6:e utflykten med husbilen i Västmanland. Del 7: Lördagen 9 sep Hällesbrännan

 Vi började lördagen med en morgontur på cykel mot Djuphamnen. Dimman låg tät över terrängen.Bortom Lögarängen vände vi tillbaka, lastade cyklarna och styrde kosan mot Skultuna. Skultuna Messingsbruk grundades av den kung Karl IX år 1609.   [Innan dess hann han i februari 1609 göra sin frivilliga Eriksgata då han bland annat passerade genom Sjösa. Han åtföljdes av närmare 1000 personer (familjen, hovet, pukslagare och soldater).]

 Mässing, eller gulmetall, är en kopparlegering med 63% koppar och 37% zink. Mässing kallades för 'fattigmans guld'.

Kopparn kom naturligtvis från Falun och zinken från Zinkgruvan i Närke.

Vid entren finns papperskorgen modell Skultuna.

Utöver flera Outlets och en loppmarknad fanns det en utställningslokal (Arbetslivsmuseet) med gamla verktyg och en produktsamling.

Detta är Carl Hjalmar Norrströms dopfunt.

Vi passade på att fika vid Svartåns brusande vatten.

Vattenkraften var en av förutsättningarna för bruket på den här platsen.

Idag producerar kommunägda Mälarkraft el från vattenkraftverket intill Mässingsbruket.
Vattnet leds in i kraftverket genom denna trumma.

Vi såg inte till någon tillverkning av mässingsprodukter.
Läs här mer om brukets historia.

Medlemmar i Skultuna Hembygdsförening guidade oss i Hembygdskällaren.
Här finns massor av bruksföremål i mässing och koppar.

Detta är en konserveringsapparat av aluminium.

Det finns också en fotoutställning med fabriksinteriörer.
Maskinerna i verkstaden drivs av en motor via drivaxeln i taket med läderremmar ner till varje enskild maskin.

Detta är en stor modell av bruksorten Skultuna. 

Tekniken att tillverka de små träden kallas luffarslöjd.
När metalltrådsträdet är klart doppas det först i lim och sedan i färgpulver.

Man får en fin inblick i verkstaden.

Här fick jag lära mig att det heter 'ankarknut'.

Bruket eldades bland annat med torv. Den transporterades från en mosse med en linbana till ett järnvägsspår, där torven tömdes i en vagn, som kördes till brukets ångpanna. 
Detta är en modell av linbanan.

 Vi fick under resan tips om att göra ett besök i Hälleskogsbrännans naturreservat, som bildats 2015 efter den stora branden i Västmanland 2014. Vi ställde alltså in mobilens navigator på Virsbo, som ligger nära reservatet.

Reservatet är drygt 6 400 ha stort. Vi körde in vid röda pilen och fortsatte på småvägar till den stora parkeringen vid Grävlingsberget (röda ringen).

Vid infarten finns mycket information om reservatet.

Länsstyrelsen: Syftet med naturreservatet är att bevara och vårda ett mycket karaktäristiskt naturområde, som är förknippat med stora brandpräglade naturmiljöer. Med naturreservatet vill vi bidra till att bevara en biologisk mångfald genom att öka kunskapen om bränders påverkan på djur- och växtliv.
På väg in i reservatet.

9 år efter branden börjar lövskog komma upp.

Lilla Vallsjön

Kl 15:30 var vi framme vid parkeringen på besöksplatsen nedanför Grävlingsberget. Där stod ett antal bilar och folk vandrade omkring på stigar och rampen upp till tornet.
(Röda pricken på kartan). Klicka på kartan för att se rampen på berget!

Det var den största skogsbranden i Sverige på över 70 år.
Den 31 juli var en varm och blåsig dag, då en gnista från en skogsmaskin antände den torra vegetationen. Nästan 14 000 ha skog drabbades och cirka 25 byggnader brann ned eller skadades.
Se Räddningstjänstens film om branden på länken: 
Skogsbranden 2014 - en minidokumentär - YouTube 
Denna karta visar brandområdet och naturreservatets parkering (gult).

Läs om den stora branden på länken Hälleskogsbrännan!

Vi gick en promenad uppför landgången mot utkikstornet.
På en plattform finns många informationstavlor om allt från den tändande gnistan till det forskningsprojekt, som startade efter branden.

Plats för utomhusföreläsningar.

Ännu fler informationstavlor.

Undertexten lyder:
"Efter 4 dygns brand, vid 15-tiden den 4 augusti, nådde branden hit till Grävlingsberget. Ungefär 2 timmar senare var brandfronten uppe vid sjön Snyten drygt 1 mil norrut."

Marita gick upp i tornet och fick en fin utsikt över en stor del av brandområdet.

Anordningarna i området runt tornet har 2019 vunnit ett fint arkitekturpris: 

Nytt utsiktstorn i Hälleskogsbrännans naturreservat - Turist

När vi kom tillbaka ned till parkeringen la vi märke till denna skylt.

Just denna dag var det Geologins dag, vilket skulle firas med en guidning på Geologislingan kl.10:00.
I mobilen fick Marita reda på att guidningen var inställd. Kanske var det med anledning av den högra skyltens information. Nämligen om svinpesten och att "man inte får lämna mat i naturen". Den skylten har säkert satts upp denna dag.

Efter att ha ätit middag i solskenet utanför husbilen tog Marita ned min cykel så jag kunde utforska området på hjul medan Marita vandrade.

Vi cyklade/gick den 750 meter långa Hällestigen.

Här fanns också informationstavlor. Med kontrollfråga!

Efter kvällsfika tog vi med badkläder och cyklade till Stora Vallsjön för att bada.

Det var onödigt att ta med badkläder. Dels för att vi var ensamma och dels för att det var dålig strand och MYGG!

Under eftermiddagen hade Marita hunnit ta några geocachar i området vilka hon registrerat med hjälp av mobilen. 
Nu var vi ensamma på parkeringen och eftersom det fanns fler 'utflykter' att göra så stannade vi kvar över natten.

Vi var trötta efter lång och aktiv dag med många härliga upplevelser.

Slut del 7

Fortsättning följer del 8.