Vandring vid Örstigsnäs

Denna fina onsdag gör vi en vandringstur på den kustnära delen av Arnöslingan på Sörmlandsleden. Vi parkerar vid ridhuset och börjar vandringen mot Linudden genom det fina lövskogsreservatet.

Hasselns späda löv har precis öppnat sig.

Vårärten är lätt att få syn på - den har ju så skarpa färger.

Vätterrosen är svårare att hitta, då den gömmer sig under vitsippsmattan. Vätterros har inget klorofyll utan snyltar på framförallt hassels rötter.

Svalörtens blanka kronblad lyser som guld.

Lungörtens blommor är först röda men får efter hand blå färg.

Det var strutbräken vi ville kolla på idag. Den finns i stora mängder tillsammans med vitsipporna bland hasselbuskarna.

Jag tänker på Taube-visan "Vals på Ängön "  där  "... ormbunken rister sin ringlande knopp ... ".

 d

På den döda björken bidrar björktickan till nedbrytningen av veden.

På måbärsbuskens blad vilar en knäppare.

Violens undre kronblad ("landningsbanan") har mörkblå strimmor som hjälper pollinerande insekter att hitta in till nektarn.

Harsyrans blad och blommor är ätliga och har en svagt syrlig smak. På latin heter den Oxalis acetosella. Trivs bara i skugga.

En dekorativ trädticka på en fallen björk.

Här var besvärligt att komma fram. Det är inte lämpligt att åka cykel på Sörmlandsleden innan marken torkat upp. Även hästar bidrar till geggan.

Information om de anlagda ridspåren i området.

Här ute vid Skansen är inloppet till Nyköping

Här står Marita nära resterna av Örstigsnäs skans och tittar ut över Skanssundet. Här stod också allmogen på pass i juli 1719. På andra sidan sundet ligger Hasselö skans, som borde ha varit låset för Nyköping. Dåligt utrustade och skrämda av den anstormande armadan av fartyg med 4000 soldater ombord så lämnade man skansen mot denna övermakt. Nu kunde man segla vidare mot Nyköping. 
Ur beskrivningen till geocachen Year 1719 #1 Skansholmen, vilken finns bakom Marita, som har GPS-en i handen. Efter lite letande så hittade vi den.

Örsbaken med Horn i bakgrunden

Vi fortsätter rundslingan 45:1 till blien, fast vi genar för att vandringen inte ska bli för lång för mig.

Våren är en härlig tid och det finns så mycket att njuta av ute i den fina svenska naturen.