Sörmlandsleden etapperna 39 och 40.

På morgonen söndagen  10 april vi väderprognosen, som visade sig vara lämpligt för vandring.  Upplägget var så här: Sedan vi hämtat Mårten körde vi till parkeringen vid Västra Kovik, som ligger på gränsen mellan vår gamla etapp 38 och etapp 39. Där skulle vi börja vandringen på 39-an fram till vindskyddet Viggudden, dit det är drygt 2 km. Sedan skulle jag återvända till bilen medan Marita och Mårtens skulle fullfölja etapperna 39 och 40, varefter jag skulle möta upp med bilen. 
Så började vi i alla fall. Till en början fin vandring lite upp och ned. Leden gick oftast på Kolmårdens branter för utsiktens skull.

Besvärlig terräng ibland.

På ett ställe fanns ett genomvått rep att dra sig upp med.
Ingen av oss kunde ta något foto!

Trappan hade naturligtvis inget räcke.

Gott med kaffe och smörgås. 

Vi hade ju gått 2,1 km i väldigt besvärlig terräng.

Skönt att sitta ett tag och vila benen.

Planen att jag skulle gå leden tillbaka förkastade vi. Risken var för stor att jag inte skulle klara mig ensam i bergen. Alltså gjorde vi sällskap fram till Östra Kovik.

Ibland var det så brant att jag fick hjälp av båda Marita och Mårten.

Från Östra Kovik fanns småvägar för mig att gå tillbaka till bilen. 
Min träningsapp Runkeeper visar diverse data om vandringen.

Jag hade gått cirka 13000 steg. Inte konstigt att jag var trött. 

Och hade ont i armar och ben.
Tack vare att min doktor tagit bort både betablockerare och blodtrycksänkande tabletter så orkade jag. Men pulsen var rekordhög.

Hade jag på morgonen insett hur vandringen skulle bli hade jag inte följt med. Men nu är jag glad att jag gick.