Några gäster i trädgården idag. Det var inte någon snok som kom tillbaka utan en mysig kopparödla. Den kallades förr kopparorm eller ormslå därför att den såg ut som en orm, dvs saknar yttre extremiteter. Den kan bli 50 cm lång och 30 år gammal.
 |
Kopparödla - Anguis fragilis, där anguis betyder orm och fragilis bräcklig, vilket beror på att den - om den känner sig hotad - kan "släppa" svansen, som då ligger kvar och slingrar sig, medan ödlan passar på att gömma sig.
Namnet fick den av Carl von Linné 1758. |
 |
Den utsträckta tungan fångar upp luktpartiklar.
Den har ögonlock och kan blinka som andra ödlor. |
Vi gästas idag också av Eliot som inspekterar potatislandet. Den ljusgröna sorten till höger är en tidig sort - Rocket - och till vänster den mörkgröna Maestro, som också är en något senare sort. Båda tål lagring. Fjolårets sista potatisar åt vi i januari, men då hade de förvarats i en bra jordkällare hos en granne. Vi är mycket nöjda med båda sorterna.
Båda har nu blommat över och efter semestern blir det sill och färskpotatis. Underbart gott!
Denna krabat hittade Eliot på en potatisplanta. Det är en grön vårtbitarhona.
En ganska otrevlig gäst var den geting som kröp in under en rem på min toffel och stack mig i foten, när jag stod vid diskbänken - oj vad det gjorde ont.
På kvällen kommer våra stamgäster "mördarsniglarna", men på grund av det torra vädret har de inte varit till så stort besvär ännu.
