Västmanland. Del 5: Torsdagen 7 sep Västerås Djäkneberget

Västmanland. Del 5: Torsdagen 7 sep Västerås Djäkneberget 

Vi fortsatte cykla runt i Västerås. Vi kom upp till en gammal stadsdel med smala kullerstensgränder mellan faluröda hus på Rektorsgatan.
Här sluttar Rektorsgatan ned mot Domkyrkan.
Gamla gatunamnsskyltar i emalj.
Rejäla fönsterluckor håller ute kylan och förhindrar insyn.Roligt med realhistoria.Jag tror inte djäknarna bodde i så här fina hus. Dags att gå upp på Djäkneberget!
Djäkneberget, som reser sig intill cityringen, har under flera hundra år varit en samlingsplats för västeråsarna. Marita gick trapporna upp genom denna entré.Jag cyklade upp och passerade då denna staty av Sam Lidman och hans sten med inskriptionen ”Te chi vede”, ”En Gud som ser dig, tiden som flyr, evigheten som väntar”.

Den engelske munken David.

Carl von Linné

En rofylld plats vid en av de många dammarna.

Sam Lidman var verkligen aktiv. Detta var bara några av hans 500 objekt på Djäkneberget.

Västerås stadshus med sitt berömda klockspel. Hitom stadshuset ligger Fiskartorget.

Kolla till vänster på fotot ovan!

Där står Allan Runefelts konstverk Tjuren från 1963.

Framför stadshuset finns

Vindarnas grotta från 1969, som skapades av konstnären Erik Grate.

På kvällen firade med en riktigt god middag för att vi har förmånen och orken att uppleva så mycket natur och kultur på våra husbilsutflykter!

God natt!

Fortsättning följer med del 6

Västmanland. Del 4: Torsdagen 7 sep Västerås Domkyrkan

Västmanland. Del 4: Torsdagen 7 sep Västerås Domkyrkan

Dags för Västerås, som är Sveriges 6:e största stad.

Klicka på denna länk för att läsa vad Västerås betyder. Detta är Västerås stadsvapen:

Stadsarkivet i Västerås svarade mig på min fråga:
Det är ett gammalt sigill från 1300-talet. Oklar utformning men ska visa ett A och M, Ave Maria.
I gästhamnen hittade vi en ledig ställplats, som vi bokade och betalade med mobilen.

Marita lyfte ned elcyklarna och sedan gjorde vi en första tur i stan.

För att komma in mot centrum måste man passera livligt trafikerade gator, järnvägen och Svartån. Det gick jättebra för det finns gott om cykelbanor.

Här cyklade vi över Svartåns mynning (oset). På det svarta vattnet flyter sjok med vitt skum som vittnar om de stora regnmängderna .

Min vän Björn är hydrolog och förklarar skummet:

"Det beror på att nedbrytningsprodukter från organiskt material sköljs ut. En helt naturlig process och det myckna regnandet har förstärkt detta. Ett mycket mindre troligt förlopp skulle vara att tensider skulle sköljts ut från någon anläggning."

Vi hamnade först i Vasaparken där vi hittade Gustav Vasas byst.

Vad har Gustav Vasa med Västerås att göra? Jo, - den 29 april 1521 stod slaget på Badelundaåsen mellan Gustav Vasa med sina dalkarlar och danske kungens Kristian II-s här. Striderna fortsatte inne i Västerås. Tills slut segrade svenskarna och kung Kristian II drog söderut med sina män.

Borgarna Olle Adrin (1918-1988) Brons, 1958, Vasaparken

Vi fortsatte till domkyrkan.

På nyåret 1544 kallade Gustav Vasa till en riksdag i Västerås. I samråd med rikets adel och biskopar fick han där igenom att Sverige skulle erkännas som ett arvkungadöme, det vill säga den äldste sonen och dennes manliga arvingar skulle ärva den svenska tronen. För de övriga yngre sönerna ville Gustav att de skulle få ärftliga hertigdömen.

Utanför domkyrkan står statyn över Johannes Rudbeckius d ä. Skulptören Carl Milles har gjort den.

Det passar väldigt bra att han står där. Detta är svaret till varför han står här:

Det är precis 400 år sedan han grundade Sveriges första gymnasium i Västerås: Rudbeckianska gymnasiet. Han grundade även flickskolan 1632. I mitten på 1910-talet var min mor elev där. Den heter idag Fryxellska skolan.
Den stora domen är från början av 1200-talet. Kyrkobyggnaden är en femskeppig katedral, med kor i en halvcirkelformig absid och brutet, koppartäckt tak.

