Norrsken och vårvinter i Abisko

För några veckor sedan såg vi på Vetenskapens värld programmet: Med norrsken i blick.

Det inspirerade oss att åka norrut för att uppleva fenomenet med egna ögon.

Efter kontakt med Abisko Turiststation förstod vi att vi måste skynda på. Vi fixade boende på vandrarhemmet i Abisko och tågbiljetter för liggvagn. Resan upp i fredags tog 19 timmar.

Det är roligt att åka tåg. Man träffar så många trevliga människor. De flesta var inte svenskar.

Tåget hade kört in tid under natten och i Abisko Östra måste tåget göra ett uppehåll för att sedan avgå enligt tidtabellen.

Framme vid 11-tiden. Fjället  Nuolja (på nordsamiska Njulla)  i bakgrunden. Vilket väder - härligt!

Den stora sjön Torneträsk

Utsikt norrut från Abisko Turiststation. (Panoramabild)

Vi går en promenad på Rallarvägen mot Abisko Östra. Snön knarrar under skorna och solljuset är starkt. Vi borde haft solglasögon med, men inte tänkte vi på det hemma i regniga Sjösa.

Det mest kända landmärket i Abisko är Lapporten - en så kallad U-dal, utmejslad av inlandsisen.
I förgrunden E 10, den s k Norgevägen, som - efter mycket diskussioner - var klar 1982.

Malmbanan från Kiruna till Narvik var klar 1902 och då öppnade Svenska Turistföreningen Abisko Turiststation i en gammal befälsbarack så att turister kunde komma hit och åka skidor på vintern och vandra på sommaren.

1909 bildades Abisko Nationalpark och 1912 startar Abisko Naturvetenskapliga station sin verksamhet i det senare bildade naturreservatet.

Abisko naturvetenskapliga station (ANS) är en forskningsstation belägen omkring 20 mil norr om polcirkeln vid Abisko nationalpark i nordvästra Lappland. Stationen bedriver ekologisk, geologisk, geomorfologisk och meteorologisk forskning i subarktiska miljöer och besöks varje år av 500–600 forskare från hela världen. Här finns unika samlingar av miljödata från drygt 100 års verksamhet och dokumentation i form av fler än 3 000 vetenskapliga publikationer med anknytning till Abiskoområdet.

Vi skaffar information om förutsättningarna för norrsken. Beskedet var positivt och efter en god 3-rätters middag byltar vi på oss de varmaste kläderna vi har med och vandrar till linbanan som vi ska åka upp med till Aurora Sky Station uppe på Nuolja på 900 m höjd över havet.

När vi betalat "kalaset" rekommenderas vi varma overaller av linbaneskötaren. 

Overallerna behövdes verkligen. Turen tog 25 min när vi i den kalla vinternatten på c:a 8 m över marken gungar oss upp till toppstationen. 

Där nere ligger Abisko Turiststation och Abisko Östra.

Vi känner oss som Michelin-figurer i de stora overallerna när vi vaggar in i stugvärmen.

Jag börjar mixtra med att montera kameran på stativet, men ger snart upp. Med tjocka vantar kan jag inte sköta kameran. I stället fotograferar vi med våra mobiler.

Över fjället i norr börjar gröna strimmor av norrsken lysa upp natthimlen bredvid en 75 %-ig fullmåne. Det är helt magiskt. Det är lite trångt på uteplatsen när påpälsade entusiaster ska ta kort och filma med kameror på stativ.

När vi går in för att värma oss får vi en bra information om norrskenet (Aurora borealis) av en kunnig guide.

Norrskenet skapas av negativa elektroner och positiva protoner som kastats ut från solen ett par dagar tidigare. Dessa partiklar fångas in av jordens (skyddande) magnetfält och kolliderar med atmosfärens syre- och kväveatomer, som då exciteras. Fenomenet utspelar sig 10 mil upp i atmosfären.

Excitation (av latin: excitare, egga, stimulera) innebär att energi tillförts till atomen så att en elektron får mer energi och "hoppar upp" (exciterar) till ett skal som motsvarar en högre energinivå. 

Exciterade atomer är vanligen mycket instabila; efter en bråkdel av en sekund hoppar elektronen tillbaka till sitt grundskal, varvid den extra energin avges i form av elektromagnetisk strålning (ljus). Beroende på atomslaget, hur mycket energi som tillförts och huruvida elektronen hoppar tillbaka till sitt grundtillstånd i ett enda, eller flera steg, kommer olika våglängder att utsändas. Det utstrålade ljuset har väldigt specifika våglängder. Gäller det en syreatom blir ljuset grönt. 

Fick en bild av vännen Joachim. Bilden visar hur elektronerna i solvinden kolliderar med atomerna i det översta atmosfärsskiktet. O betyder syre, N är kväve och  N₂ är en kvävemolekyl.

Kolla satellitvideo: (maximera)

Så här ligger den så kallade norrskensovalen denna kväll. Live-bild från datorn i stugan.

