Riksträdet

Riksträdet i Nyköping

Ornäsbjörk, Beʹtula peʹndula ’Dalecarlica’, är en i naturen spontant uppkommen sort av vårtbjörk med starkt uppflikade blad. Formen är uppkallad efter Ornäs i Dalarna, där den upptäcktes 1767 av Carl von Linné. Ornäsbjörk utvecklar inga hanhängen och producerar därmed inte pollen, vilket är gynnsamt för björkpollenallergiker. Till skillnad mot vanlig vårtbjörk som är tvåkönad är alltså ornäsbjörk enkönad. 

Landets stadsträdgårdsmästare utsåg 1985 ornäsbjörk till Sveriges riksträd och ska finnas planterad i alla kommuner i landet. Så är det nu inte.
När vi i Mariestad för några år sedan letade efter en geocache så fann vi ornäsbjörken i en park med tydlig info-tavla.
Och Nyköping har sitt Riksträd, som nog inte många lagt märke till. Det växer alldeles vid infarten till Tuvastugans parkering, med en liten info-skylt på en sten.

Bakom vallarna syns Nyköpings Hus med slottet, där Nyköpings Gästabud utspelade sig 1317
 och till höger det Gamla residenset från 1720-talet.

Lägg märke till lövet i skyltens övre högra hörn.

Klicka på bilden så kan du läsa texten.

Besök gärna platsen och titta på de speciella björklöven.

Fotografierna är tagna idag.

Venus

Venus 

- vår systerplanet -

i en kosmisk dans med Jorden

Venus kör om Jorden på innerbanan:

Ingen har väl nu under våren undgått den ljusstarka 'stjärnan' på kvällshimlen i sydväst.

Det är ingen stjärna (som är en sol) utan en planet (betyder 'vandrare') eftersom den från natt till natt ändrar position i förhållande till stjärnorna i sin omgivning, vilka kallas 'fixstjärnor'. 
Den 22 april befanns sig Venus ovanför den stora rödaktiga stjärnan Aldebaran i Oxens stjärnbild. Innan det blir så mörkt att stjärnorna blir synliga är Venus det enda lysande objektet på himlen, bortsett från Solen. Dess skenbara magnitud (ljusstyrka) är -4,5 att jämföra med Sirius, som är himlens ljusstarkaste stjärna med magnituden -1,5. (Magnituden +5 är gränsen för att med blotta ögat se en stjärna.)

Venus är ju mycket lätt att se och på stjärnkartan nedan syns den aktuella positionen den 22 april 2020.

Under de kommande kvällarna kommer Venus att förflytta sig åt vänster (dvs österut) i förhållande till övriga stjärnor.
(Klicka på bilden för att förstora den!)

Planeten Merkurius ligger närmast Solen. Sedan kommer Venus och Jorden och de övriga av solsystemets 8 planeter.

För närvarande kallas Venus Aftonstjärnan, eftersom den blir synlig först efter solens nedgång. 

När den är Morgonstjärna kommer den upp före solen i öster.

I denna 3D-bild framgår hur Jorden roterar runt sin egen axel, vilket innebär att Solen försvinner under horisonten för Venus.

De så kallade stenplaneterna Merkurius, Venus, Jorden och Mars är fasta kroppar, medan de övriga är gasplaneter och utan fast planetyta. Bara Merkurius och Mars (och Månen) saknar egentlig atmosfär, vilket Venus och Jorden har. Detta innebär att Venus markyta inte kan ses på grund av den tjocka atmosfären. Den består till 96,5% av koldioxid och 3,5 % och resten är små mängder av många olika gaser. Atmosfärstrycket är 90 gånger större än Jordens. Det motsvarar trycket på 1000 m djup i havet.

Den stora halten koldioxid i atmosfären bidrar till en stark växthuseffekt, vilket ökar temperaturen till 500 grader. Annars skulle temperaturen varit 100 grader.

På grund av den höga temperaturen är sannolikheten för liv på Venus mikroskopiskt liten.

