Torsdag 16 november började som vanligt med en fin gryning.
Jag hade vaknat med lite ont i halsen, så vid frukosten bestämde vi att jag skulle stanna hemma från utflykten till 'tre byar i bergen'. Enligt vår reseledare skulle det bli en jobbig dag med mycket vandring. När Marita kom hem berättade hon att det varit en fin utflykt, men den skulle ha varit för jobbig för mig.
Fredag 17 november bjöd för ovanlighets skull på morgondimma och i luften var det bara 14 grader.
På förmiddagen kom solen fram och temperaturen steg till 18 grader. Det var dock lite mulet med en svagt kylig vind. Jag tog det lugnt hela dagen. Marita var ute och promenerade.Lördagen den 18 november
Jag hade blivit sämre och fått
hosta och snuva. Stannade på rummet hela dagen. Marita gick en promenad till La Paloma-parken tillsammans med andra resenärer. Hon kom upp med både
frukost- och middagsbricka.
På eftermiddagen kontaktade vi Albatros´ reseledare som ordnade så att en läkare kom upp på rummet på eftermiddagen. Efter diverse undersökningar fick jag diagnosen bronkit
dvs inflammation i luftrören. Han skrev ut ett recept på 3 tabletter Zitromax (500 mg) som tar bort symtomen inom 3 dagar, och som minskar risken för lunginflammation. Dessutom skulle jag ta Paracetamol. Hans
besök kostade 130 euro. Får se om vi kan få tillbaka något på vår reseförsäkring när vi kommer hem.
Men nu hade jag smittat Marita så vi avbokade söndagens utflykt till Sevilla. Det var synd, för den utflykten hade jag sett som en av resans höjdpunkter.
Söndagen den 19 november var vi på rummet hela dagen, men åt middagen i matsalen. Då hände något som resulterade i att den så kallade Heimlich-manövern
fick användas på mig. Den är lika viktig som hjärtlungräddning.
Måndagen den 20 november tillbringade vi hela dagen på hotellet. Vi gick för att dricka kaffe i baren vid poolen. Då mötte vi Lars som hjälpte mig i går. Jag stannade och tackade honom för hjälpen igår. Vilken tur att han fanns där just när jag behövde hjälp. Hur hade det gått annars? Han berättade om metoden "Heimlich grepp".
Tisdagen den 21 november kände jag mig lite bättre och vi gick en sväng på strandpromenaden på eftermiddagen.
Onsdagen den 22 november bjuder på soligt väder.
Detta är matsalen där vi äter frukost. De första gästerna har redan ätit.
Vid lunchtid började vi en promenad utmed stranden. Här kan vi bada i Medelhavet vid Playa de La Carihuela direkt nedanför hotellet. Marita badade några gånger i det kalla vattnet.
Så här års ligger de stora sandstränderna öde.
Vi var inte så sugna på att åka i pariserhjulet som gick runt i sakta mak.
Vi letade reda på en geocache i närheten av pariserhjulet. I det här stupröret trodde vi att den skulle vara. Med mobilens selfi-funktion på kunde jag se burken.
Tyvärr fick vi inte ut den utan gjorde en så kallad fotologg.
Molina betyder väderkvarn.
Onsdagen den 23 november är hemresedag efter 3 veckor i Torremolinos. Trots att jag var sjuk sista veckan så är jag mycket nöjd med denna resa. Det var skönt och avkopplande att bo hela tiden på samma ställe och passade oss bra med utflykter ca var tredje dag. Om vi kommer att åka på någon mer långtidssemester återstår att se - jag börjar tycka det är jobbigt att resa. Framförallt är det jobbigt att gå längre sträckor och min yrsel blir inte bättre!
När vi kom till Arlanda på eftermiddagen var det mörkt, kallt och snö. Marita fick leta efter den snötäckta bilen och skrapa bilrutorna medan jag stod och frös utan vinterkläder. Restaurangen vid Sillekrog där vi tänkte äta middag var stängd, så det fick bli en grillkorv vid macken och inköp av frukostmat innan vi åkte den sista biten hem.
Borta bra men hemma bäst!!!!
SLUT
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar