Husbilssemester i Götaland. Del 2 Östra Småland

Tisdagen den 5 juli lämnade vi efter morgondoppet Östergötland och åkte till Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby i Småland.

Området är stort (500 x 500 m) med 9 arenor där duktiga skådespelare levandegör Astrids omtyckta figurer.

Karlsson på Taket sitter på skorstenen förstås.

Mattisborgen

Ronja gör entré vid Mattisborgen.

Gott med kaffe och småländsk ostkaka.

Marita vid Körsbärsdalen

Vi avslutar besöket vid den stora Pippi-scenen.

Jag är oerhört glad att vi kom hit.

Hade inte en aning om områdets storlek och alla föreställningarna.

I Storebro gjorde vi en liten avstickare till Visans skepp.

Vackert beläget vid Storebro Damm, 10 min från Vimmerby, ligger en skeppssättning med 40 av de vackraste visorna och psalmerna från 1900-talet inblästrade.

Visans Skepp byggdes 1978-1988 och består av 20 stenar, höjd 1,8 – 3,4 m. Visvalet är gjort i samråd med landets främsta experter. Ivar Gustavsson reste stenarna. 

 

Vi lyckades hitta en enkel men jättefin ställplats för natten.

Marita gick den fina Hammarsjöleden före kvällsdoppet i sjön.

Leden var bitvis brant och stenig.

Det arr soligt och varmt när vi vaknade onsdagen den 6 juli.

Efter frukost badade vi. Det var härligt!

Plötsligt dyker det upp en journalist från Vimmerby Tidning. Han ska skriva en artikel om Hultsfreds kommuns naturcamping.

Vi fortsätter resan i Småland. 

I Spakarp utanför Eksjö stannar vi till och besöker mitt kusinbarn Helen.

Hon har jobbat på Spakarps Plantskola många år, men jobbar nu bara helger. Hennes chef anvisar vägen hem till henne.

Vi blir varmt mottagna. Det finns mycket att prata om, för de har också husbil.

Bland annat fick vi tips om Vildmarksvägen, som de åkte förra sommaren och som vi tänker åka om några veckor.

Resan går vidare till Eksjö, där jag i mitten på 1950-talet både gjort militärtjänst vid Ing 2 och praktiserat i skogen på dåvarande Domänverket.  Militärutbildningen slutade så småningom med att jag blev kapten i Ingengörtruppernas reserv. Skogspraktiken innebar att jag försörjde mig med yxa, bågsåg och barkjärn. Meningen var att jag skulle bli jägmästare, men jag insåg snart att han mest jobbade på kontor och inte i skogen. Däremot så blev jag orienterare tack vare det militära.

Läs om Eksjö kyrka på länken.

På andra sidan torget finns Eksjö stadshotell, som var rådhus från 1862.

Eksjö var tingsplats redan på 1300-talet och låg då utmed vägen mellan biskopssätena Linköping och Växjö/Kalmar.

Kullerstensgatorna vittnar om en gammal stad. De var svåra att cykla på.

Efter tips av Helen åt vi på fina restaurang Broa i gamla stan invid Eksjö-ån.

Eksjöån, som är en västlig gren av Emån, rinner genom staden. Eksjö var en av de städer i landet som först fick elektricitet, eftersom det 1898 byggts ett ångkraftverk och en högspänningsledning fick ström från vattenkraftstationen i Svartån vid Stalpet i Aneby. (Dit vi ska på lördag.)
Sedan fortsätter vi till Bodafors.

Slut på del 2