Den 3 januari 2026 – Perihelium

 

När jorden nuddar solen 

Mitt blogginlägg om Perihelium, ellipser och Keplers gåta har kompletterats med bild och text från Copilot och ChatGPT.

Den 3 januari – Perihelium (betyder 'nära solen')

Det är vinter. Snön ligger kanske över gärdena, eller så är det bara grått och tyst. Men där ute i rymden händer något: jorden är som närmast solen. Det kallas Perihelium — den punkt i jordens bana där avståndet till solen är som kortast. Motsatsen kallas  Aphelium (betyder 'bort från solen'), vilket är den punkt där himlakroppen är som längst bort från solen i sin elliptiska bana.
Jorden 'faller' (rör sig) olika fort i den elliptiska banan på grund av gravitationen från solen. Jorden faller allt snabbare under höstmånaderna fram till den 3 januari. Sedan 'faller' den allt långsammare som när den 'är på väg i en uppförsbacke'. Sedan faller den allt fortare igen. Jorden rör sig ungefär som en pendel eller gunga.

Detta kallas Keplers första lag: "Planetbanorna är ellipser med stjärnan i den ena brännpunkten". Det är gravitationen från solen som hindrar att planeten kastas ut i rymden på grund av centrifugalkraften.

Keplers andra lag säger att "Varje planet rör sig längs sin elliptiska bana med en sådan hastighet att en linje från planeten till stjärnan ("radius vector") alltid sveper över en lika stor area på samma tid" (30 dagar).

Hur ritar man en ellips?
Det finns ett gammalt trick — nästan magiskt i sin enkelhet. Man tar två nålar, ett snöre och en penna. Fäster snöret i nålarna (blir ellipsen brännpunkter), sträcker det med pennan, och för pennan runt. Snöret håller summan av avstånden konstant — och pennan ritar en perfekt ellips.

Men varför är det kallt?
Det är en av naturens vackra paradoxer. Vi är närmast solen — men det är vinter. Det beror på att årstiderna styrs av jordens lutning, inte avståndet till solen. Under vintern når inte solens värmande strålar norr om Norra polcirkeln.

Ellipsens stora axel (där brännpunkterna F1 och F2 ligger) kallas storaxel. Axeln vinkelrätt mot storaxeln som går igenom mittpunkten kallas lillaxel.

Halva ellipsens utbredning på storaxeln betecknas a och halva utbredningen på lillaxeln betecknas b. Avståndet från mittpunkten till en av brännpunkterna betecknas c. De två brännpunkterna ligger på samma avstånd från mittpunkten.

Samtliga punkter på ellipsen ligger där summan av avstånden till brännpunkterna har ett konstant värde:$$r1+r2=2\cdot a$$Förhållandet mellan avståndet från mittpunkt till en brännpunkt (c enligt ovan) och halva utbredningen på storaxeln (a enligt ovan) kallas ellipsens excentricitet:

$$e=\frac{c}{a}$$Excentriciteten kan anta värden mellan 0 och 1 (men inte 0 eller 1). För värdet 0 blir det en cirkel då brännpunkterna sammanfaller med mittpunkten. Ju större excentricitet desto mer avlång blir ellipsen.

Jordbanans e‑värde är 0,0167, vilket innebär att jordens bana avviker mycket lite från en perfekt cirkel. Skillnaden i avstånd mellan perihelion och aphelion blir ca 5 miljoner km, vilket ger ungefär 6,7 % skillnad i solinstrålning mellan närmaste och fjärmaste läge.

Läs mer i min 'fördjupningsblogg'

*****

Vintersolståndet

"Ja, - nu vänder det" brukar man säga när vintersolståndet passerat. Det inträffade klockan 16:03 den 21 december (precis när jag skriver detta). Det är årets kortaste dag. I Stockholm var dagen endast 6 tim och 4 min lång. 

Just nu står solen i zenit i Namibia på Stenbockens vändkrets. Här 'vänder' solen norrut igen. Vi går alltså mot ljusare tider med allt längre dagar.

I Kiruna infaller mörkertiden – perioden då solen aldrig stiger över horisonten – från 11 december 2025 till 1 januari 2026. Det innebär att mörkertiden varar i 21 dygn. Under denna period ligger solen som högst strax under horisonten mitt på dagen, vilket ger ett blåaktigt skymningsljus, men ingen direkt sol. Det är en tid som många i norr både fruktar och älskar – en stilla, blåskimrande paus i året, innan ljuset långsamt återvänder efter nyår.

