Wien: Schönbrunn den 9 juni 2025

Måndagen den 9 juni är sista dagen i Wien. Vi har ett besök kvar på programmet: Slottet Schönbrunn (Wikipedia). Tillsammans med reseledaren Karin åker vi tunnelbana till Schönbrunn.
(Vid entrén fick vi var sin audioguide med hörsnäcka. Vid ett antal numrerade stationer kunde man på svenska lyssna på informationen, sedan man klickat in stationens nummer.) 

Vilken pampig entré till slottet Schönbrunn som blev ett UNESCO kulturvärldsarv 1996.

Hofburg inne i Wien var Habsburgarnas vinterresidens och Schönbrunn deras sommarpalats. Namnet kommer från den artesiska brunn (Wikipedia) som  senare ledde att namnet Schönbrunn etablerades. 

Slottsområdet Schönbrunn i Wien är imponerande stort. Själva slottet täcker en yta på cirka 52 000 m², medan den omgivande slottsparken sträcker sig över mint 120 hektar, beroende på hur man räknar in olika delar av området.
Parken är anlagd i fransk stil och rymmer bland annat växthus, fontäner, paviljonger som Gloriette, och världens äldsta zoo. Det är verkligen en plats där historia, arkitektur och natur möts i storslagen harmoni.
Eftersom våningarna har högt i tak är trapporna höga och jobbiga att gå i. Hiss finns naturligtvis inte.

Slottet har 1441 rum och salar varav 40 är öppna för besökare.

Tavlorna visar det berömda kejsarparet Franz Joseph I och Elisabeth (egen) oftast kallad Sisi.

Kejsar Franz Joseph, som regerade från 1848 till 1916, och var en av Europas längst sittande monarker. Hans hustru, Elisabeth – kanske ännu mer känd under sitt smeknamn Sisi – var älskad för sin skönhet, intelligens och frihetslängtan.

Detta är Kejsar Franz Josephs dödsbädd och porträtt.

Klänningen i bilden – vit, rikt utsmyckad och voluminös – tillsammans med det långa, mörka håret och det lyxiga inomhusmiljön, stämmer väl överens med den ikoniska bild som ofta förknippas med kejsarinnan Elisabeth (Wikipedia). Hon var väldigt omtyckt och kallades Sisi. Hennes son Rudolf dog i Mayerlingdramat (Wikipedia). Sisi mördades.

Bordet är dukat för kejsarparet och sex gäster.

Soffan är en slags canapé för två personer.

Naturligtvis finns det ett porträtt på Maria Teresia (egen) (1717-1780).
Hon var gift med den tysk-romerske kejsaren Frans I. 
Hon var ärkehertiginna av Österrike, drottning av Ungern och Böhmen samt tysk-romersk kejsarinna. Det var inte dåligt!

Det Stora galleriet i Schönbrunn är en av slottets mest imponerande och ikoniska salar. Det ligger i huvudbyggnadens mittparti och användes under Habsburgarnas tid för baler, banketter och diplomatiska mottagningar – en verklig scen för kejserlig prakt.

Typiskt för salen är:

• Längd och symmetri: Den är cirka 40 meter lång och drygt 10 meter bred, med höga fönster längs ena sidan och speglar längs den andra, vilket skapar en illusion av oändligt ljus och rymd.
• Takmålningar: Det praktfulla taket är dekorerat med fresker av Gregorio Guglielmi från 1760-talet, som hyllar Habsburgarnas dygder och imperiets storhet.
• Kristallkronor: Salen pryds av flera enorma kristallkronor i böhmisk kristall – ett signum för kejserlig elegans.
• Gulddetaljer och stuckatur: Väggarna är rikt dekorerade i vit och guld rokoko, med ornament och pilastrar som ramar in speglarna.
  
  Speglarna och fönsterplaceringen: De stora speglarna mitt emot höga fönster längs långväggarna skapar den ljus-och-rymdupplevelse som Stora galleriet är känt för.
  Parkettgolvet: Det geometriska mönstret är tidstypiskt och något man ser i kejserliga representationssalar.

Fantastiska takmålningar.

Genom att klicka på länken An der schönen blauen Donau (Youtube) (helst med datorn kopplad till TV-n) där André Rieu leder sin Johan Straussorkester. Dansarna 'glider' omkring just i Stora Galleriet.

Det Stora parterret i Schönbrunn är den stora, öppna ytan med symmetriska blomsterbäddar som breder ut sig direkt framför slottets södra fasad. Det är hjärtat i slottsparken och ett praktexempel på barockens trädgårdskonst, där naturen formas för att uttrycka makt, ordning och skönhet.