Skåpet på högaltaret är från 1516 och skänktes av riksföreståndaren Sten Sture den yngre.
Till höger om altaret finns Erik XIV-s sarkofag.

En personal i kyrkan berättade att Johan III, efter att (troligen) ha förgiftat sin bror Erik med arsenik år 1577, lät begrava honom under golvet vid ambulatoriet. När kung Gustaf III blev varse att en kung låg begravd under golvet lät han fixa en marmorsarkofag åt Erik XIV vilken placerades till höger om koret. När sarkofagen öppnades 1958 upptäckte man att Eriks ben var kapade och låg bredvid.

Med anledning av Rudbeckianska gymnasiets 400-årsjubileum finns en utställning i två delar med namnet Ljusbärare.

I domkyrkans södra sidoskepp visas en rad personporträtt som spänner över samma tidsperiod, alla var Ljusbärare för sin tid. 
I Skattkammaren visas spännande föremål både från tiden för gymnasiets grundande och från vår samtid.

Inte långt från domkyrkan ligger botaniska trädgården, som är Sveriges äldsta gymnasieträdgård.

I Botaniska trädgården (Lekplatsen) finns några fina skulpturer.

Morgonbad är en fontänskulptur av Anders Zorn.  

Det var ett av hans sista skulpturarbeten. 
 En upplaga göts 1920 för denna plats i Botaniska trädgården i Västerås.

Detta är David Wretlings verk Eva gjord i brons.

Slut på del 4

Fortsättning på Västerås  del 5

Västmanland. Del 3: Onsdagen 6 sep Ängsö

Västmanland. Del 3: Onsdagen 6 sep Ängsö 

Vi vaknade till en fin morgon och njöt av solen vid husbilen.Mälaren låg spegelblank när vi åkte till Ängsö naturreservat.Ängsö ligger ungefär 2 mil sydost om Västerås.En 160 m lång bro leder över Spånsundet till ön.För att komma till Engsö slott åker man genom en magnifik allé.

Engsö slott har sina rötter i 1100-talet.

Slottets nuvarande utseende och inredning kom till på 1740-talet, då arkitekten Carl Hårleman skapade en ståndsmässig bostad åt greve Carl Fredrik Piper.

Sedan 2010 förvaltas slottet av Westmannastiftelsen med ekonomiskt stöd av Länsstyrelsen.

Slottskyrkan

Det finns flera geocachar här, varav en är speciellt intressant.
Den heter Här ligger det en hund begraven.

Uppgiften var att hitta två gravstenar med dödsåren för de begravda.
Alldeles utanför muren hittade vi den ena. Den är ganska liten. Av texten framgår att Karl XII-s sista häst Brandklipparen är begravd här år 1740. Efter Karl XII-s död 1718 var hästen 'pensionär' hos greve Piper på Engsö. Läs i länken om spökerierna på Engsö och hästens märkliga död!
Under den andra gravstenen, som finns i slottsparken, ligger grevinnan Sophie Pipers (1757-1816) älsklingshund Cotillion, som dog 1781. 

Nu hade vi årtalen så vi kunde räkna ut var cachen låg. Vi hann dock inte leta reda på den.

Den finns flera fina cykel- och promenadvägar i parken.

Vilken fin promenad i denna lövade tunnel!

Det var dags att till fots (Marita) och jag på elcykeln utforska naturreservatet. (Klicka på kartan för att förstora den.)

Vi åkte och parkerade vid Långholms brygga. 

Marita vandrade runt udden söder om Engsö slott.
Hon gick den så kallade Utörundan.

Jag utforskade de vägar och stigar som jag kunde cykla på.
Här skulle Marita passera så småningom.

Jag fortsatte till vägslutet vid ett ställe som hette Lugnet.
Platsen gjorde skäl för namnet!

Sedan fortsatte jag till Skurusund.

Där var caféet tyvärr stängt för säsongen. 

Den fanns en liten väg till  som fortsatte västerut. Men där blev det besvärligt. Jag satte full fart och klarade mig genom pölarna.

Även stigen som Marita gick stod bitvis under vatten. 

(Västmanland hade ju fått mycket regn den senaste tiden.)

Här finns tydligen en jättegryta.

Undrar hur många år det tog att svarva denna gryta?
Jag vet inte hur djup den är.

Jag hade cyklat 17 km och Marita hade gjort en långvandring.

På kvällen kom vi tillbaka till husbilen.
Marita tog ett dopp från badstegen på bryggan.

Vi bestämde att stanna här för natten.

God natt!

Fortsättning följer del 4