Vi bor ju på planeten Jorden, som roterar 1 varv runt solen på cirka 365 dygn i en svagt elliptisk bana.

Så här ser det ut i rymden:

Vid sommarsolståndet firar vi midsommar med t ex dans kring midsommar/majstången. Hur firar vi i Norden vintersolståndet? Har sederna varit olika under historiens gång?

Jag frågade Copilot som svarar så här:
Till skillnad från sommarsolståndet, som i Norden firas öppet och gemensamt med dans kring midsommarstången, har vintersolståndet traditionellt varit en mer lågmäld men symboliskt laddad tid.
I förkristen tid markerade midvintern en vändpunkt i året, då man offrade, åt och drack för att fira att solen snart skulle återvända. Det nordiska julfirandet har sina rötter här: blot, gästabud, eld och gemenskap i mörkret.
När kristendomen slog igenom flyttades fokus från solens återkomst till Jesu födelse, men många äldre inslag levde kvar – ljusen, granen, julbocken och tanken på att värna hemmet mot mörkrets krafter. I modern tid har vintersolståndet fått en mer stillsam karaktär. Många tänder ljus, går ut för att uppleva den kortaste dagen eller följer traditioner som luciafirande, adventsljus och julmarknader – alla med samma grundidé: att skapa värme, rytm och mening i årets mörkaste tid. På så vis bär dagens nordiska vintertraditioner fortfarande spår av både urgamla solriter och kristna högtider, sammanvävda till ett firande som handlar lika mycket om ljusets återkomst som om gemenskapen mitt i mörkret.

Hoppas vi får snö och en vit vinter!

Dalarna del 10: Hildasholms trädgårdar och Trolldalen

Söndagen den 27 juli fortsätter vi resan hemåt. Som vanligt stannar vi till om det dyker upp något intressant utmed vägen. I Leksand vid Siljans strand ligger Hildasholms trädgårdar så där stannade vi.Hildasholms trädgårdar anlades av Hilda Munthe kring 1910 och rymmer blomsterprakt med engelska och franska influenser, figurklippta granar samt köks- och medicinalträdgårdar på en area av 20 000 m².

Flodmonster

Vi avslutade med en fika i trädgårdskafét.

Se fler bilder och läs mer om Hildasholm!

Strax intill ligger Leksands kyrka från 1300-talet. Kyrkan är den äldsta av kyrkorna runt sjön Siljan. Den är placerad högt längst ut på norra udden där Österdalälven har sitt utlopp ur Siljan.

Kyrkan är en av Sveriges största landsortskyrkor med plats för 2 300 personer.

Vi bestämde att vi skulle åka några mil söderut utmed Österdalälven till Djurås där Dalälven 'börjar'.

För att komma till Älvudden, där Västerdalälven kommer från sydväst, måste vi åka över Österdalälven på den så kallade Flottbron.

Jag sitter på Älvudden och imponeras av den stora Dalälven.

Vi åker samma väg tillbaka över Flottbron.

Vi åkte till närbelägna Bäsna trädgård. Det är en blomstrande oas mellan Gagnef och Borlänge – ett inspirerande utflyktsmål med en 5000 m² stor visningsträdgård, café och butik, perfekt för både trädgårdsälskare och familjer.Jag tar det lugnt i denna sköna oas med Marita knallar omkring som 'Jungfrun i det gröna'.Härifrån är det bara 2 mil österut till Ornässtugan, där vi var för 8 dagar sedan. Nu åker vi västerut mot Trolldalens naturreservat.

Nej - jag ska inte gå till ättestupan (än)!

Rastskyddet Myran ute på den gamla myren.

Här vände jag och återvände till husbilen medan Marita vandrade i naturreservatet.

Dalarnas landskapsdjur är Berguven och landskapsblomma är Blåklocka.

Dags att ställa in Google Maps på 'Hem' för att fullfölja den 10 dagar långa resan i Dalarna. Det blev 150 mil. Som vanligt har vi upplevt väldigt mycket. Någon detaljplanering gjorde vi inte, mer än att besöka Njupeskär och 'följa i Gustav Vasas spår'. Med husbilen hade vi total frihet att göra impulsutflykter när vi såg en intressant skylt vid vägen. Jag minns inte att vi hade något dåligt väder.

SLUT
på resan juli 2025 med husbilen till Dalarna med Gustav Vasa som tema .

