Vintersportlov!

I söndags var Marita och jag på Cosmonova och såg den fina filmen "Born to be wild", som handlade om omhändertagna föräldralösa elefantungar i Afrika och orangutang-ungar på Borneo.
När vi åkte hem fick vi med oss Pontus och Rasmus som kom från Uppsala för att vara hos oss under sportlovet. Så mycket vintersport blev det ju inte, men som vanligt bowling (som gick väldigt bra för pojkarna) och dataspel och på kvällarna sällskapsspel. Traditionell hamburgare åt vi på Max samt denna gången tårtchill på kulturföreningen Generator med filmen Tårtan från 1973.
Igår hämtades de av morfar Tommy.


Snöpromenad

Rasmus i klättertallen

Pontus bowlar

Nattligt snöfall

Ticket to ride

Tårtchill

Biopublik

Tårtscen

Hamburgare på Max
















 




 

 

Minnesord över Carolina i Sörmlands Nyheter den 18 februari 2014

Carolina Tannerfalk

I en ålder av 35 år avled Carolina Tannerfalk, född Forsmark, den 2 december, efter ett års kämpande mot cancer.
Carolina var född och uppvuxen i Trosa. Hon var under uppväxten aktiv i ridklubben Hubertus och fanns med som ledare i Trosa Frisksportklubb. Efter gymnasiet med djurvårdsinriktning på Spånga gymnasium arbetade hon ett år som piga vid lantgård med kor utanför Nyköping. En sommar arbetade hon som djurskötare på Kolmårdens djurpark. Så småningom tog hon upp studierna igen och skaffade både lärarutbildning och magisterexamen i biologi vid Växjö universitet. Den röda tråden och inspirationskällan i Carolinas liv var just djurintresset. Hästarna följde henne genom hela livet och hon hade ett aktivt hundintresse med många år som tränare i agility.

Carolina hade även ett stort pedagogiskt intresse och arbetade på Ingelstagymnasiet utanför Växjö där hon var mycket uppskattad av både kollegor och elever. Hon var ambitiös både med elevernas lärande och med deras personliga utveckling. Hon brydde sig om eleverna som individer och vågade ställa krav för att hon trodde på deras förmåga.

Carolina träffade Jesper år 2000 under universitetstiden i Växjö. Året efter blev det fortsatta studier i Linköping under cirka två år, innan de båda begav sig till Växjö där blivande maken hade fått jobb. År 2007, när äldste sonen var ett halvår gammal, flyttade familjen till sitt hus i Rottne, där familjen i dag bor kvar. I augusti 2011 gifte sig Carolina med sin Jesper vid Åby sluss vid Helgasjön. Carolina bytte då sitt flicknamn Forsmark till Tannerfalk.

Carolina gillade att röra på kroppen och var inte rädd för att testa nya utmaningar. Volleyboll har både hon och Jesper spelat under större delen av livet. Hon sysslade även med bland annat klättring, kajakpaddling, tennis, beachvolleyboll, agility, ridning, löpning och var gympainstruktör. Familjen var alltid viktigast i Carolinas liv. Hon tog ofta ut familj och vänner i naturen på utflykter. Hon hade även många lyckliga stunder med hästen i Norra Åreda. Tollaren Molle fick alltid följa med.

Under sitt sista år skrev Carolina en blogg där hon delade sina tankar och känslor med många läsare. Det var ett sätt för henne att hålla alla bekanta uppdaterade om sjukdomsläget samtidigt som det gav henne mening att skriva om sin livssituation. Den finns fortfarande kvar på carolinafina.blogspot.se.

Carolina var en utåtriktad person med stor bekantskapskrets. Hon var en glädjespridare som alltid hade ett leende på läpparna och nära till skratt.

Carolina är saknad av många. Saknaden av henne är stor och fortfarande vilar en känsla av overklighet över att hon är borta. Den sista veckan i livet var en vecka fylld av samtal. Sina sista krafter tog hon fram för att ge det sista av sig själv till människorna hon älskade.

Närmast sörjande är Carolinas familj, bestående av maken Jesper och deras tre barn – Måns sju år, Ebba fem år och Saga ett år – samt hennes mor Birgitta, far Göran och Marita samt bröderna Jonas, Oscar och Daniel med familjer.

Jesper Tannerfalk och Jonas Forsmark

Hos Jesper och barnen i Rottne

I måndags morse den 10 februari tog jag tåget till Växjö. Det var jättesmidigt och trots 2 byten tog tågresan drygt 3 timmar och sedan 45 minuter med buss. Totaltid samma som för bil, men bekvämare och billigare.
Inget av barnen var i skolan eller på dagis på måndagen på grund av bland annat vinterkräksjukan men under veckan kryade dom på sig.
Jesper och jag turades om med vardagssysslorna, men hade också tid för barnen, OS på TV, hundrastning samt samtal om väsentligheter.


Måns tränar på multiplikation



Saga dansar när Jesper spelar en fin melodi



Saga klappar Molle



3-bente Måns

 

Ebba i badet



Ebba fixar sin egen godnattsaga



Morfar läser "Varulven" för Måns

Carolinas grav

På fredagen åkte jag hem, men då strulade SJ, så jag missade anslutningen i Norrköping och fick vänta en timme på nästa tåg.

Det blev en bra vecka i Rottne med många fina stunder med Jesper och barnen. Jag ser nu fram emot skidresan till Sälen tillsammans.