Äntligen har jag fått svar på gammal fråga

I säkert över 50 år har jag sökt svar på denna fråga:

Vad är det för doft, som jag känner precis när det har börjat att regna?

Jag är inte den ende som känner doften. Doften är svår att beskriva, men det luktar 'torrt'.

Jag prenumererar sedan länge på sidan www.pinterest.se och mycket ofta får jag på min e-post tips om nya 'pins'. 

Där vimlar det av bilder, i väldigt många ämneskategorier. Tycker jag en bild är intressant så högerklickar jag på den och går till 'Spara bild som' och lägger den i en passande mapp, så jag kan hitta den igen. (I bland gör jag en skärmdump på den.)

I dag hände det: Jag råkade se bildtexten The smell of rain

Där finns svaret på min gamla fråga!

Doften orsakas av ämnet geosmin, som produceras av en slags Actinobakterie.

På Wikipedia kan man läsa följande:

Geosmin är ett samlingsnamn för luktrika organiska ämnen som produceras av streptomyces- och nanocystis-bakterier, gram-positiva bakterier bland aktinobakterierna. 

Geosmin ger jorden den typiska lukt som förknippas med grävning.

Geosmin har en doft som människans luktsinne är särskilt känsligt för och som uppstår vid biologiskt sönderfall. En enda droppe geosmin i en vanlig simbassäng räcker för att en människa ska känna lukten av den, eller för att uttrycka sig mer noga: Det räcker med 0,7 ppb (ppb = antal per miljarder).

Den jordaktiga doften hos rödbetor orsakas av geosmin, som också 

är en starkt bidragande faktor till den doft som uppstår när det regnar på uttorkad jord.

Kemiskt sett är geosmin en bicyklisk alkohol med den kemiska summaformeln C₁₂H₂₂O och ett derivat av dekalin. Namnet kommer från grekiskans γεω- "jord" och ὀσμή "lukt".

Nu kan jag äntligen släppa den frågan och gå vidare i livet - en kunskap rikare!

Mänsklighetens längsta resa

Voyager 2 är en obemannad rymdsond inom Voyagerprogrammet, vilken skickades upp i rymden av NASA den 20 augusti 1977. Den (liksom Voyager 1) sändes ut för att undersöka planeterna i solsystemet och sända tillbaka bilder och mätdata, vilka helt förändrade vår syn på jordens grannplaneter.

Efter att ha passerat Jupiter och Saturnus samt några av deras större månar blev Voyager 2 den första farkosten som passerat Uranus och Neptunus. Detta var möjligt tack vare att planeterna låg placerade på ett mycket gynnsamt sätt, något som bara återkommer vart 175:e år.
Förutom vetenskapliga instrument var Voyagersonderna utrustade med varsin grammofonskiva: Voyager Golden Record. Skivan skulle informera eventuella upphittare om att avsändaren var människor som bodde på jorden och som sökte kontakt med andra civilisationer i Rymden. 

I november 2015 befann sig Voyager 2 på ett avstånd av ungefär 16 miljarder kilometer från solen, eller drygt 100 astronomiska enheter (AE). 1 AE = avståndet mellan Jorden och Solen.

Sonden fortsätter sända data till jorden. Fördröjningen för en signal att nå fram ökar med cirka 30 minuter för varje år som går.
Voyager 1 har dock hunnit längre ut i rymden och är det människoskapade objekt som tagit sig längst bort från Jorden. NASA meddelade den 11 december 2018 att sonden den 5 november samma år blev det andra artificiella objektet i världshistorien som flög ut i den interstellära rymden - området mellan Vintergatans stjärnor.

Heliosfären är det område i rymden som 'behärskas' av Solen.

Video om Voyager 2:

Tänk vilka fantastiska och hållbara produkter människan kunde göra för 43 år sedan.

När första människan landade på Månen 1969, sköttes månfärden av datorer, vilkas prestanda ungefär motsvarar dagens mobiltelefons.

Tänk om vi hade den kunskap och avancerade teknik som skulle kunna tackla corona-pandemin!

Gäst från rymden

En stor och 'potentiellt farlig' asteroid är redo att susa förbi Jorden den 29 april. 
Men, lugn - den hotar inte Jorden. 

Den har beteckningen  (52768) 1998 OR₂ och upptäcktes av ett teleskop på Hawaii 1998. Den stora rymdstenen har en uppskattad diameter på 2 till 4 km och närmar sig Jorden med 32 000 km/tim. 
Den skulle åstadkomma mycket stor förödelse om den slog ned.

När den kommer som närmast oss befinner den sig 6,3 miljoner km bort. Det betyder att ljuset går den sträckan på 21 sekunder. Som jämförelse så behöver solljuset 500 sekunder eller 8,3 minuter att ta sig till oss.

I videon syns asteroiden som ett vitt spår, när den kommer in bland planeterna.

Så här  ser 1998 OR₂ ut.

Med asteroid menar man en himlakropp, som liknar en stjärna ('aster') eftersom den ser ut som en stjärna på himlavalvet. I verkligheten är den en sten, som syns därför att solen lyser på den. Men den rör sig bland stjärnorna från kväll till kväll precis som planeterna gör.
Idag uppfattas asteroiderna som stenar, som blev över när solsystemet bildades för cirka 4 miljarder år sedan. De rör sig runt solen i ett ringformat område mellan planeterna Mars och Jupiter.

Asteroidens bana är starkt elliptisk med omloppstiden 3,7 år. 
Planeterna går i svagt elliptiska banor - nästan cirkulära.
Gemensamt för dem är att alla kretsar kring solen, som är den ena av solens två fokus (brännpunkter). 
I figuren rör sig planeten P i sin gröna elliptiska bana, där solen finns i den en brännpunkten F_1. 

För en ellips gäller att sträckan 

 F₁  P  +  P  F₂  

alltid är densamma oavsett var planeten befinner sig.
När P liksom faller i röda banan mot Solen i F₁   ökar den hastigheten hela tiden. Sedan saktar den in när den är på väg mot F₂  . 

På morgonen den 13 februari 2013 träffades Ryssland av en 17 m stor asteroid, som släppte loss en energi på c:a 500 kiloton TNT (30 gånger större än atombomben över Hiroshima). 
Den föll in mot jorden med hastigheten 65 000 km/tim och exploderade c:a 40 km över marken och det var först då den upptäcktes!
Endast materiella skador inträffade på byggnader i den närbelägna staden.

Det är tur att vi har astronomer (NASA) som med sina stora teleskop och rymdsonder i god tid kan varna oss för hoten från rymden.

Men vad gör vi - dvs 'människan' - om en sådan stenbumling har kurs rakt mot Jorden?

Safari på Fjällveden

Igår gjorde vi en geocachingrunda till Yngaren. 

Då hittade vi bara 2 utav de 4 cachar vi letade efter. 

Den utflykten innehöll fina naturscenerier.

Idag åkte vi inåt Sörmland till ett stort glesbebyggt skogsområde kallat Fjällveden.

För dryg 40 år sedan var området aktuellt för att hysa slutförvaret av det svenska kärnenergiavfallet.

Utmed den genomgående skogsbilvägen hittade ganska lätt 11 st geocachar. 

Cacheägaren hade med stor fantasi skapat 'roliga' burkar. 

Hela 8 cachar fick Favoritpoäng av oss. 

Marita signerar en logremsa.

 Inuti denna 'burk' fanns logremsan, som också fick en signatur.

 Tyvärr hittade vi inte den, som skulle blivit dagens 12:e cache. 

Den får vi leta mer efter en annan gång.

Under hemfärden såg vi många sångsvanar och säkert 200 rådjur  - nej, det var dovhjort! 

Plötsligt skulle annat gäng hjortar korsa vägen framför oss!

Visst bor vi i ett fantastiskt land.

Och trots coronasmittan, så är har vi möjligheten att leva ett tryggt och mycket bra liv. 

Förgänglig konst.

Idag åkte vi för att geocacha utmed sjön Yngarens stränder i trakten av Stigtomta. Vi kom till badplatsen Harhålet. 

Marita kände igen sig, för hon hade varit här och badat för länge sedan.

 Här fanns många bilar före oss. Bland annat några raggarbilar, men de kördes av pensionärer. Ingen badade, men desto flera fikade och grillade hamburgare. 

Cachen ligger en bit ut på udden, så det blev att vandra utmed den bitvis fina sandstranden. Vi letade minst 30 minuter efter burken utan resultat. 

Så är det ibland.

Vi bestämde oss för att gå runt udden tillbaka till parkeringen.

Det hade varit flera minusgrader under natten och isen låg nu i små drivor på stranden.

På uddens västra sida hade solen ännu inte hunnit smälta istapparna. 

Jag var flitig med kameran (dvs - mobilen). 

Det var lite besvärligt ibland att komma i position för en bra bild.

Det ligger en mycket tunn nattgammal is på vattnet.

Här ligger allt inbäddat i en isskorpa.

När två blir ett:

Här är Marita i gungan, med tempo passande en pensionär.

Snart är vi tillbaka till parkeringen.

Det blev inte så många cachar idag. Men vad gör det? 

Det kommer fler dagar och geocachandet är bara incitamentet att komma ut i naturen och uppleva årstidernas växlingar. Och så mår man bra.

I dag måste vi bara ut!

Det var länge sedan vi var vid Uppsa Kulle. Nära den nyuppförda Paviljongen hade en ny cache publicerats. Den hittade vi lätt. 

Här skulle vi ha fikat - om vi haft något med oss.  I bakgrunden syns kullen.

Informationstavlan berättar:

Marita (i blått) är uppe på den 9 meter höga kullen. 
Observera avståndet mellan dem!

Den är Sörmlands största kungshög.

På toppen finns en stor fördjupning. Den vittnar om att Uppsa kulle innehållit en grav som multnat så att toppen sjunkit ihop. 

Utsikten från toppen är fin. 

På Google-Earth-bilden ser man att kullen är helt cirkulär med diametern 55 m.

Vi tog några trevliga geocachar.

Den här burken hänger i en tunn fiskelina uppe i ett träd vid sidan om.

För att komma åt burken måste linan förlängas. Jag böjde ned aspen så att burken sänktes ned och Marita kunde plocka ur logremsan och signera den. 

Fast vi tror att det fanns en annan enklare metod.

Cachen fick i alla fall en Favoritpoäng av oss.

Pandemi och virus

I januari köpte vi en 3-veckors semesterresa till Mallorca. Har aldrig varit där. Frågan är om jag nånsin kommer dit. Vi skulle ha åkt den 28 mars, men igår kom ju beskedet från UD: Avråder från ALLA utlandsresor. Då blir det enkelt - för oss! Jag har en god vän som anlände till Chamonix igår eftermiddag för en veckas utförsåkning. Hon möttes av beskedet ALLT är stängt! Hur ska hon komma hem? Och vad ska hon syssla med?
Det är dock 100 000-tals - om inte fler - som drabbas mer eller mindre svårt. Och alla som blir sjuka och inte kan få någon medicinskt hjälp! Inget vaccin har hunnit tillverkas!

Blå text nedan har jag hämtat och kortat ned från Wikipedia!
Ofta har det varit influensa, pest, kolera eller tyfus som orsakat pandemier, men även smittkoppor och tuberkulos. Pandemier av pest har utbrutit åtminstone tre gånger, varje gång med start i Kina.
Digerdöden på 1300-talet har jag hört talas om. 
Man brukar säga att det förekommit fem pandemier (orsakade av virus) sedan år 1900 som varit varianter av influensa:

• Spanska sjukan, 1918-1921 då minst 35 000 svenskar avled. 50–100 miljoner döda i hela världen.
• Asiaten, 1957 då minst 300 000 svenskar insjuknade.
• Hongkong-influensan, 1968-1970. 1 miljon människor kan ha insjuknat.
• Den nya influensan (Svininfluensan) 2009-2010 med uppåt 200 000 döda.
• Covid-19, 2019 11 mars 2020, efter att över 100 000 människor smittats, meddelade WHO att en femte pandemi drabbat jordens befolkning. Det är det nya coronaviruset SARS-CoV-2, som spridits från Wuhan i Kina.
  Detta är ett pågående utbrott och antalet insjuknade ökar hela tiden.

Enligt uppskattningar har mellan 20 och 40 procent av världens befolkning drabbats vid dessa pandemier.

Vad är då ett virus?
Virus är den minsta biologiska enheten, som kan infektera alla levande organismer. Virus brukar inte räknas som en livsform, då de saknar egen ämnesomsättning, och kan ej föröka sig på egen hand, utan beskrivs ofta snarare som "ett mellanting mellan levande och död materia". Virus kan inte föröka sig utan att först infektera en levande cell. Med hjälp av cellens maskineri tillverkar viruset fler viruspartiklar.

Coronavirusen har fått sitt namn eftersom de i stark förstoring påminner om kronor (som en del har på huvudet).

I ett elektronmikroskop ser coronaviruset ut så här:

De är farligt vackra och mycket små: 

Om man lägger 7 000 av dessa viruspartiklar på rad så blir raden 1 mm lång!
(Bakterier är organismer och c:a 20 gånger större.)

Virus kan se mycket olika ut:

Ingrediensen i ett virus är DNA (Desoxiribonukleinsyra - acid), som ligger skyddat i en proteinkapsel.

(Bacteriophag = bakteriefag är ett virus, som angriper/äter bakterier.)

DNA-et är arvsmassa (eller RNA), som innehåller instruktioner för celler hur de ska tillverka proteiner. 

Utskotten på virusets utsida fäster på värdcellen (t ex lungvävnad) och DNA-et 'sprutas' in i cellen, som då tar över cellens egen tillverkning av proteiner och i stället tillverkar virusets proteiner. 

Detta leder till att cellen dör och ännu mer virus-DNA börjar spridas.

Vilken överlevnadsförmåga har inte detta djävulskap?

Många sjukdomar bekämpas av kroppens eget mycket omfattande och komplicerade immunsystem. Det är dels medfött och dels har det byggts upp då vi angripits av t ex ett virus som kroppen utvecklat antikroppar mot.

Viruset uppfattas av kroppen som ett antigen.

Antigen (Ag) är en sammansättning av orden antibody generator och är vad man inom immunologin kallar ett kroppsfrämmande ämne, som framkallar en reaktion hos immunförsvaret när det kommer in i organismen.

För många virussjukdomar finns vaccin. 

Vaccinering innebär att man tillför antikroppar, som har en sådan geometrisk uppbyggnad att de känner igen virusets ytstruktur, som då blockeras av antikropparna. Då kan virusets antigen ej fästa på kroppens celler.

Jag förmodar att intensiv forskning pågår världen över för att skapa antikroppar, som kan slå ut coronaviruset.

För min del handlar det nu om att försöka undvika att bli smittad. Således frivillig husarrest.

Bra att bo villa på landet och ha nära till naturen och friska luften. Där brukar det inte heller finns så många (sjuka) människor.

Till mina följare:

Ta väl hand om er och lyssna till den medicinska sakkunskapen så ska vi rida ut den här pandemin.

Geocaching i Oxelösund

Idag var det fint väder så vi åkte till Djursviks-området utanför Oxelösund för att ta lite geocachar.

På vägen dit parkerade vi och gick ett stycke på Sörmlandsleden för att leta upp cachen vid den sedan länge raserade kvarndammen.

Leden gick utmed bäcken med det porlande vattnet från kvarndammen ovanför. Det hade varit minus-grader under natten så nu kunde vi njuta av de vackra isformationerna.

 I skuggan uppe i skogen fanns den tunna nattgamla isen kvar.

Nedanför forsen har skummet samlats upp vid en stor sten.

Videon Vårbäcken:

Ovanför forsen finns Sörmlandsledens vindskydd där en barnfamilj just satt och fikade. De kände till vad geocaching var. Barnen gick dagtid på naturskolan uppe vid Söra och var vana att vistas ute i naturen.