Dalarna del 9: Mora

Nästa besök tänkte vi göra i Sälen, för att ta upp 'tråden' med Gustav Vasa igen. Dit är det 8 mil. Vi stannar vid rastplatsen Fulunäset, där vägen mot Hamar i Norge korsar Fuluälven på bron.
Där står statyn Fulunässoldaten som påminner om alla de 1000-tals beredskapssoldater som vaktade vår gräns under 2:a världskriget.

Statyn står inte där som en krigare, utan som en kämpe för freden.
Här flyter Görälven och Fuluälven samman och bildar Västerdalälven.
Många geografiska namn innehåller 'Fulu' som i Fulufjället.
ChatGPT skriver så här: I flera nordiska dialekter och äldre språkformer finns ord som liknar fulu, t.ex. fòlu, fola, folaðr, som används om kal mark, trädlös höjd eller öppen fjällplatå. Fulufjället är just ett plant och kalt högfjäll, nästan som ett stort bord – så betydelsen passar mycket väl.

I Sälen åker vi till Olnispagården.

Vi letade efter Vasastenen, men p g a avstängd väg och regn avstod vi från besöket. Bilden är från Internet.

Stenen står i sluttningen ovanför Olnispagården, där Gustav Vasa övernattade 1520, innan han vände tillbaka för att leda dalkarlarna mot danskarna. Den 19 mars 1922 startade det första Vasaloppet vid Olnispagården. Här på gärdet i Berga by ställde vasaloppsåkarna upp sig till start.Så här ska de åka. Varför ligger avstånden omvänt?Vid startplatsen står den 6 m höga Vasaloppsstenen. Där finns alla vasaloppssegrarnas namn sedan 1922. De markerade åren är 1965 och 1989, då jag åkte Vasaloppet.

I Limedsforsen vid Västerdalälven stannar vi för natten. 
Sedan vi ätit frukost på lördagsmorgonen fortsätter vi resan till Mora.

Namnet Mora kommer från det gamla dialektala ordet "mor", som betyder ungefär "tätare skog på fuktig mark". Mora socken uppkom antagligen under 1200-talet.

I Mora är Zorngården en av de stora turistattraktionerna, som vi besökte för några år sedan. 

Anders Zorns bronsstaty invigdes 1836.

Nu ska vi besöka Zornmuseet.

Museet visar i sina permanenta utställningar verk av Anders Zorn, såsom Midnatt, Vallkulla, Dans i Gopsmorstugan samt de två självporträtten i rött och i vargskinnspäls. Både akvareller, oljemålningar och etsningar av Zorn, likväl som Zorns skulpturer och makarna Zorns samling av antika silverföremål ingår i samlingarna.
Med bilden vill jag visa Zorns skicklighet att illustrera 'våt hud'.

Nära kyrkan finns statyn "Sankt Mikael och draken". Den har en stark koppling till kommunvapnet, som har Sankt Mikael och draken som motiv, och även symbol för Mora kommun.

När vasaloppsåkaren har skidat till kyrkan på Vasagatan och passerar klockstapeln syns det hägrande målet och då är det 'bara te åk'. 

Gatubilden är från Google Earth Pro.

På sockeln står det: I fäders spår för framtids segrar.

Marita verkar inte gå i mål. Hon är på väg till Vasastatyn på kullen.

Vasastatyn i Mora är en bronsstaty av konstnären Anders Zorn, som uppfördes 1903. Statyn står på den kulle där Gustav Vasa 1520 talade till Morafolket under sitt uppror mot danskarna, och den är placerad vid Vasaloppsmålet. Statyn har en inskription på lokal dialekt som lyder: "Jän Gustaf Eriksson Täled a morkarrum 1520 reited dalfolk mörkja 1903. Gärdi Zornim", vilket betyder "Här, där Gustaf Eriksson talade till dalkarlarna, reste dalfolket märket 1903. Zorns verk". 

Här slutar temat 'Gustav Vasa' som vi i flera resor följt från Gustavs fångenskap i Danmark 1518 via Lübeck och Stensö utanför Kalmar för att slutligen efter dramat på Kolsundsfärjan hamna i Rankhyttan i Dalarna.

Dalahästens väg till svensk nationalsymbol började för många hundra år sedan. Hästens betydelse som arbetsredskap och arbetskamrat var mycket stor i skogs- och småbrukarbygderna runt Siljan.

Vi hittade en parkering för husbilen vid Nusnäs strax söder om Mora.

(Då måste fabriken som tillverkar dalahästarna finnas i närheten!)

Slut på del 9