En julshow med NYMOS

På Nyköpings gamla ärevördiga teater framförde NYMOS - Nyköpings Musical och Operettsällskap

i kväll en show med Julstämning.

Repertoaren upptog nästan inga traditionella julsånger, men däremot sånger med jultema och specialarrangemang på kända melodier.
Antalet medverkande gick inte att räkna. Kanske var de totalt 50 personer.

 En duktig konferencier berättade mellan numren om vilka de framträdande artisterna var. Dessutom berättade hon intressanta bakgrunder till våra julvanor och julmat.

En mycket annorlunda programpunkt utgjorde numret "Skyttegrav i Flandern".

Artisterna framförde liksom en berättelse om en jul i skyttegravarna under 1:a världskriget.

Den 24 december 1914 inträffade alla generalers mardröm: 

Soldaterna lade ned sina vapen och firade jul tillsammans med fienden.

Enstaka skott bröt tystnaden denna frostklara julafton 1914. I övrigt var allt lugnt längs fronten i Belgien – för första gången sedan tyskarna invaderat landet fyra månader tidigare.Redan på kvällen den 23 december avtog skjutandet och under själva julafton blev stillheten mer märkbar ju längre dagen led. Stämningen i de franska och brittiska skyttegravarna var tryckt.Befälhavarna var säkra på att lugnet var ett dåligt omen; att tyskarna förberedde ett större anfall. Spanare hade nämligen sett att det rådde febril aktivitet bakom de tyska linjerna, men de lyckades aldrig få klart för sig vad som var på gång.När det började skymma, och de första ljusen dök upp på kanten av de tyska skyttegravarna, svarade de brittiska och franska trupperna därför genast med att skjuta mot dem.Men till soldaternas stora förvåning besvarades inte elden. I stället bröts tystnaden efter skotten av en vacker tenorstämma, ackompanjerad av en kornett.”Stille Nacht, heilige Nacht”, sjöng rösten, som tycktes överjordiskt vacker i det sönderskjutna landskapet.Efter första versen stämde resten av de tyska soldaterna in. Några modiga brittiska soldater stack upp huvudet över skyttegravens kant och såg att ljusen som de skjutit mot var små julgranar klädda med levande ljus.Var tjugonde meter stod en julgran, och tyska soldater hade fullt synliga ställt upp intill dem för att sjunga sina julpsalmer.När sången klingat ut blev det alldeles tyst. Den engelske löjtnanten Charles Bairnsfather beskrev i ett brev vad han upplevde: ”Jag klättrade upp ur min skyttegrav och gick längs kanten fram till en torr plats och tittade ut över slagfältet.Därifrån kunde jag se vår långa sicksack-linje av skyttegravar – och även tyskarnas. Deras skyttegravar var upplysta av små julgranar som påminde mig om scenbelysningen på en teater. Våra enheter var helt förtrollade av tyskarnas sång, och efter flera minuters tystnad reagerade de som om de vore publik. Applåder och jubelrop bröt ut. Sedan började man sjunga på flera ställen i våra skyttegravar. Jag kommer aldrig att glömma det. Det var en av höjdpunkterna i mitt liv.”Dagarna efter julafton fortsatte mötena i ingenmansland. Många blev så goda vänner med fiendesoldaterna att de utbytte adresser och lovade att skriva till och besöka varandra när kriget var slut.Kamratandan var så god att de meniga soldaterna på flera platser längs fronten kom överens om att avgöra kriget med fotbollsmatcher.Det var frost och det leriga ingenmanslandet var så hårt att det kunde användas som plan. Hjälmar fick bli målstolpar och man tillverkade bollar av strumpor eller mössor som fylldes med hö eller tygtrasor. Några hade till och med riktiga fotbollar.En tysk officer berättar om en av matcherna i sin dagbok: ”Britterna hade med sig en riktig fotboll och snart pågick en intensiv match. Det var helt fantastiskt, men samtidigt mycket märkligt.De brittiska officerarna kände likadant. Julen, kärlekens högtid, kunde alltså få dödsfiender att bli vänner för en stund. Jag berättade att vi inte ville skjuta på annandagen heller. De höll med. På kvällen frågade de brittiska officerarna om vi ville spela en större fotbollsturnering nästa dag.”Några fotbollsmatcher stoppades av officerare som tyckte att det vänskapliga umgänget med fienden hade gått för långt, och officiellt ägde matcherna aldrig rum. Den tyska krigscensuren tillät inga skildringar om julefrid och fotboll, och i brittiska och franska tidningar tonades nedhändelserna ned.Texten är mindre utdrag ur artikeln "Vapenvila på julen: Soldater firade jul med fienden" hämtad ur

Samtidigt visades autentiska bilder från skyttegravarna.

Det blev mycket varma applåder!

Nu börjar julstämningen komma så sakta.

Hoppas på snö!