Här är några kännetecken:

• Broderiparterrer: Blomsterbäddarna är utformade som broderimönster, med låga häckar och färgat grus som skapar intrikata ornament.

• Axiell symmetri: Allt är uppbyggt kring en central axel som löper från slottet mot Neptunfontänen och vidare upp till Glorietten – en visuell linje som förstärker känslan av kontroll och harmoni.

• Skulpturallé: Längs sidorna står över 30 marmorskulpturer av mytologiska figurer, skapade på 1770-talet av Johann Wilhelm Beyer och andra konstnärer.

• Boskéer: På sidorna om parterret finns täta häcklabyrinter och små rum i grönskan – perfekta för promenader och överraskande vyer.

Det är inte bara en trädgård – det är en iscensättning av kejserlig storhet.

Stora parterret framför slottet Schönbrunn – med dess karaktäristiska symmetriska blomsterbäddar, välklippta gräsmattor och grusgångar i intrikata mönster. Den runda blomsterdekorationen i mitten är särskilt typisk, liksom de svartvita paviljongerna längs sidorna (kallade glorietter eller trädgårdspaviljonger).

Det här området är hjärtat av barockträdgården, utformat för att framhäva både naturens skönhet och kejserlig kontroll. Från denna plats löper den stora visuella axeln genom Neptunfontänen upp mot Glorietten på höjden – en ikonisk vy.Neptunfontänen (Neptunbrunnen) – en av parkens verkliga höjdpunkter i Schönbrunn.

Här är några karaktäristiska drag:

• I centrum står Neptun, den romerska havsguden, majestätiskt omgiven av havsnymfer (nereider), tritoner (med snäckhorn) och sjömonster – en scen full av dramatik och rörelse.

• Fontänen är byggd som en grotta av konstgjorda klippor, från vilka vatten forsar ner i ett stort bassängområde.

• Högst upp bakom Neptun finns en halvcirkelformad balustrad, ofta krönt med statyer och dekorativa urnor – detta förstärker illusionen av ett teatralt scenrum.

• Den uppfördes i slutet av 1700-talet och fullbordades 1780 under kejsarinnan Maria Theresias tid, ritad av Hetzendorf von Hohenberg med skulpturer av Wilhelm Beyer.

Neptunfontänen markerar också den visuella axeln mellan slottet och Glorietten – den står längst ner i trädgården och förstärker barockens idé om maktens kontroll över naturen. En perfekt mix av mytologi, symbolik och trädgårdsarkitektur.

I Schönbrunns slottspark finns över 40 marmorskulpturer. Statyn föreställer troligen Pan eller en syrinxspelande satyr – båda vanliga motiv i klassisk skulptur. Pan var herdegud och förknippas med natur, musik och vildhet. Flöjten han spelar på kallas syrinx eller panflöjt. Denna typ av skulptur användes ofta i trädgårdar för att skapa en pastoral, mytologisk stämning.

Mina tankar om stora påkostade slott vilka finns lite var stans i världen.
Varför byggs de och varifrån kommer pengarna?

Läs om mina tankar (egen) och chatt med ChatGPT!

Innan jag slutar dessa blogginlägg ska jag berätta lite om Österrike.
Var i Europa ligger Österrike och vilka är dess grannar?

Så här ser kartan ut idag.
Österrike är ett relativt liten land mitt i Europa med sex grannar.

Jag blev förvånad när jag insåg att Wien ligger så långt åt öster!

Men Österrike har faktiskt varit mycket större. Det utgjordes under åren 1867-1918 av dubbelmonarkin Österrike-Ungern (Wikipedia)

I nedanstående film, som handlar om det stora Österrike-Ungern (egen), visar storleken från 1717, då landet var som störst fram till 1900-talet. Slutligen hur litet landet var på 1200-talet. Detta är de längsta regeringsåren:

Maria Theresia 1717-1780: 63 år
Frans II 1768-1885: 87 år
Frans Joseph I 1850-1916: 66 år
Rudolf I 1218-1291: 73 år

Österrike-Ungerns symbol var dubbelörnen (Wikipedia). Den används av flera stater idag.

Länk till marschen Under dubbelörnen (Youtube), som alla känner igen!

När tronföljaren Franz Ferdinand mördades i Sarajevo 1914, blev det gnistan som tände första världskriget. Efter krigets slut 1918 föll dubbelmonarkin samman, och nya stater som Österrike, Ungern, Tjeckoslovakien och Jugoslavien uppstod ur dess ruiner.

Det höll i alla fall i 50 år!

Här slutar mina blogginlägg om resan till Wien 6 - 9 juni 2025.

PS: Jag tar gärna emot synpunkter på bloggen eller frågor om innehållet.