Kvällsstunden är en veckotidning för hela Sverige. Den läses nog
mest av pensionärer. Det är ingen nyhetstidning, men i övrigt är den väldigt
bred.
2018 var upplagan 36 400.
I nr 13 efterlyste en läsare texten till
Hushållerskans klagan av Pälle Näver. På tips från vännen Axel kontaktade jag
redaktion, vilket resulterade i en önskan att jag skulle skriva en liten
artikel om mina minnen av Pälle Näver. Sagt och gjort. Idag kom nr 19 och där
var artikeln införd:2018 var upplagan 36 400.
Min första – indirekta – kontakt med Pälle Näver var i början på 1960-talet. Under en friluftsaktivitet i skogarna i trakten av Värnamo deklamerade ledaren dikten Hushållerskan klagan vid lägerelden.
Jag visste inget om Pälle Näver då. Men min far kände till honom. Så den 31
juli 1965 tog jag med föräldrarna i bilen och åkte från hemmet i Bodafors till
Stenberga för att besöka Pälle. Han tog vänligt emot oss i sin diktarstuga
Vättehult, där han sittande i sin fina gungstol berättade om sig själv och sin
diktning. (Bilden på Pälle i gungstolen är hämtad från internet).
När jag senare på 1970-talet arbetade som lärare på Stensunds folkhögskola i Trosa var det kutym att man på något sätt skulle medverka på fredagarnas morgonsamling. Då läste jag ibland någon av Pälles mustiga dikter på småländsk dialekt.
Det hände även att jag rakade av mig skägget, klädde ut mig till hushållerska och framförde Hushållerskans klagan på någon födelsedagsfest eller liknande.
Under 2016 skapade jag en presentation för Svärta Hembygdsförening om ”Pälle Nävers värld”, där jag med Power Point-teknik berättade om Pälles liv och deklamerade flera av hans härliga dikter. Tillsammans med en gitarrist sjöng vi flera dikter, som tonsatts till vackra visor av Björn Pettersson.
Förra året åkte jag ned till Stenberga i Småland för att ”känna av stämningen” i Vättehult. Där blev jag varmt mottagen av sonsonen Per-Olof Högstedt, som berättade om sin farfar, som han ofta var tillsammans med. Förutom besök i Pälles diktarstuga så tog han mig med på en promenad upp till Gölaberget dit Pälle ofta gick för att få lugn och inspiration till sina dikter. Höjdpunkten var när PO framförde dikten Sång till Småland uppe på Gölaberget med underbar utsikt över gölen och de småländska skogarna.
Per-Olofs bok ”Farfar och jag” hade precis hämtats från tryckeriet så jag kunde köpa den just när jag var i Stenberga. Den är en riktig guldgruva för den som är intresserad av Pälle Näver. Jag passade även på att gå med i Pälle Näver sällskapet, vars ordförande för närvarande heter Lars Engqvist.
När jag senare på 1970-talet arbetade som lärare på Stensunds folkhögskola i Trosa var det kutym att man på något sätt skulle medverka på fredagarnas morgonsamling. Då läste jag ibland någon av Pälles mustiga dikter på småländsk dialekt.
Det hände även att jag rakade av mig skägget, klädde ut mig till hushållerska och framförde Hushållerskans klagan på någon födelsedagsfest eller liknande.
Under 2016 skapade jag en presentation för Svärta Hembygdsförening om ”Pälle Nävers värld”, där jag med Power Point-teknik berättade om Pälles liv och deklamerade flera av hans härliga dikter. Tillsammans med en gitarrist sjöng vi flera dikter, som tonsatts till vackra visor av Björn Pettersson.
Förra året åkte jag ned till Stenberga i Småland för att ”känna av stämningen” i Vättehult. Där blev jag varmt mottagen av sonsonen Per-Olof Högstedt, som berättade om sin farfar, som han ofta var tillsammans med. Förutom besök i Pälles diktarstuga så tog han mig med på en promenad upp till Gölaberget dit Pälle ofta gick för att få lugn och inspiration till sina dikter. Höjdpunkten var när PO framförde dikten Sång till Småland uppe på Gölaberget med underbar utsikt över gölen och de småländska skogarna.
Per-Olofs bok ”Farfar och jag” hade precis hämtats från tryckeriet så jag kunde köpa den just när jag var i Stenberga. Den är en riktig guldgruva för den som är intresserad av Pälle Näver. Jag passade även på att gå med i Pälle Näver sällskapet, vars ordförande för närvarande heter Lars Engqvist.
Fortfarande kommer
besökare till Vättehult, där Per-Olof tar emot och berättar om sin farfar.
Liksom sin far Stig har även PO ärvt Pälles förmåga att skriva dikt i sann ”Pälle Näver-anda”.
Liksom sin far Stig har även PO ärvt Pälles förmåga att skriva dikt i sann ”Pälle Näver-anda”.
Tillsammans med
tre spelmän fortsätter jag med Pälle Näver-programmet på bland annat
pensionärsföreningar och församlingshem.
Detta foto var infört, där jag i juni 2018 pratar med Pär-Olof utanför Getahuset i Vättehult.Artikeln passar faktiskt väldigt bra för i morgon ska vi ha vårens sista framträdande med Pälle Näver för PRO i Nyköping.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar