Vi körde inte E4-an utan på mindre vägar nära kusten för att 'turista' i orter utmed vägen med sikte på Norrtälje. Vi stannade redan i Hargs bruk då vi såg klockstapeln och kyrktornet, som inte är ett kyrktorn utan en karnap. Karnapen eller Tornet som man säger i Harg har uppgiften att visa tiden. Klockstapeln har en vällingklocka. Vi hittade en bra parkering nära vägen invid Hargsån. När vi började promenaden såg vi denna trafikdödade utter, som troligen lämnat ån för en utflykt i samhället. Jag har aldrig sett någon utter tidigare, fastän den är Smålands landskapsdjur. Här ligger arbetarbostäderna på rad utmed Bruksgatan.Jag står på bron över Hargsån som strömmar ned mellan de gamla industribyggnaderna. Marita tar samtidigt kort på mig.
Hargån har spelat en viktig roll för brukets verksamhet genom tiderna. Den har sin källa i Hargsjön och passerar bruket för att sedan mynna i Galtfjärden. Den var en förutsättning det vallonbruk som startade här 1648.
Här forsar Hargsån fram under landsvägen. Byggnaden till höger är Bruksgården, som numera är en samlingslokal med konstutställningar sommartid.
Idag ryker det inte ur skorstenarna. Efter 350 år av järnframställning brändes bruket under rysshärjningarna 1719. Bruksgatan med verkstäderna till höger. Hargs
Bruk, ett av Sveriges äldsta företag, har
en rik historia och är fortfarande aktivt.
Efter ett kort besök i Hargshamn fortsatte vi till Skebobruk. Där anlades Upplands första kända järntillverkning vid Skeboån 1444. Det var en hammarsmedja som fick sin malm från Dannemora gruva. Bruket lades ned 1924.
På en bänk i parken tog vi en god fika i den värmande solen.
Nästa stopp blev i Norrtälje dit vi kom efter en 1 timme.
Turistbyrån tipsade oss att parkera på Södra bergen.
Sedan blev det att gå nedför berget. Utmed Norrtäljeån fanns mycket att titta på. Här letade Marita och hittade en geocache. Konstverket i cortenstål, gjord av Eugen Krajcik (f. 1943) heter ”Folkflinet”. står på Skvallertorget och placerades ut 1989. Från Skvallertorget gick vi Lilla Brogatan upp till Gustav II
Adolfs parken. Den heter så för kung Gustav II Adolf gav Norrtälje sina stadsprivilegier 1622 (10 år innan han dog i Lützen).
Där blommade det rosa körsbärsträdet för fullt.
Konstnären Klara Kristalovas skulptur "Flickan som försvann" ingår i en grupp om sex skulpturer i parken. Klaras idé handlar om den unga flickans växande och förhållande till världen. Denna heter "Flicka och blomma"
Denna heter "Under".
Denna heter "Flyg fula fluga flyg".
Detta konstverket är en mural, som heter ”Whatch you Grow” (2022), gjord av konstnären Amara por Dios (f. 1988). Motivet är
en mor och ett barn, som kärleksfullt omfamnar varandra. SVT har gjort ett
inslag om muralen i programmet hemmakultur där Amara själv beskriver sitt verk
väldigt fint.
I fonden syns Gustav II Adolfsparken.
Vi fortsatte vandringen uppströms utmed ån.
Norrtälje var en av de första städerna i Sverige som fick elektricitet.
År 1899 tändes den elektriska belysningen för första gången i staden.
Uppe vid Faktoribron vände vi och gick några andra gator ned till centrum.
Där blev jag upphämtad av Marita, som hämtat husbilen på berget. Sedan vi passerat Stockholm gjorde vi ett sista stopp för kvällsmat vid Åbynäs i Hölötrakten.
Efter en tur på totalt 56 mil kom vi hem till Sjösa vid 8-tiden på kvällen. Årets första tur var väldigt lyckad.
Slut
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar