måndag 17 september 2018

Geocacheträff på Sävö 15 - 16 september

Marita och jag - alias Sunny Hill - har tillsammans med Ecobear och Stella Terra planerat ett så kallat event för geocachare helgen 15 til 16 september. Vi har geocachat i sammanlagt 35 år och det är värt att fira med ett jubileum på Sävö, dit vi inbjudit andra geocachare att vara med. 
Under sommaren har vi varit ut på Sävö och rekognoserat för några nya cachar och träffat folk för att ordna båttransporter och  boende på Sävö vandrarhem. 
Ebbe Anklev hämtar oss vid Källviks brygga på lördagsmorgonen.
Stella Terra och Ecobear får känna på den friska skärgårdsluften.

Båten ska lägga till vid bryggan strax intill den gamla lotsstationen.

Sävö blev naturreservat 1987

Eventet inleds med att vandrarhemmets föreståndare Karin Anklev berättar om Sävö och dess långa historia. Därefter genomför vi eventets teoripass, som handlar om hur geocachingen utvecklats under 18 år. Intressant att höra deltagarnas egna historier.

Kl 14.00 publicerades fyra nya cachar på Sävö, vilka vi arrangörer lagt ut. Det finns nu sammanlagt 13 st på ön. Alla är beredda på en ansträngande vandring i den bergiga terrängen.

Här hittar Ralleman den första nya cachen och det blir alltså en FTF (= First To Find) för honom.

På Sävös östra sida har konstnären Anita Grede byggt skyddsmantelmadonnan Stella Maris, vilken kan fungera som ett vindskydd när det blåser. Hennes stora uppgift är att skydda ÖSTERSJÖN.
Här finns en finurligt gömd cache, som de erfarna cacheletarna strax hittar och signerar på loggremsan i burken.

Den här nyutlagda cachen låg på marken när vi kom dit. Den gamla sälgen, som vi gömt burken i, hade blåst ned. Sånt händer!
Sävö ligger vid den östra kanten av den 4 km stora havsviken Tvären. För c:a 30 år sedan kunde geologerna fastställa att den 30 m djupa cirkelformade viken skapats av en 100 m stor meteorit, som slog ner här för nästan 500 miljoner år sedan. Sverige låg då söder om ekvatorn.
Slirorna på hällen är gnejsgranit som bildats inne i jordskorpan och som kommit upp i dagen efter 100-tals miljoner års nednötning av kilometertjock berggrund.

Vi är alla trötta och hungriga efter nästan 5 timmars vandring kors och tvärs på Sävö. Så nu smakade det bra med gemensam grillning i trädgården.

Vallafrun visar upp detta spårbara objekt: Event Queen.

På kvällen sitter vi i lotsutkiken med denna fina utsikt över Sävsundet. Till vänster lyser fyren Sävösund.

Kvällen avslutar vi med kaffe, kladdkaka och vispgrädde medan vi lyssnar till deltagarnas ibland ganska dramatiska upplevelser från mångårigt cachande.
Söndagen börjar vi med att packa, äta frukost och städa rummen. I solskenet utanför lotsbodarna spanar vi in framtiden för geocachandet. Antal geocachar ökar explosionsartat och med en modern mobiltelefons alla hjälpmedel har det blivit enklare men också mer avancerat att cacha.



Vi lämnar Sävö när Pierre på Lacka hämtar för att ta oss med till "sin" ö.

Högst upp på Lacka ser vi Lacka torn.

 
Även ögruppen Lacka är naturreservat, med Pierre som tillsyningsman.

Pierre hälsar välkommen och berättar om "sin" ö, där han och hustrun Lena bott och försörjt sig i två år. Deras filosofi är att "leva så billigt som möjligt". De har egna får samt kvigor under sommaren, vilka slaktas till vintern.
Ofta är det fysiskt ansträngande att geocacha, vilket ger kondition, för det finns ju en cache uppe vid tornet. 

Uppe vid Lacka torn är utsikten mot Trosa i norr härligt fin.

Vallafrun skriver in sig i tornets gästbok
Tillbaka nere vid Lacka "centrum" äter vi lunch med rökt sik. Det är Lena som tillagat den goda maten och vi sitter naturligtvis utomhus.

Sista programpunkten är en tur i "lillbåten" till den närbelägna ön Keskär för att ta den sista cachen.


Vädret är fortfarande jättefint när Pierre kör oss tillbaka till Källviks brygga.

Det blev en mycket trevlig helg med två event och ett stort antal T5-or, dvs cachar med högsta terrängfaktorn 5 eftersom det krävs båt för att ta dem.

