fredag 23 mars 2018

Resan till Namibia 2018. Del 6: Chobe nationalpark i Botswana

Torsdag morgon den 8 februari åker vi i vår vanliga buss från Okavango-deltat och passerar problemfritt ut ur Botswana och in i Namibia igen.
Vi ska till en lodge i Katima Mulilo dit det är hela 40 mil. Vi äter lunchlåda i bussen.
Den 45 mil långa Caprivi-remsan är den del av Namibia, som ligger inklämd mellan Angola och Zambia i norr och Botswana i söder. Huvudorten är Katima Mulilo, som ligger 120 mil från huvudstaden Windhoek. 

Vad är bakgrunden till den "märkliga" Caprivi-remsan?
Fram till 1919 (1:a världskrigets slut) hade Tyskland (och England m fl europeiska länder) kolonier i Afrika. Det var bl a Tyska Västafrika (ungefär Namibia) och Tyska Östafrika (bl a Tanganyika i nuvarande Tanzania).Vid en uppgörelse mellan England och Tyskland 1890 fick tyskarna Caprivi-remsan (och Helgoland vid tyska Nordsjökusten) i utbyte mot sina kolonier i öst (inklusive ön Zanzibar). Tyskarna hade tänkt att Zambezi-floden skulle vara deras förbindelse till Indiska Oceanen, men de kollade inte kartan och upptäckte därför inte att de stora Victoriafallen hindrade flodtrafiken på Zambezi.





Chauffören Steven och guiden Johan


Här ska vi bo en natt vid Zambeziflodens strand.
Den 270 mil långa Zambezifloden är Afrikas fjärde längsta och den längsta som mynnar i Indiska Oceanen efter att ha forsat genom Victoriafallen.

När vi har checkat in sitter vi på soffan utanför rummet och vilar efter den långa resan. Jag kollar i min GPS om det finns någon geocache i närheten. Javisst - bara 9 m bort! Marita hittar den i det ihåliga trädet. Bingo!


När vi efter middagen går tillbaka till rummet ser vi denna skylt:
Vi såg varken krokodiler eller flodhästar! Vilken tur vi har.
Den 9 februari fortsätter vi i sydostlig riktning till Cresta Mowana Safari Resort i Kasane. Vi har då lämnat Namibia för gott och kommer in i Botswana igen. I gränskontrollen måste man tvätta skosulorna i ett desinficerande bad. Oklart varför.




Cresta Mowana Safari Resort ligger vid Chobe-floden som mynnar i Zambezi-floden.

Vid ankomsten bjuds vi på en god svalkande apelsindrink.


Skulpturer i parken
I lodgens park rör sig en vårtsvinsfamilj.

Hannen har stora hörntänder i både över- och underkäken.
Varan (Foto: Bertil Olin)
Ödla (Foto: Gunnel)
Gul trumpetbuske (efter snabbt svar från FB-gruppen "Vilken växt")


Ormhalsfågel vid Chobe-floden vid Cresta Mowana Safari Resort 

 Lördag den 10 februari börjar vi redan kl 6 när vi i riktiga safaribilar åker ut i Chobe nationalpark, som är ungefär lika stor som Skåne.



En schakal mumsar på en halväten antilop. (Foto: Kurre)

Impala-antiloper
Här bestämmer jag!

Vi stannade till vid ett stort träd.
Uppe bland grenarna har babianerna sovit under natten. Nu är klättrar de ned. 


Tryggt hos mamma

(Foto: Peter Bergström)

Fiskörn

Hjälmpärlhöna


Förarna har kontakt med varandra och tipsar om var djuren finns.
Enligt Johan är detta resterna av en elefant, som dog för högst ett år sedan.

Monteiro-toko är en näshornsfågel ( Foto: Peter Bergström)

Trädekorre (Foto: Bertil Olin)

En slags gul trumpetbuske.

