Påsktur till Örebro-trakten med husbilen. Del 2.

 Del 2: Dagarna 16 - 18 april.
Påskaftonens morgon vaknar vi till strålande sol i Garphyttans nationalpark. Efter frukost går vi en kort vandring på Lövstigen.

Vi möts av denna information: Klicka för att förstora!

Inte ens naturreservaten får vara ifred för de små barkborrarna!

När barken har ramlat bort från de angripna granarna ser man tydligt barkborrarna gångar i kambiet mellan ved och bark. Det är där näringstransporten sker i trädet. 

Barkborrens livscykel. Läs nerifrån och upp. Förstora bilden!

Någon omtänksam person har hängt ut muggar om man skulle vilja dricka av källans vatten. Nu dock uttorkad.

Återkomna till husbilen kör vi mot Örebro och parkerar vid naturreservatet Oset och Ryingeviken, där vi börjar med en fika vid Naturens Hus.

Sedan gör vi en promenad ut i reservatet. Klicka i blå texten för mer info!

Ett av de många utflödena från Örebro till Hjälmaren i fjärran.

Innersta delen av Hjälmaren är Hemfjärden.

Här kan man låna böcker.

Karta över naturreservatet.

Vid Rävgångsstugan samlas både människor och fåglar. 

Det är skrattmåsar och de hörs!

Vid ett av fågeltornen.

Marita fortsätter till Venastugan, medan jag återvänder till Naturens Hus.

Allt har ännu inte röjts bort efter snöovädret.

Vid Venastugan

Den här stigen var avstängd.

Längst ut ligger ett gömsle där fågelskådarna kommer fåglarna riktigt nära.

Det här är mitt spår när jag var tillbaka efter 2½ timme.

Vi stannar över natten på parkeringen vid Naturens Hus.

Även på Påskdagen vaknar vi till sol och blå himmel. Vi plockar ned cyklarna från husbilen för att cykla in till Örebro på 'Lilla Å-promenaden' utmed Svartån. Där finns moderna konstverk att njuta av och förundras över.

Marita utan pusspartner.

Även detta är ett konstverk, som Marita intagit!

Ett av de roligaste konstverken!

På en holme i Svartån ligger Örebro slott, som ursprungligen var en försvarsborg från kung Magnus Erikssons 1300-tal. Vi avstod från en guidning i slottet - jag trodde inte jag skulle orka med alla trapporna. 

På Lill-Annas slottscafé åt jag en god räksmörgås. Marita väntar på sin sallad.

Vi fortsatte cykelturen till Wadköping, som är ett friluftsmuséum mitt i stan. Där finns mycket intressant att titta på. 

Vi började med en avdelning om Cajsa Warg, som jag hade mycket liten kunskap om.

Kryddorgel: Man ska kunna känna igen lukten av kryddan, som man andas in genom en slang. Jag tyckte det var svårt.

Ett välutrustat rikemanskök.
Sockerlådan med specialkniv och toppsocker känner jag till.

Där finns också ett fungerande träsvarveri. Där kände jag mig verkligen hemma eftersom min pappa under många år drev 'P. Forsmarks svarveri- och skaftfabrik' fram till 1960 i Bodafors.

Jag blev så engagerad att jag glömde fotografera!

Jag köpte två snurror och en väderpinne.

Snurran ovan startar man på vanligt sätt, strax vänder den upp och snurrar på pinnen. Det var faktiskt lite svårt att hinna starta snurran och sedan börja filma!
Min pappa svarvade snurror av nedanstående modell.

Får ser vad som händer med väderpinnen när det blir fuktigt i luften!

På Annandagen lämnade vi Örebro och åkte till Kolbäck för att göra en cykeltur i Kyrkbyåsens naturreservat. Förstora!

För att komma upp på åsen var det en brant backe. Sedan cyklade vi norrut på åskrönet till Kyrkbyn, där vi konstaterade att morfars patricierhus står kvar. Jag undrar om det ska rivas.

På hemvägen stannade vi till hos goda vänner i Strängnäs och kom sedan hem klockan 7.

Resan med husbilen blev knappt 50 mil. Dessutom vandrade vi och cyklade så det blev en aktiv semester med som vanligt med fint väder.