Husbilssemester i Götaland. Del 3 Småländska höglandet

På onsdagen den 6 juli kom vi till Bodafors, där jag är född och uppväxt på Sjöbacka vid Karsåsvägen. Vi fick ställa husbilen på Sjöbackas gårdsplan intill ladan. Jag är väl bekant med Jenny och Torbjörn och deras pojkar vilka bott i huset sedan 2002.Det var lite pirrigt att återvända till orten där jag växt upp och verkat i mer än 25 år. Intressant att se hur föräldrahemmet förändrats, men även samhället, som på den tiden präglades av det religiösa och alla träindustrierna.

Först besökte vi KULTURGATAN (adressen är Magasinsgatan), där Lantmännens magasin blivit centrum för konst och kultur på temat TRÄ.

På trappan till Lehmanns intarsia-ateljé står Julius (död 1956) till vänster och sonen Rolf till höger.

Kulturgatan drivs av Stiftelsen Lehmanns Verkstad med stöd av  kommunen, regionen och Jordbruksverket samt företag.

Vi fick en initierad visning av Leif Burman, som tillsammans med Mikael Löfström startat upp projektet Kulturgatan, genom Stiftelsen Lehmanns Verkstad.

Utställningen heter TRÄ ART 2022

Så här presenteras den:
Samtida svenska och internationella mästerverk som alla bygger på nyfikenhet, uppfinningsrikedom och hantverksskicklighet. Själva materialet trä är utgångspunkten och den gemensamma nämnaren även i år, experimentella skapelser. Ibland utifrån praktiska behov men också nyfikenhet och lust och underfundiga och poetiska tankar.

 Vi gick upp till Rolf Lehmanns intarsia-ateljé.

I vårt vardagsrum hänger detta lilla väggskåp, som Rolf Lehmann gjort.

Gåva till mina föräldrar på deras bröllopsdag.

Under sommaren är ateljén bemannad med en yrkesverksam dekupör, som berättar och visar hur man gör en intarsia.

Sommaren 2022 arrangeras för första gången Författarscen Bodafors.

Initiativtagare är Ingemar Fasth (tidigare ansvarig under 24 år för litteraturscenen på Kulturhuset i Stockholm). Det är Ingemar Fasth, som tillsammans med Dorte Gottlieb och Mikael Löfström är ansvariga för arrangemanget. 

Det äger rum i den så kallade B-fabriken, som var en av tre möbelverkstäder som AB Svenska Möbelfabrikerna drev i Bodafors fram till början av 1960-talet då jag arbetade där som ingenjör. B-fabriken kallades under kriget för 'Flyget', eftersom man tillverkade flygplansdelar i trä till svenska flygvapnet.

Bortsett från ett återstående osålt lager av bland annat stolar är byggnaden tom men planeras användas som föreläsningslokal för upp till 150 personer.

Först ut den 7 juli är Jan Guillou som ska berätta om sitt liv och författarskap. Vi lyckades få biljetter. Här avtackas han av Ingemar Fasth med en såg, en så kallad "swedesaw" tillverkad av Jonny Adolfsson i Bodafors. Den är inspirerad av de sågar som svenskarna hade med sig då de utvandrade till Amerika.

Senare kommer Klas Östergren, Åsa Larsson och Ulrika Knutsson. Det lär ha varit fullsatt då också. Man avser utveckla verksamheten.

Det var fint väder nästa dag, när vi först besökte den nu tomma badplatsen, där jag lärde mig simma för 80 år sedan.

Det blåste kalla vindar.

Mitt föräldrahem Sjöbacka 2022. När pappa flyttade hit för drygt 100 år sedan var Sjöbacka en liten enkel svartmålad stuga. Vissa tillbyggnader gjordes när min mormor kom hit 1954.