Norrskenets intensitet hänger ihop med solfläcksaktiviteten som varierar i en 11-årscykel, som för närvarande är på väg mot sitt minimum.

Vid midnatt har aktiviteten avtagit så vi tar linbanan ned och börjar gå mot turiststationen.

Men då händer det!

Plötsligt flammar himlen upp i gröna fladdrande gardiner ovanför oss. Vi blir riktigt yra i huvudet.

Den lila färgen uppkommer när kväveatomer exciteras.

Maritas video:

Resten av dagarna vandrar vi runt i omgivningarna. Marita går ofta längre promenader än jag.

Vi går bort till Abiskojokken, som nu i huvudsak  består av is och där det pågår isklättring.

Vi passerar den gamla turiststationen och ett "Gränsförsvarsmuseum" med intressant information.

Här förbereder sig några isklättrare.

Här ska klättras på två platser.

Klättraren knyter in sig i säkringsrepet med en dubbelåtta.

Han visar upp sina två isyxor, som är hans klättringsredskap.

På skorna har han stegjärn med vassa spetsar som han sparkar in i isväggen.

Han i gula jackan är säkrare och ska hindra klättraren från att falla om han skulle förlora greppet.

Klättraren är halvvägs nere.

På den andra isväggen pågår träning.

Några nybörjare har kommit upp en bit.

Vi fortsätter vandringen utmed Abisko kanjon.

År efter år blir den djupare och bredare. När vatten tränger in i sprickor i bergväggen och sedan fryser till is sprängs stenbitar bort, som  faller ned i ravinen

Från kanten av Abisko kanjon syns turiststationen i bakgrunden

Guldkronan är symbol för Sveriges mest värdefulla natur - våra nationalparker.

Nere vid stranden av Torneträsk finns en bastu, som grupper kan hyra. De nya turisterna - asiaterna -  uppfattar det säkert som riktigt exotiskt att bada bastu och sedan svalka sig i isvaken. 

Marita vandrar bort till Abisko Östra, där det finns en butik med bra utbud för oss som äter på vandrarhemmet.

Abisko Östra

Man kan hyra in sig på en hundspannstur.

 En bit från turiststationen har det byggts ett sameviste, där besökare får information om samernas levnadssätt.  

Också ett sätt att turista.

Tiden i Abisko är slut för oss för den här gången. Besöket har varit mycket lyckat: vi har sett fantastiska norrsken och vandrat och njutit av den härliga vårvintern här uppe i norr.

Tåget från Narvik kommer in vid perrongen och snart är vi hemma i regn och rusk i Sjösa - många upplevelser rikare! 

Nils Dacke - upprorsman eller frihetskämpe?

I går kväll hade Smålands Gille sin årliga vårvinterfest på NK-villan.

Den jättegoda och varierade buffén avslutades traditionsenligt med ostkaka, sylt och vispad grädde.

Vi var 50 medlemmar som kommit för att träffas, äta och lyssna till ett intressant föredrag om den kände smålänningen Nils Dacke.

Historikern och läraren Alexander Steinvall från Virserum har under många år intresserat sig för och forskat (Linnéuniversitet i Växjö) om

 Dackefejden (år 1542 - 43) - Nordens största bondeuppror.

Nils Dacke är en person, som kan uppfattas som upprorsmakare eller frihetskämpe beroende på betraktarens position.

Gustav Vasa uppfattade Nils Dacke som en farlig upprorsmakare, medan smålänningarna hyllade honom som en frihetskämpe med sympatisörer i bland annat södra Östergötland.
Nils Dacke protesterade bland annat mot kungens skatter (fogdarna) och konfiskering av kyrkornas värdefulla inventarier i det på den tiden självstyrande Småland. Smålänningarna ville att allt skulle förbli som "gammalt och fornt var" och sköta sig själva.

Detta är Sverige år 1521. Det röda området styrdes av bland andra Sture-ätten innan Gustav Vasa tog över.

 Gustav Vasa var riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget. Han kan själv betraktas som upprorsmakare eftersom han inlett ett uppror mot unionskungen Kristian II (efter Stockholms blodbad den 8 november 1520). Gustav Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523. Hans regering kännetecknas av införandet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära.

Södra delarna av Östergötland ingick på den tiden i det självstyrande Småland. Häradsgränserna är markerade på kartan.

De "små länderna" var häraden.  Ett härad är ett mindre folk- och landområde, vars syfte  har varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet.

Jag är född och uppväxt i Bodafors, som tillhör Västra Njudungs härad. 

Den enda statyn av Nils Dacke står i Virserum.

På 1950-talet var det aktuellt med en staty av Nils Dacke som Carl Milles skulle utforma. Den skulle placeras på torget i Växjö framför residenset, men se det gick ju inte an!

Nils Dacke var motorn bakom det småländska uppropet mot Gustav Vasas pålagor.

