måndag 20 april 2020

Historien om en visdomstand

I februari 2012 skickades jag av min tandläkare till en tandkirurg i Nyköping för att ta bort en 'krånglande' visdomstand (nr 38) i vänster underkäke. Tyvärr avbröts operationen eftersom den närliggande ansiktsnerven låg alldeles intill och riskerade att skadas. Kvar blev alltså en del av roten.




Måndagen den 16 mars i år var jag hos min tandläkare eftersom jag hade ont och en svullnad bak i vänster underkäke. Fick penicillin Kåvepenin mot tandinfektion. 
Från Vårdcentralen fick jag remiss till Öron, näsa, hals som skulle undersöka eventuell käkinflammation och dessutom skulle en remiss skickas till tandspecialist i Eskilstuna (vilket aldrig gjordes). 
Tandkirurgen i Nyköping gjorde en så kallad panoramaröntgen på alla tänderna. Den visade en kraftig inflammation i käken. Då hittade man journalen från 2012 om den kvarsittande tandroten och då ville kirurgen operera på direkten. När han fick reda på att jag gick på blodförtunnande tabletter så måste jag göra uppehåll med de tabletterna ett tag. 
Men tandroten MÅSTE bort - och bara operation gäller. Men ansiktsnerven då? Eftersom Kåvepeninet inte hade någon verkan efter 8 dagar så fick jag en annan sort som jag nu har gått på i nästan 3 veckor.
Jag var rädd för att ansiktsnerven skulle skadas. Från tandspecialisten i Eskilstuna tog jag reda på att man gör en datortomografi för att få fram 3-dimensionella bilder så att man kan se hur tandrot och nerv ligger i förhållande till varandra. Via SMS om detta till tandkirurgen i Nyköping dagen före skärtorsdagen bad jag honom fixa en remiss för datortomografi inför den planerade operationen den 20 april.
Nu var svullnaden så besvärlig att jag knappt kunde öppna munnen för att äta. Samtidigt kom jag in i en period med näsblod vid minsta ansträngning. Jag mådde inte så bra då.
Torsdagen den 16 april ringde tandspecialisten i Eskilstuna och sa att de kunde göra datortomografin där den 17 april, så att jag kunde ha CD-skivan med bilderna med till operationen.
I går var det dags. Med bilderna på datorskärmen och två assisterande sköterskor gjordes ingreppet, som tog 30 minuter. Det var en riktig pärs: Flera bedövningssprutor och med en massa olika verktyg öppnades tandköttet och de inflammerade delarna av käkbenet skrapades bort. Sedan borrning, flera bedövningssprutor och tänger och så var den knappt 10 mm stora rotbiten borta. Och ansiktsnerven hade inte skadats! 
Kommentarer från kirurgen: "Tänk att roten fortfarande finns kvar efter 8 år" och "Så hårt den satt fast". Jag frågade om antal stygn - nej, det visste han inte för han hade tappat räkningen!

Jag fick glädjetårar där jag satt i stolen: Nu var det gjort och utan framtida men!

Jag hade fått en kopia på CD-skivan så att jag kunde kolla på bilderna hemma. 
Så här fungerar datortomografin: Millimetertunna skikt av röntgenstrålar skapar massor av rötgenbilder. I datorn sätts bilderna ihop så man får en 3-dimensionell bild. Den bilden kan vridas och vändes så det intressanta området kan studeras ur olika vinklar. 
Rotspetsens plats i röda rutan. 
Hålen i käken ansvarar infektionen för genom att tränga sig ut genom käkbenet.

Här har jag med mobilen filmat när jag med musen vrider och vänder på bilden:

Diverse förhållningsorder:
Endast lättuggad föda under kommande 8 veckorna, eftersom ingreppet försvagat käkbenet. 
Efter omständigheterna sov jag ganska bra i natt och har nyss varit ute och tagit två cachar samt fikat i det sköna solskenet - fast vindarna från havet var lite svala.


Nu mår jag bra och trivs med livet!


2 kommentarer:

  1. Snart är du på bettet igen!

    SvaraRadera
  2. Kära nån vila besvär det blev, önskar dig allt gott. GunnMarie

    SvaraRadera