När mamma flyttade in här efter giftermålet började hon rusta upp trädgården med odlingar av olika slag. 1971 flyttade föräldrarna till äldreboende i Rönningeborg. Då började först Stig Fagerström utveckla trädgården och sedan 20 år fortsätter nuvarande ägare Jenny och Torbjörn Alunblad. Vi blev väl mottagna av dem och visades runt både inne i huset och trädgården.
Jag föddes i sängkammaren med gavelfönstret kl 14 den 24 december 1935. Häftig känsla att komma tillbaka!

Jenny med Marita i trädgården, där de blandat annat håller på och bygger ett växthus i två etager.

På Karsåsvägen hade vi utsikt över sjön, men björkskogen har växt upp och skymmer nu även Fagerströms lagård. Det gamla boningshuset har Inga och hennes man ersatt med en ny gulmålad villa. Med fönster upp mot Sjöbacka!

Innan vi lämnade Karsås fick vi en pratstund med Inga 92 år ute i hennes trädgård.

Pappa hade en Svarveri- och skaftfabrik på Fabriksgatan 14 från cirka 1940. Med som mest 4 anställda tillverkades allt möjligt som svarvades i trä. Han hade 3 typer av svarvar: två handsvarvar för lite större objekt, två toftsvarvar och en automatsvarv.

Så här ser fabriken ut idag:

Sista stoppet i Bodafors blev Emåns Ekomuseum. Det ligger där man för länge sedan anlagt ett vattenhjul, som försåg den första industrin med vattenkraft.
Det var spiksmeden Axel Hägg och hans bröder som började tillverka takstickor 1872 (platsen hette då Boda kvarn). Efter några år gjorde man pinnstolar med remdrivna svarvar. År 1893 fick företaget guldmedalj för sin stolar på Världsutställningen i Chicago.

Här ger Emån kraften till fabriken.

Genom glasrutan kan man studera livet i Emån nedströms vattenhjulet.

Den lilla blå 'kulan' är en vädur som lyfter upp vatten från ån fyra meter upp - utan tillförsel av någon energi! Se vattnet som rinner ut ur röret högst upp.

 

I den här smedjan tillverkades en anordning för att spänna textilgummiband i sängbottnar med hjälp av luftkolvar. Jag hade konstruerat och gjort ritningarna.

Vi lämnade Bodafors och åkte västerut till Smålands Taberg.

Tabergsgruvan är en gruvfyndighet, där berget delvis består av den tunga bergarten titanomagnetitolivinit, en bergart som bara finns i Taberg och på Rhode Island i USA. Brytningen påbörjades under 1400-talet och i samma veva flyttade bergfrun in i berget.  Alla gruvor och grottor har en bergfru som vaktar. För att blidka henne här i Taberg skulle man säga titanomagnetitolivinit 3 gånger. Försök!

Guiden visar den tryckluftsdrivna bergborren.

Guiden håller upp ett stycke titanomagnetitolivinit.

Är detta bergfrun?

Jag vet inte om bergfrun gillar den här musiken.
Men det gör Bergakungen!

Taberg är känt för sina fladdermöss och i området runt gruvan finns det 9 olika arter. Under vintern är det 6 arter som bor i gruvan.

Inne i gruvans reception finns en intressant utställning om fladdermöss.

Guiden visar en fladdermus, som är död.

Marita vandrade en brant stig upp till Tabergstoppen, medan jag körde husbilen.
Man har en fin utsikt över Jönköping.

Med hjälp av denna 'piltavla' kan man identifiera platser som syns från toppen.

Minnessten till minne av Konung Oscar II´s och Drottning Sofias besök 1895-08-27. Stenen rest av Halmstad Nässjö Järnvägsaktiebolag.

150 år tidigare var Carl von Linné här på väg till Öländska resa.

Han beskrev Taberg så här:

Vi slutade dagen med att åka till Åsens by strax utanför Aneby. 
Åsens by är ett kulturreservat där man kan resa tillbaka till anno 1900 för att se hur livet på landet i Småland kunde se ut just då.

På lördag morgon den 9 juli åt vi frukost i morgonsolen innan vi for till Frisksportarnas riksläger i Aneby. 

Slut på del 3