När den här blomflugan besöker blomman kryper den ned och lägger sig på sidan - i varje blomma!

Den finns riktiga smådjur också. Här står man inte kvar länge!


Sebra-mangusten, som är en slags mungo, springer snabbt över vägen.
Till lunch äter vi en fräsch ceasarsallad.

Cresta Mowana Safari Resort ligger fint vid Chobe-flodens strand.



Eftermiddagen tillbringar vi på Chobefloden, som mynnar i Zambezifloden där gränserna till fyra stater möts.

När vi glider fram utmed stranden får en uppmärksam person syn på ödlan på trädstammen.


Kolla lata krokodilen:



(Foto: Bertil Olin)
Kolla videon med flodhästen som äter och badar:




Botswanas flagga ute på en ö. 

Detta är en vattenbock - det syns på den vita "toalettsitsen" i baken.

Fina betesmarker också för tamboskap ute på en av öarna i Chobe-floden.

Utsikt från restaurangen.
Vi somnar direkt efter upplevelserika dagar i Chobe nationalpark och på Chobe-floden.
Söndagen den 11 februari åker vi efter en morgonsafari vidare österut. Del 7.


söndag 11 mars 2018

Resan till Namibia 2018. Del 5: Okavangodeltat.

Det regnar när vi tisdagen den 6 februari lämnar n'Kwazi Lodge för att åka in i Botswana och det stora Okavangodeltat.
 

Peter vid en liten palm.
Vi lämnar Namibia för ett tag.
Vi passerar genom gränskontrollen till Botswana (man fick ej fotografera här!)
Vita ringen: Nguma Island Lodge
Via Okavango-floden rinner varje sekund c:a 350 m3 vatten in i deltat, som är stort som Värmland. Det motsvarar Dalälvens medelvattenföring. Det är världens största inlandsdelta, dvs vattnet försvinner i slutändan genom att rinna ner i marken eller avdunsta.
De röda ringarna visar våra återstående lodger.


Vi åker 4-hjulsdriven lastbil under c:a 30 minuter till Nguma Island Lodge vid deltastranden.



Det är väldigt skumpigt.


Sista biten får vi gå.

Marita vid entrén till vår hydda Redbreast, som är en av de fiskar som finns i sjön här.
Myggnät runt om. Ibland kan det vara högvatten. 

Vi tar en kaffe och muffins i baren med denna figur som granne.
Det blir en solnedgångstur (utan sol) in i deltalandet, som är en stor labyrint med öar och kanaler.


Papyrus dominerar växtligheten på stränderna.

Sådana här bon bygger den tjocknäbbade vävarfågeln. Den sitter under boet!

Grön dvärgbiätare



Grå kungsfiskare 
Fiskörn
Mörka regnmoln närmar sig.
Flodhästhannen markerar revir.

Bland det som på håll såg ut som flytande jordkokor lurar en krokodil.
 Vad mycket vi hann uppleva under en par timmar!

Nästa dag onsdagen den 7 februari blir ytterligare en fin båttur med nya upplevelser.
Krokodilen finns kvar på samma plats. Nu ligger den och gäspar.


Påminner om benplattorna på en dinosaurie. 

Ormhalsfågel

En annan häger
Båttur i Okavangodeltat:


Vi byter från båt till mokoro - ett slags kanadensare - som stakas fram.
I dag är den av plast men ursprungligen var den en urholkad trästam.




Water lily - en slags näckros

Mokoro-tur:

Nu ska vi ut på safari till fots!

Elefanter i regn. Foto: Peter Bergström
Våra guider försöker hålla koll på vart elefanterna är på väg - vi får inte "kollidera" med dem. 
Vi återvänder i regnet till kanoterna där det blir picnic-mackor under ett träd. 


Vi återvänder till båtarna för hemfärd till lodgen.
Äventyren i Okavangodeltat är slut och nästa dag den 8 februari lämnar vi Nguma Island Lodge. 
Del 6.