Det skulle kunna vara ett illaluktande djur, men det är det inte.
Det är en vacker gul blomma som med sin kvalmiga doft lockar till sig flugor och andra insekter, vilka bidrar till skunkkallans pollinering.
Av vännen Björn hade jag fått tips om att det vid gamla Riksettan, nära Tullgarns slott, finns en geocache som heter Skunkkallorna. Dit styrde vi kosan igår för att leta reda på cachen och studera skunkkullan.
Precis utmed vägen växer massor i ett kärr cirka 100 x 20 m stort.
Något djur har här ätit av bladen, vilka kan bli 1,5 m långa. En planta kan täcka 1 m2 stor markyta. Den blommar först när den är cirka 5 år gammal. Från en enda kolv kan det bli 1000 små grönaktiga bär som effektivt sprids med vattnet.
Fröna kan ligga och vila och börja gro först efter c:a 8 år.
En planta kan bli 80 år gammal!
Ingenting på skunkkallan är giftigt.
Ingenting på skunkkallan är giftigt.
Den kan även fortplanta sig vegetativt, genom att delar av roten eller stjälken kan växa upp till en ny planta.
Blomman består av ett stort (50 cm) gult hölsterblad med en kolvliknande blomställning.
Skunkkallan har importerats till Sverige från Nordamerika för 100 år sedan, för att planteras i trädgårdsdammar. Den har nu spritt sig i södra Sverige där den förkväver alla andra växter. Därför är listad i EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Skunkkallan ska alltså utrotas, men det är ju inte lätt med hänsyn till hur effektivt den fortplantar sig. Det finns en video, som visar hur man ska göra. Allt från en borttagen planta ska placeras i brännbart på återvinningsanläggningen.
Frågan är om det kommer att lyckas.
För närvarande finns 36 invasiva främmande växter med på den svenska listan.
Det finns även en vit skunkkalla, som härstammar från Östasien. Dess blommor brukar användas i begravningskransar.
Det finns två svenska växter med snarlik blomform: fläckig munkhätta och Missne.
I samma biotop växer också vår egen kabbleka:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar