Cykling Stora Rängen runt. 14 maj 2023

Söndagsmorgonen bjuder på fint väder.

Marita börjar dagen med en promenad på stigen genom naturreservatet.

Jonas med familj äter frukost.

Ett av syftena med naturreservatet är att gynna den biologiska mångfalden.
En mulmholk liknar en fågelholk, men är till för insekter. 

Detta är en ekoxe-kompost som skalbaggen trivs i.

Det är speciellt vackert i lövskogen om våren.

Med bilarna åker vi till Mormorsgruvan strax norr om Åtvidaberg.
(Se kartan för den 13 maj)
Vi parkerar i Närstad och cyklar sedan upp till gruvområdet.

Mormorsgruvan är en koppargruva utanför Åtvidaberg som tillhör Närstads gruvfält. Den är den största gruvan i gruvfältet och är 407 meter djup. Här bröts koppar från 1200-talet fram till slutet av 1800-talet. (Från Wikipedia)

När vi kommer fram ser vi bara sten. Det är varphögarna som kvinnor och barn rensat för att ta till vara den värdefulla kopparmalmen.

Detta är ett av de vattenfyllda dagbrotten. Den djupaste gruvan är 407 m

Här kan jag inte cykla.

Vi tittar på utställningen i den lilla gruvstugan. 

Männens arbetsplats

Kvinnornas arbetsuppgifter

Detta är en modell av den stånggång från 1797, som började vid vattenhjulet där vi parkerade bilarna i Närstad. 

Vattnets fallhöjd från sjön Nären var bara 3 m, men det räckte tydligen för att den 500 m långa stånggången skulle få upp energin till pumpen 20 m högre upp, så att gruvan kunde länsas på vatten. 
Skiss över Närstads gruvfält. (Klicka för förstoring)
Stånggången är trasig på några ställen.

Detta är vattenhjulet som ger kraften.

Mormorsgruvan var en 'vattensjuk' gruva och vattnet måste pumpas upp. Med stånggången kunde man flytta kraften från vattenhjulet till pumpen i gruvan.

Det är med bergsbruket som Åtvidabergsområdet på allvar träder in i den svenska historien. Åtvidabergsbygdens historia är intimt förknippad med det lokala bergsbrukets utveckling, framför allt framställningen av koppar, från medeltid fram till sekelskiftet 1900, då produktionen av koppar i industriell skala upphörde.
(Kan det vara någon Sten Bergmark som 'åt vida berg'?)

Under återfärden till bilarna tar vi sista fikapausen.

I bakgrunden finns den förfallna bykstugan.

Undrar när den användes senast?

Enligt min cykeldator har vi cyklat totalt 94 km under de två dagarna.

När vi är tillbaka till bilarna lastar vi cyklarna och åker hem.
Vi var alla överens om att vi haft en mycket fin helg tillsammans.