

Surströmming hos oss i Sjösa

I år var Marita och jag värdpar för den traditionella surströmmingsfesten.
Gäster är våra mångåriga vänner från Trosa och Strängnäs.
Välkomstdrink i köket.

 Som förrätt har jag gjort en kräftsoppa.

 Det är mitt jobb att öppna surströmmingsburkarna.
Övertryck i burkarna gör att både doft och spad sprutar ut.

 Kallax hela strömmingar och Oskars filéer är märken vi gillar.
Snapsen är ett måste.

En härlig surströmmingsklämma med mandelpotatis, rödlök och crême fraiche.

  Med stängda glasdörrar kommer inte myggen in.

Marita har bakat en smarrig tårta med hallon och blåbär på en maräng- och sockerkaksbotten.

Nu får vi längta till nästa års fest. Roligt att ha något att se fram emot.

Djur i trädgården

Efter regnet kommer blötdjuren fram. ('Blöt' kommer från tyskan och betyder  'mjukt', dvs de saknar inre skelett.)

Detta är en vinbergssnäcka.

Jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuséet svarar så här på min fråga om antennerna: 

Storsnäckor - Helicidae - dit vinbergssnäckan hör, har två uppsättningar tentakler. De övre är långa och där sitter också snäckans ögon. Det undre tentakelparet är känsel- och smakorgan.

Detta är en trollslända. Den är ett rovinsekt och heter Metalltrollslända, vilket jag snabbt fick reda på av Trollsländeföreningen. De beskriver den så här:

Metalltrollslända finns i inte alltför näringsrika, delvis skuggade vatten av många olika storlekar och i skilda miljöer, men främst i skogs- eller väl beskogad mellanbygd. Den ses ofta patrullera längs långsamt flytande vattendrag och där dessa mynnar ut i sjöar. Larvutvecklingen är tvåårig eller längre. Metalltrollslända förekommer allmänt i stort sett hela Norden.Trollsländan har dubbla vingpar, som gör den till en verklig flygakrobat.De stora gröna 'bollarna' är fasettögon, som innehåller tusentals delögon (ommatider) och har ett synfält på nästan 360°. De fångar snabbt upp minsta rörelse från något bytesdjur.

Även en groda tog sig in i uterummet. Ett dun från ett fågellik har fastnat på det klibbiga bakbenet. 

 Det är nog en vanlig groda.

Detta är nog en vanlig fästning på Maritas arm.

Undrar vart den är på väg?