Korsordsbild

 I dagens Sörmlands Nyheter finns lördagskrysset med denna teckning.

Det är något konstigt med bilden - tycker jag. Vad tycker mina följare?

Någon fysikintresserad kanske vet.

Svara med SMS till 0733-620340. 

Carolinas födelsedag den 22 juni

Midsommarafton, sommar och glädje - men också den dag då min älskade dotter Carolina föddes. Carolina skulle idag ha fyllt 40 år om inte cancern tog hennes liv för knappt 5 år sedan. 

Idag är sorgen väldigt påtaglig och jag vet att många fler än jag saknar henne. 

Nedan finns en kavalkad av bilder på Carolina.

Carolinas 30-årsdag

  

Ett vackert par på Stensund

 Sista sommaren

Carolina tyckte om djur. Här håller hon en skadad näbbmus som Måns hittat.

En tur till Småland. Del 5: Skurugata

Vi lämnar Hult och letar oss fram på slingriga småvägar (dålig GPS-mottagning!) till naturreservatet Skurugata. 

Stigen ned till "gatan" är väldigt fin i början

När jag var här för 40 år sedan var det fortfarande snö kvar i klippskrevorna. Men i år har ju våren varit regnfattig och varm.

Än så länge relativt lättgången stig.

Inte mindes jag att det var så här stenigt. Tur att Leif och jag har stavar, för vi har båda besvär med balansen.

På det smalaste stället är gatan bara 7 m bred. Det är 35 m upp till toppen på branten.

Vi är nära slutet av den 800 m långa gatan.
Leif och jag väljer trappan upp, men sedan är det brant och halkigt nedåt.
Marita och Elaine fortsätter i gatan - och det var inte alls svårt.

Marita och Elaine passerade Tjuvajösses håla, men de gick inte in.

Vid slutet på gatan finns Skurukälla dit den här grodan var på väg.

 Vi börjar vandringen upp mot Skuruhatt. Det finns två olika leder att gå. Vi väljer den lätta!

Upp på Skuruhatt på höjden 337 m ö h är det en milsvid utsikt över de småländska skogarna.

Häruppe tog finner vi slutpositionen för den Earthcache som heter Skurugata.

 Klockan är 19.15 när vi startar hemresan. Vi åker via Bestorp där vi släpper av Elaine och Leif.

När vi kommer hem till Sjösa sitter grannens katt och väntar på oss.

Två intensiva dagar är slut. Vi har haft väldigt roligt, upplevt mycket och träffat trevliga människor.

Jag har kommit både Pålle Näver och Albert Engström närmare in på livet.

Småland är så vackert med ett mycket omväxlande landskap med skog, ängar och sjöar.

Och sån hade vi tur med vädret!

En tur till Småland. Del 4: Hult

I Stenberga träffar vi Våge Malmström, som är aktiv i Albert Engström-sällskapet i Hult.

Hults hembygdsgård kallas även Engströmsgården.

Hit har stationshuset flyttats från ursprungsplatsen vid järnvägen.
Här växte Albert upp. Han hjälpte ofta fadern Lars som var stins (stationsinspektor). I sina böcker cirkulerar berättelserna ofta kring livet vid järnvägen och den vilda naturen i trakten.

Kolingen i egen hög person.

Det finns en stor teaterscen där man haft föreställningar varje sommar sedan 1960.
I år framförs Husförhöret av Hult-amatörerna.

Nära Hults kyrka ligger fattigstugan, som Albert berättat om. Den övergavs 1914 då ett ålderdomshem byggdes strax intill.

Byggnaden fungerar nu som ett museum.

Här finns 14 bäddar, men ofta fick hjonen dela säng.
Föreståndarinnan kallades Regenta och bodde på övervåningen.
Albert berättar om "Blinde Johan" och vilka fantastiska förmågor han hade.
Läs: http://runeberg.org/engstrom/fattigstugan.html  (Fattigstugan ur "Kryss och landkänning")

Vi tackar Våge för guidningen och åker bort och kollar på Hults station, som nu är privatbostad. Persontrafiken på den så kallade Bockabanan mellan Nässjö och Hultsfred lades ned 2014. Nu passerar enstaka godståg.

Vi börjar resan hemåt, det blir dock ett stopp vid Skurugata.

En tur till Småland. Del 3: Eksjö

Tisdag morgon åker vi till Eksjö där vi på förmiddagenm besöker Eksjö Museum i gamla stan.

Eksjö museum och Turistbyrå

Där finns en stor fast utställning om Albert Engström, som var född och uppväxt på Hults järnvägsstation där fadern Lars var stationsinspektor (stins).

(Alla foton från utställningen.)

Albert Engström var bland annat en mycket duktig tecknare - speciellt karikatyrer. 

Jag är intresserad av Albert Engström, dels för att han var smålänning och dels en fantastisk berättare.

Runt 1980 byggde vi - några grannföräldrar och deras barn jämngamla med mina - ett slags lappkåta ute på Stensund. Då fick barnen slita och arbeta. Att spika på riktigt var häftigt.

Kåtan var under flera år basen för en barn- och ungdomsverksamhet med  friluftsliv: vandringar i vilthägn med vildsvin och mufflonfår samt matlagning över öppen eld eller i kokgrop. Sov gjorde vi i kåtan som rymde c:a 15 personer. När det blev sovdags läste jag smålandshistorier av Albert Engström. 

Vad mycket spännande han upplevde i sin barndom! Men då fanns ju varken TV eller mobiler. Jag tror ungarna hade mer roligt på Alberts tid i slutet på 1800-talet än dagens barn.

Under de senaste 100 år har vårt språk förändrats, så Alberts historier är idag inte så lätta att förstå.

Ebbarpsgölen är en historia om hur en bodisco klädd i bonjour med damer från Eksjö lurar Alberts kompis Calle Trenck att äta en levande ruda och hur pojkarna sedan tar en gruvlig hämnd:

Calle Trenck till vänster och Albert till höger.

Albert tog ställning i många samhällsfrågor bland annat folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922.

Denna affisch fotograferade jag utanför en restaurang i Hô Chi Minh-city i Vietnam.

Genom sin bok Gotska Sandön populariserade han ön för svenskarna.

Han gjorde en ABC-bok: Pyttans A-B och C-D -lära.

Usch! skall Pyttan skrika till
när en pojke pussas vill.

Jag kan inte gå förbi Kolingen, som Albert är Pappa till. Kolingen huserade i Stadsgården i Stockholm, men gjorde ibland utflykter till förnämare kvarter. 

Kolingen gjorde sin debut i Strix 1897 och levde vidare där till 1907.

I väntan på kortegen:

Kolingen: Ja, kommer han inte snart, så får han inte se mig!

Han bodde många år i Grisslehamn i Roslagen. Han skrev då många historier om rospiggarna och skärgården.

I Sandhamn umgicks han med den tidens societet som hade seglarintresset gemensamt.

Albert skrev många visor som senare tonsatts. 

Han sjöng bland annat Evert Taubes visa  "I Eksjö sta på Ränneslätt"

Denna visa har 12 verser.

 Filmen bygger på fem av Albert Engströms noveller. Engström uppträder själv i filmen.

Hans CV är aktningsvärd. Jag har ovan bara berört några detaljer ur hans liv.

Efter en god lunch åker vi till Hult, där Albert växte upp.