Det första slaget utkämpades 1542 nära Bergkvara slott där kungen förlorade. I Kisa-trakten utkämpades ett annat slag i juli, då bondearmén vann mot kungens bättre utrustade och krigsvana knektar. De var dock ej vana vid strid i de oländiga skogarna.
Detta var således ett inbördeskrig som spred sig i hela Småland och snart behärskade Dackes män större delen av det inre Småland. Gustav Vasa var då på Stegeborgs slott i Östergötland och var riktigt skärrad. Upproret kunde ju spridas sig till andra delar av landet. I ett brev skrev han: “…hänger detta Östergötland nu så gott som på en silketråd”. 
Kungen tvingades gå med på vapenvila som slöts i Slätbacka, strax söder om Linköping. Dacke hade satt upp 17 punkter, varav de viktigaste var ett slut på fogdarnas godtycke och krav på mutor, sänkta/avskaffade skatter, slut på plundringen av silver från kyrkorna, samt att få behålla de gamla (katolska) ceremonierna, protest mot kronans monopol på jakt av hjort och älg samt avverkning av ek och bok.
I gengäld lovade Dacke kungen trohet samt ställa 2 000 man till kungens förfogande mot "utrikes fiender och inrikes motståndare" samt att återställa ordningen i Småland.

I tron att givna och underskrivna löften gällde drog sig Dacke och hans närmaste tillbaka till Kronobergs slott, vid tillfället en borg för Växjöbiskopen, som tillfälligt stod tom. Där “drack man jul” som det står i den gamla krönikan, men kungen kallade freden en “hönsefred” och laddade upp inför en våroffensiv.

Dackeupproret syftade alltså inte till att störta kungen, utan till att slå vakt om ett traditionellt självstyre och framför allt till att värna böndernas ekonomiska intressen, främst de fattigaste bönderna, vilka Dacke själv tillhörde.

Medan Dacke och hans mannar firade jul på Kronobergs slott laddade Gustav Vasa upp för nya strider. 8 000 nya legoknektar och rytteri samt några hundra Dalabönder. De senare hade kungen lurat med genom förfalskat upprop som utmålade Dacke och hans män som landsförrädare – kungen påstod att de förde ut livsmedel till danskarna till men för andra svenskar! Fake news?

Det avgörande slaget stod den 20 mars 1543 nära sjön Hjorten. Dacke blev svårt sårad och gömdes i en svårtillgänglig grotta intill sjön. Han överlevde. 

Strider fortsatte under 1543, som ledde till att många av Dackes närmaste dödades eller gick över till kungens sida och uppropet ebbade ut.

Arkeologerna har hittat enormt mycket rester från slaget: skelettdelar och vapen av olika slag.

På Skallö har man hittar många skallar.

Ollatorpets äng, Flaka, Torsås i Kalmar län. Platsen där Nils Dacke dödades av kungens knektar augusti 1543.

Vi får känna på en kanonkula som hittats på platsen för Virserumsslaget.

Vad hade hänt om Nils Dacke inte förlorat?

Smålands landskapsvapen

Den här typen av inbördeskrig har förekommit och förekommer på många platser i världen. Alla är lika våldsamma och ohyggliga och drabbar alltid den oskyddade civilbefolkningen.

Jag hoppas innerligt att detta var det sista inbördeskriget som drabbat oss i Sverige!

Och inget annat krig heller!

Jag har försökt sammanfatta föredraget och sedan skaffat mer underlag via nätet från olika undersökningar, artiklar och skrifter som rör Dackefejden. 

Årets första vandring på vår etapp 38

Jonas med familj var på Melodifestivalens gen-rep på fredagskvällen.

På lördagen åkte vi till vår etapp på Sörmlandsleden. Vi hade med oss såg, busksax och sekatör för att rensa upp nedfallna träd och buskar som försvårar framkomligheten för vandrarna.

Sedan Jonas sågat av den här sälgen på två ställen kunde de släpa den åt sidan.

Gamle Bamse hade ibland svårt att ta sig fram i terrängen och blev här buren av Ella.

Under natten var det flera minusgrader så att det bildats en 5 mm tjock is.

Utmed etapp 38 finns många fornminnen från bronsåldern (c:a 3000 år sedan). Det är länge sedan!

 Det finns flera bra informationstavlor som berättar om de stora gravrösena och skeppssättningarna.

Bamse är trött och somnar

Det var kyliga vindar uppe på Gullängsberget så vi fikade nere i dalen.

Vi hade skeppssättningen framför oss och i bakgrunden syntes Gullängsbergets sluttning. 

Både Gullängsberget och kullen med skeppssättningen var öar under bronsåldern. 

Landhöjningen idag är 4 mm per år dvs havet var 12 m högre då de säljagande och fiskande människorna byggde dessa stenkonstruktioner åt sina döda.

En av de två skeppssättningar på denna plats.

Vid Västra Kovik ligger Östersjön isfri och nästan blank i lä för de sydvästliga vindarna. 

För många år sedan fanns här en omtyckt plats för nakenbadare.

+