Guttation

Dagg är vattenånga som kondenserats till droppar som fällts ut på t ex bilar eller växter när varm fuktig luft avkyls på kvällen (eller morgonen). Varm luft kan innehålla mer fukt än kall luft.

När jag i sköna morgonsolen kom in i växthuset fanns det vattendroppar på gurkbladen och även små klotformiga droppar som hölls kvar av håren på bladets kant. Eftersom jag vattnat rikligt i går kväll var luften nu mättad med vattenånga så dropparna kunde inte avdunsta. 

15 min senare var alla dropparna borta eftersom växthusdörren var öppen.

Det är inte dagg!

Fenomenet kallas "guttation" (efter latinets gutta = droppe). De små dropparna kommer ut ur de små så kallade klyvöppningar som finns på bladen. Dessa öppnas på morgonen när solen börjar skina och växtens fotosyntes (hopsättning med hjälp av ljus) sätter igång. I bladens gröna klorofyllrika celler sätts molekyler av koldioxid (CO₂) och vatten (H₂O) med hjälp av strålningsenergi från solen samman till energirikt lagringsbart druvsocker (C₆H₁₂O₆) samtidigt som syre (O₂) avges till luften - tack och lov - som vi kan andas in! Och sedan andas vi ut koldioxid och vatten. Tala om rundgång!

När temperaturen i växthuset stiger så avdunstar vattendropparna och det blir ett "sug" efter mer vatten nerifrån rötterna (hoppas det inte är torrt i marken - för då sjunker det inre så kallade turgortrycket i cellerna och bladen slokar). Med detta vatten förs näringsämnena från marken upp i växten så det blir gurkor eller jordgubbar. Druvsockret innehåller den energi som växten behöver för att tillväxa och sätta frukt mm. När vi äter jordgubben utnyttjar vi energin för att leva. Vi lever alltså av solens energi!  Och andas dess syre! Visst är det väl uttänkt!

Vem är då "portvakten" som öppnar och stänger dessa klyvöppningar? 

Klyvöppning (bild från internet)

Klyvöppningen består av två korvliknande celler (läppceller eller stomata eller Guard cells). Om växten har brist på vatten minskar trycket i cellerna och de "sjunker ihop" och blir platta. Då stängs klyvöppning! Finurligt - eller hur!

(Bild från internet)

I dag åt vi egen färsk gurka till maten!

Fotosyntesen är en av de viktigaste kemiska processerna i naturen på jorden och helt avgörande för allt högre liv.

Hur fotosyntesen fungerar i detalj, då de enkla molekylerna koldioxid och vatten bit för bit monteras ihop till en sockermolekyl, utforskades av den brittiske biokemisten Krebs på 1930-talet och kallas Krebscykeln (citronsyracykeln). Han fick Nobelpriset i medicin 1953.