 Barnens mamma har byggt et litet skovelhjul som roterade.

Under ett stort flyttblock ovanför forsen hittade Marita cachen Kvarndammen. Loggboken var dock så blöt att cachen inte gick att logga. Vi skickar i stället en 'fotologg' till cacheägaren, så att får vi den godkänd.

Vi fortsatte sedan till Djursvik där det blev en promenad i skogen för att hitta några cachar.
Tack vare Kvarndamms-cachen kom vi till denna fina plats och mötet med barnen blev dagens fina minne.

Hurtigruten och Svansjön

I onsdags kväll var det två premiärer på Culturum i Nyköping. 

Jag stod för den ena premiären med mitt föredrag "Världens vackraste sjöresa" om vår resa med Hurtigruten förra året.

Den lokal jag disponerade fylldes av intresserad publik och jag är nöjd med min insats.

Medan jag pratade om Hurtigruten pågick baletten Svansjön en trappa upp. Ryska Nationalbaletten - för första gången i Nyköping - framförde den tidlösa klassikern Svansjön.  'Tack vare den romantiska omgivningen, magnifika koreografin och den oförglömliga sagan om omöjlig kärlek är Svansjön den fulländade klassiska baletten, som har blivit publikhyllad över hela världen.' 

Efter pausen anslöt jag till min plats bredvid Marita på parkett.

Den fina musiken kände jag igen. Baletten med alla duktiga dansare var en verklig stor upplevelse för mig. Handlingen däremot fick jag inget grepp om. 

Ett par videosnuttar:

I torsdags övade jag med mina musikanter på Albert Engström-föreställningen den 11 mars. Då ringde arrangören SPF och meddelade att de måste ställa in. Corona-viruset! Och på fredagen ringer programansvarige och säger att mitt föredrag om Hurtigruten i All Helgona församlingshem blir inställt.

Så var det med det. Nu kan jag slappna av och göra annat i stället.

Escape Room och Tekniska museet

Tillsammans med Maritas grabbar åkte vi till Stockholm idag.

Huvudsyftet var att lösa ett slags 'kriminalfall' - The Cure (= botemedel). Bakgrunden fick vi i form av en video, som berättade storyn. Den handlade om ett inträffat terroristattentat med ett dödligt virus. En svensk forskare hade tagit fram ett botemedel, som terroristerna försökte komma åt. Forskaren hade dock försvunnit, men hans kontor och laboratorium fanns kvar. 

 Vår uppgift var att i hans kontor hitta botemedlet.

Vi hade 60 minuter på oss.

Ledorden för Escape Room:

Vi blev alltså insläppta i forskarens kontor med alla hans grejor. Många lådor hade kodlås eller lås som vi måste hitta nycklarna till. Ledtrådar fanns överallt, en del kunde vi använda direkt.

Vi var 5 personer som jobbade på bred front. Ibland krävdes 2 personer för en uppgift.

Arrangören satt utanför rummet vid sin dator och kunde via flera videokameror se vad vi gjorde. Det hände att vi körde fast och då skrev han små tips, som vi kunde läsa på forskarens dataskärm.

Till slut lyckades vi. Då hade vi 1 minut och 18 sekunder kvar av tiden.

 Vid eftersnacket fick vi reda på att uppgiften var ganska svår, en 8 på en skala 1 till 10. Vi tillhörde de 30% lyckades. Jippy!!!

Detta var en jätterolig uppgift att göra tillsammans. Rekommenderas verkligen.

Vi åkte sedan till Tekniska museet på Djurgården.

Dragplåstret var utställningen 'Making Human Machines'.

Vi började med att följa en guidad visning.

Efter en historisk återblick fokuserades på nutida robotar - robotar som förbättrade industriell produktion och ersatte människan.

Målet var humanioder, dvs robotar i mänsklig skepnad.

Ett steg på vägen är att göra kroppsdelar, som kan ersätta skadade. Dvs avancerade proteser.

 

Hen kollar på mig!

Kan man kalla det för samtal?

Jag är ingen robot!

En mycket intressant utställning.