Marita (och jag) är ansvariga för etapp 38 - den över Gullängsberget.
Sörmlandsleden är Sveriges längsta låglandsled. Hela leden är 100 mil lång varav de 62 etapperna är 62 mil. Resten är anslutningssträckor och rundslingor.
Etapp 1 börjar vid Björkhagens T-banestation.
Vi ställde bilen vid Uttervik och gick 2 km västerut till det röda strecket.
Vi gick genom Utterviks naturreservat.
Underhållet på leden sköts ideellt av ett stort antal etappledare.
Sörmlandsleden är en ideell förening.
Inkomsterna kommer från medlemmarna, kommuner, region och företag.
Tillströmningen av medlemmar till Sörmlandsleden har ökat.
Medlemsantalet är idag drygt 6 000 personer.
Här måste man se upp för stigen delar sig.
Kollar man noga så ser man en ledmarkering på en tall vid den vänstra stigen.
Vid denna fallna tall kommer man faktiskt förbi och Marita slipper såga.
Uppe på hällmarken växer renlavar.
Nästa gång vi går ut ska vi såga och flytta på de här träden.
Utsikt över Bråviken mot Vikbolandet i Östergötland.
På en del ställen är riktigt vått och halkigt.
Det finns riktigt stora vindfällen.
Här har markägaren eller Sörmlandsledens personal kapat det stora vindfället.
Här vände jag tillbaka och Marita fortsatte på vägen fram till bilen samt sedan på leden till Västra Kovik.
På mobilappen Friend locator kunde jag se att Marita har kommit upp på vägen.
Oftast är leden lättvandrad, men här är den svår att se under blåbärsriset.
Ibland måste man kliva över både stockar och stenar.
När jag kom fram till bilen läste jag av mobilappen Runkeeper.
Jag hade alltså gått nästan 3,5 km med medelfarten 2 km/tim.
Leden var oftast både blöt och hal. Risken att halka fanns hela tiden.
Om t ex jag skulle ramla och skada mig så kan Marita i Friend Locator se var jag är någonstans. Det är mycket bra.
Sedan körde jag bilen till Västra Kovik för att möta Marita.
Marita gick således över Gullängsberget med denna utsikt över Bråviken.
Trakten är rik på fornlämningar.
Detta är en av de två stensättningar (7 x 15 m), vilka är gravar från bronsåldern.
Jag mötte Marita när hon kom fram till Västra Kovikens badplats.
Det är nästan fullmåne över Västra Koviken.
Här vid Sörmlandsledens informationstavla börjar etapp 39, som fortsätter österut utmed kusten.
Vi är båda ganska så trötta. Jag har ju inte gått så långt, men Marita har dessutom gått en alternativ sträcka fram och tillbaka, för någon hade sagt att det fanns ett vindfälle på den sträckan. Men det stämde inte.
Det var inte så mycket för Marita att röja upp, för då hade det tagit längre tid.
Solen har gått ned bakom berget och det börjar bli kallt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar