Husqvarna fabriksmuseum den 13 september 2017

Jag följer med på en dagsutflykt till Huskvarna ordnad av Smålands Gille i Nyköping för att besöka museet i Husqvarnas gamla fabrikslokaler.

Under gymnasietiden i Jönköping i början på 1950-talet gjorde min klass ett studiebesök i gjuteriet på Husqvarna Vapen. Det var intressant att se hur man i en träram "gömde" en trämodell i gjutsanden som sedan "packades ihop" så att formen kunde öppnas för att försiktigt ta ut modellen. Det glödande järnet hälldes i och fick svalna tills formen kunde öppnas och gjutstycket plockas fram. Smutsigt och varmt arbete. Efter bearbetning till en färdig produkt kunde den säljas med framgång i hela världen.

Vid sydöstra vätterstranden anlades på 1360-talet Rumlaborg vid Nordens på den tiden viktigaste färdväg - den från Kalmar via Skara till Nidaros i Norge. Det har stått många slag på denna plats och under årens lopp har borgen förstörts flera gånger och sedan byggts upp igen. På 1850-talet jämnades borgen med marken och i stället byggdes ett lusthus och park på platsen.

Idag finns inte mycket av borgen kvar.

Här mynnar Huskvarnaån i Vättern. Vattenfallets höjd på 120 m är södra Sveriges största. Här fanns vattenkraften som var energikällan för den stora industri som växte fram under 300 år.

Fallen kan anas bakom flaggstängerna.

Redan 1620 tillverkades detta (det högra) 8 kg tunga snapplåsgevär, som bland annat användes i södra Sverige av "snapphanarna", en tidig form av gerillakrigare, vilka i slutet på 1600-talet kämpade på danskarnas sida mot den svenska "ockupationsmakten".

På grund av muskötens tyngd så använde skytten en klyka som stöd.

I ett snapphanelås sitter ett flintastycke i en fjäderbelastad hållare. Skottet avfyras när avtryckaren frigör fjädern så att flintstycket träffar ett järn, varvid en gnista bildas som via fänghålet antänder krutladdningen så kulan far iväg.

Snapphanelåset

Jönköpings gevärsfaktori flyttade hit sin verksamhet 1689 och började tillverka vapen, framför allt gevär, men också krut, kulor och värjor.  

I smedjan förvandlade duktiga smeder järn till vapen och bruksföremål.

Många duktiga företagsledare har under alla år utvecklat företaget Husqvarna Vapen. En av de stora var Wilhelm Tham i slutet på 1800-talet.

Efter den torra sommaren är det inte mycket vatten i fallen.

Den gamla smedjan från 1870 är idag kontor.

Smeden var en mycket viktig person. Han var inte bara yrkesman utan hade också uppgifter i samhället. Han - liksom hans anställda - var befriade från vapentjänst i de många krigen eftersom de tillverkade produkter till kronan.

Guiden berättar hur smeden av ett järnstycke väller ihop en gevärspipa. Det behövdes många hammarslag med mellanliggande upphettningar i ässjan. Efteråt måste pipan borras upp så loppet blir slätt.

I en dryg timme får vi av den kunnige guiden en bra inblick i Husqvarnas historia i det stora museet.

Det sista geväret tillverkades 1989. Det har fina inläggningar i guld och ägs i dag av kung Carl XVI Gustaf. Det kostade 125 000 kr!

Med Husqvarnas logga i guld

När marknaden för vapen efter hand minskade i slutet på 1860-talet började man gjuta och tillverka produkter för hemmet. 

Den första symaskinen började säljas 1872. Den kallades "kattryggen".

I en modell av ett svenskt hem från 1950-talet vimlar det av prylar från Husqvarna

Den klassiska köttkvarnen tillverkades i över 11 miljoner exemplar.
Varför är veven krokig - och inte rak som veven till tvättmaskinen på föregående bild?

Emaljerad gjutjärnsgryta. Vi använder fortfarande en sådan!

Utanför ytterdörren i Sjösa har vi en sådan här stövelknekt

Husqvarna var Sveriges första stora cykelfabrik, där första cykeln tillverkades 1896. Men då hade Ebbes Bruk redan gjort cyklar sedan 1890 i en fabrik högre upp utmed Huskvarnaån.

Herrcykel från 1902 med träfälgar

Eftersom människan av naturen är lat så insåg Wilhelm Tham att cyklar med motor skulle vara eftertraktade. Det började 1903 då man importerade motorer, som monterades på vanliga cyklar. Succé!

Husqvarnas "rakbanemaskin" från 1929 var avsedd för hastighetsrekord på bana. Den kördes i 159,6 km/tim!

Motorcykelvelociped blev moped till "vardags". (engelska velocity = hastighet)

Vem minns inte mopeden Novolett från 1954? Den gick i 30 km/tim - otrimmad!

Vad kan detta vara? Jo - en sågkedjelänk (kraftigt förstorad modell) i en modern motorsåg. En genial skapelse!

En sådan här motorsåg använde jag i många år.

När Electrolux med Hans Werthén i spetsen ägde Husqvarna åren 1978 - 2006 renodlades sortimentet. Allt - utom gräsklippare och motorsågar - avvecklades!

Fabriken heter idag Husqvarna AB och ingår i Husqvarna Group, som har 13 000 anställda, varav cirka 1 700 i Huskvarna.

Det gemensamma programmet avslutas på restaurang Stockmakaren. (En stockmakare tillverkade stockar, dvs kolvar av trä till gevär och pistoler.) Vi var många som åt Vaggeryds småländska isterband med dillstuvad potatis och inlagda rödbetor. Tänk att korv kan vara så gott"!

Innan vi lämnar Huskvarna stannar vi till vid Alf Henriksson-platsen där vi begrundar den store tänkarens finurliga sentenser om livet.

Vad personlik skulpturen är!

 

Sista stoppet i Huskvarna gör vi vid det gula Kruthuset, som på grund av explosionsrisken 1771 byggdes på  stort avstånd från dåvarande bebyggelse. När nya motorvägen E4 1984 skulle dras fram utmed vätterstranden flyttades tegelbyggnaden genom att husets alla 84 000 tegelstenar plockades ned och sedan murades upp igen.

Huskvarna Hembygdsförening har här sina samlingar, som berättar ortens historia.

Vi gör ett sista stopp utmed gamla riksettan vid Rudenstams Gårdsbutik och Kafé.

Det regnar när vi börjar återfärden mot Nyköping efter en trevlig och intressant dag då jag fick lära mig mer om Sveriges förflutna.