Tankar finns redan att komma tillbaka försommaren 2019 för nya äventyr i denna fina skärgård.

torsdag 13 september 2018

Surströmmingsfest i Strängnäs

I år var det dags att för 16:e gången njuta av denna norrländska delikatess. Vi och vännerna från Sylvia och Lennart från Trosa kom till värdparet Eila och Sverker igår kväll.

Det är varje år lika häftigt att höra pyset, när den första burken öppnas. Och sedan dra in speciella DOFTEN i näsan.
Förväntansfulla gäster!

Marita har förberett sin klämma.

Dags att njuta!
Tack för att vi kan fortsätta denna hösttradition!

onsdag 5 september 2018

Daniel klättrar - mest nedåt, dvs han firar!

Geocaching i Ramhälls gruva i Uppland den 1 september 2018.
Cachen med ID-numret GC444FH heter "Brutal Betong Extreme".
 Den utnämndes till BÄSTA SVENSKA MYST 2013.

Järnmalmsgruvan, som öppnade 1750, lades ned 1975 och har sedan stått övergiven. Den är nu tillhåll för graffitimålare, men också för klättrare och geocachare.
Gruvlavens topp ligger 45 m över marken. Under finns det 300 m djupa vattenfyllda gruvschaktet.

Daniels gäng från Mariestad skulle besöka 12 delsteg för att logga den "mystiska" geocachen. Vid delstegen skulle de får information som ledde dem till slutcachen. Ibland fanns det QR-koder som skulle tolkas. Det tog 6 timmar för hans gäng att hitta cachen.
Man får inte ha anlag för svindel om man deltar i denna typ av friluftsaktiviteter.
Det här passar bra för Daniel som utbildar sig till arborist. Han har orange hjälm och jacka.


Kolla deras Youtubefilm:

https://www.youtube.com/watch?v=H-JJ2pYG5Ps&feature=youtu.be 
(Kopiera länken och klistra in i webbläsaren)

lördag 1 september 2018

Trivseldag med Sörmlandsleden

Idag åker vi till Nävekvarn vid Bråvikens strand dit Sörmlandsleden volontärer är inbjudna till den traditionella trivseldagen. Ordföranden Håkan Lindqvist hälsar på bron ut till Skäret alla välkomna och framför sitt varma tack till alla som bidrar till Sörmlandsleden goda "varumärke".
Ute på udden fikar vi med en fin utsikt över Bråviken.

Nävekvarns Båtklubb firar 80-årsjubileum med en regatta ute på Bråviken. Här går starten.

Ronny Franzén berättar om verksamheten på Skäret och de fina vandringslederna på ön. Här beundrar vi  den fantastiska boken, som är ett av de många lövträd som ingår i den så kallade arboretumstigen.

Alla båtarna i Nävekvarns Båtklubb deltar inte i regattan.

Vi bjuds på god lunch på Systrarna Brådhés Café
Med Sven Eriksson går vi en runda genom Nävekvarn. Han berättar initierat om Nävekvarn och brukets långa historia. 
År 1308 ger bröderna Erik och Valdemar kvarnen vid Näveån till fogden på Nyköpingshus. Det var vattenkraften från Nävån som var förutsättningen för den industriella utvecklingen. Längs ån har det funnits som mest 25 vattenhjul och 15 så kallade hålldammar som vattenreservoarer. Under åren 1623 - 2010 var Näveån kraftkällan för Näfveqvarns bruk. Malmen kom från Tunabergs bergslag. Det var vallonfamiljen De Besch som byggde upp det svenska bergsbruket med Gustav Adolf som pådrivare. Näfveqvarn  var ett av Sveriges största styckebruk.
Sommaren 1719 brände den ryska flottan ned allt i Nävekvarn.
Fram till 1820 gjöts kanoner som våra krigarkungar behövde. Därefter blev produktionen fredligt inriktad mot lantbruk och hushåll. Gjutning av salutkanoner och konstföremål till t ex parker förekom liksom gjutning av lättmetall (då ASEA var ägare)
Bruket läggs ned för gott 2010. 
Vi avslutar i brukets gamla brännvinsbränneri, som nu är museum. Inte visste jag att det fanns årsmodeller på spisarna.

En passande pannkakslagg när många hungriga ungar väntar på kvällsmaten.


Exempel på konstgjutning.
Arbetet i gjuteriet har satt sina spår - förstörd rygg och silikos,
Bränneriet, som var 2½ våningar högt.
Tunabergs Hembygdsförening har ordnat en 1,5 km lång promenadväg med 30 informativa skyltar utmed Näveån. Karta med texter kan man hämta i en låda i hamnen, där promenaden börjar.



Än en gång förundras jag över det fantastiska svenska industrisamhället!