Med Kaffegänget i Norrbotten: Haparanda Sandskär den 31 juli

Måndagskvällen den 30 juli flyger vi till Luleå, där vi bor över hos Sven och Anne.

På tisdagen besöker vi Nationalparken Haparanda Sandskär, dit vi tar oss med en hyrd båt.

Det är soligt och varmt och Bottenviken ligger spegelblank.

Jag och Bertil njuter av båtfärden, som tar 90 minuter. Skepparen Rune kan sjön.

Vi landar på norra udden där sanden dominerar.

Genom landhöjningen, som idag är 8,5 mm per år, blev sandskäret en ö för c:a 400 år sedan.

Vi vandrar den drygt 5 km långa naturstigen till fiskeläget Kumpula. Utmed stigen finns 20 numrerade stolpar som hänvisar till information i naturstigsbroschyren. På grund av värmen orkade vi inte läsa denna.

Trots torkan blommar strandvialen. På en del plantor finns skidor med mogna goda ärtor.

Större delen av naturstigen är spångad för att skydda vegetationen. Solen gassar och det är 32 grader varmt. Leifs paraply kommer väl till pass. Vi har med oss vatten att dricka.

På de inre delarna ger tallskogen lite svalkande skugga.

Denna stora sandslätt kallas för Stadion. Vi upplever den som en öken omgiven av 20 m höga sanddyner.

 Efter drygt 3 timmars vandring kommer vi äntligen fram till Kumpula.

Här finns privata fritidsstugor och några uthyrningsstugor.

I Runes båt hämtar Sven lunchmaten, som han och Anne förberett. Vi äter i skuggan av ett träd.

Vi tar ett svalkande dopp - nej badar - i det 24-gradiga klara fina vattnet.  Salthalten är 0.2%, dvs nästan sötvatten.

Marita, Elaine och Anne orkar gå en liten promenad och kollar bland annat på Sandskärs kapell.

Jag går en liten fotosafari.

Gulsporre

Ett slags röda vinbär

Bottenviksmalört

Myror klänger omkring på mjölkörten som häruppe kallas grisgräs.

C:a 16.30 börjar vi båtfärden till Haparanda och fortsätter sedan till Kukkola-forsen, där Sven har förbokat två stugor.