Årets femte utflykt med husbilen gick till Öland. Del 8: Öland - Stenkustens kulturlandskap den 15 augusti

På måndagen den 15 augusti åkte vi till Äleklinta, där vi parkerade husbilen på klinten med utsikt över Kalmarsund. 

Det är massor av snälla kossor som strövar omkring bland husbilarna.
Då och då provsmakade de på t ex bilens blinkers. 

Vi kände oss riktigt välkomna till denna fina plats.

Vi cyklade söderut och kom strax till Äleklinta by,
där det finns två fina väl underhållna väderkvarnar.

Marita åkte till det gamla fiskeläget Gullehamn för att kolla på några gravfält från järnåldern och en stor skeppssättning från bronsåldern. Det blev inga bra foton därifrån.

Det var läge för fotosafari.

 Vägrenarna på öländska alvaret har sin speciella vårflora, men även sensommaren bjuder på många vackra örter.
Blåeld är för mig en typisk ölandsväxt.

Gulsporre

Cikoria eller vägvårda. Bladen har använts som sallad och roten rostats till kaffesurrogat (s k surr).

Rödklint med nyckelpiga

Rödklint med riddarskinnbagge, som med sitt svarta kors är mycket vanlig på alvarmarker.

Detta är kornvallmo (inte rågvallmo)

Axveronika vid en vattenpöl, som inte torkat ut efter senaste regnet.

Vet jag inte namnet på.

Färgkulla

Backtimjan

Vi såg naturligtvis Ölandstok, som är Ölands landskapsblomma.

Efter en fika vid husbilen startade vi en cykeltur på den så kallade Kamelrundan. Den är 22 km lång och börjar vid Ormöga kamelfarm.

Den 2-puckliga kamelen förekommer i stora delar av centrala Asien.

Den trivs tydligen även på det öländska Alvaret.

Den uppför sig precis som svenska gräsätare. 

Vi började norrut på vägen vid Stenkusten med första stopp vid det gamla fiskeläget Bruddesta. Länken beskriver många intressanta platser  vid Stenkusten.



Detta är kanske en gammal fisksump.

Resterna av den vinsch som användes för att dra upp fiskebåtarna.

I fonden syns det lite blåfärgade kalkstenslagret som bildades för 490 miljoner år sedan.
Här finns en så kallad Earth-cache där man ska svara på frågan:  
Kalksten bildas med en hastighet av ungefär en millimeter på 1000 år. Uppskatta hur tjockt kalkstenslagret är vid cachecoordinaterna (vid trädet). Räkna sedan ut ungefär hur lång tid det har tagit att bilda detta lager.

Vi uppskattade att lagrets tjocklek var 2,5 meter, vilket innebär att det tagit 2,5 miljoner år för att döda skaldjur, slam mm ska sedimentera till detta lager. 
Detta svar skickade vi in och fick sedan loggen godkänd.
Detta var vår 88-e Earthcache av totalt 4420 cachar som vi tagit sedan 2008.

Att geocacha har varit en rolig och intressant sysselsättning. Tack vare geocachandet har vi upptäckt många spännande platser.

Ett bra exempel är cachen som hette Föra-linjen. Den hittade vi för några år sedan strax norr om Djupvik.

Jag står på betongtaket till pumphuset. Se texten under fotot!

Jämför Maginot-linjen som fransmännen byggde 1928-36 vid gränsen mot Tyskland.
Marita cyklade österut mot kusten för att om möjligt hitta spår av Föralinjen vid Östra Vässby. Här var det svårframkomligt med en tung elcykel.

Tack vare en app i mobilen kunde jag se var Marita var (och hon mig).  Vid Föra kyrka fortsatte jag på Kamelrundan och Marita kom efter.

Efter knappt 5 timmar var vi tillbaka vid husbilen med alla nyfikna kossor. (Den röda pricken.) Jag hade då cyklat nästan 3 mil (Marita betydligt mer). Se mitt gul/svarta spår.

Med husbilen åkte vi tillbaka till rastplatsen vid 136-an.

Slut på del 8