Precis som Månen så har Venus faser. På denna bild ser man att Venus inte är solbelyst till 100%.

 Med speciell teknik kan man se hur planetytan ser ut under molnen.

Venus yta består av stora lavaslätter och några vulkankratrar. Det finns några stora aktiva vulkaner.

I solsystemet far det omkring sten-meteoriter av mycket varierande storlek, vilka kan fångas in av planeter och månar. De flesta brinner upp i den täta atmosfären. Endast de stora stenbumlingarna når ned till marken, sedan de brutits sönder och skapat kratrar på ytan. 

3-D bild av Venus yta:

Det är bara Merkurius och Venus, som inte har några månar.

Eftersom Venus rör sig runt sin egen axel i motsatt riktning mot rörelsen runt Solen så kan man säga att den roterar baklänges, vilket endast Venus och Uranus gör.

Den röda planeten rör sig medurs runt den svart-blå solen, som roterar moturs. 

Eftersom rörelse och rotation är åt olika håll är banan retrograd.

 Venus är solsystemets enda planet vars dygn är längre än dess år, eftersom Venus snurrar ett varv runt Solen (Venus-år) på 225 jorddygn, men behöver hela 243 jorddygn för att rotera ett enda varv runt sin egen axel.

Såväl Sovjet som USA har skickat rymdsonder till Venus. Den första 1961. Några gick i omloppsbanor och gjorde många mätningar. Kapslar, som landade på ytan, hann fotografera och göra mätningar innan de slutade fungera på grund av den höga temperaturen.

Venus har - liksom de övriga planeterna - fått namn efter gudar i den romerska mytologin. Venus är 'kärlekens och skönheten' gudinna.

Astronomiska tecken:

♀: Venus, hona och grundämnet koppar

♂: Mars, hane och grundämnet järn.

Krigsguden Mars var Jupiters son och Venus älskare.

Näst efter Solen och Månen är Venus det ljusstarkaste objektet på himlen, vilket förklarar människans intresse för Venus. Redan på 1600-talet före Kristus studerade babylonierna Venus, vilket dokumenterades  på ännu bevarade lertavlor. 

Venus har en egen blomma!

Venus flugfälla är en art i familjen sileshårsväxter och härstammar från kvävefattiga våtmarker i USA. Den är en så kallad köttätande växt och fångar mindre insekter och spindlar, som sätter sig mellan bladflikarna i fällan. Där finns små spröt som utlöser stängningsmekanismen när insekten nuddar dem. I naturen stängs bladen blixtsnabbt och insekten är instängd. Då avsöndrar blad en slags ’matsmältningsvätska’ som bryter ned insekten och dess proteiner så kvävet blir tillgängligt för växten. Efter cirka 4 dagar är insekten ’uppäten’ och bladet öppnar sig igen. I svenska kvävefattiga våtmarker t ex Sjösa-kärren växer tre arter sileshår.
Detta är vårt exemplar som står i en stor glasvas på bordet i vardagsrummet.

Och den har en egen mussla!

Den heter Venus verrucosa, som beskrevs och namngavs Carl von Linné på 1700-talet och placerades släktet Venus i familjen Venusmusslor. 

Den har inget svenskt namn.

 Detta är ett fossil av Venusmusslan som levt i Nordsjön.

I detta inlägg spelade Venus huvudrollen!

Historien om en visdomstand

I februari 2012 skickades jag av min tandläkare till en tandkirurg i Nyköping för att ta bort en 'krånglande' visdomstand (nr 38) i vänster underkäke. Tyvärr avbröts operationen eftersom den närliggande ansiktsnerven låg alldeles intill och riskerade att skadas. Kvar blev alltså en del av roten.

Måndagen den 16 mars i år var jag hos min tandläkare eftersom jag hade ont och en svullnad bak i vänster underkäke. Fick penicillin Kåvepenin mot tandinfektion. 
Från Vårdcentralen fick jag remiss till Öron, näsa, hals som skulle undersöka eventuell käkinflammation och dessutom skulle en remiss skickas till tandspecialist i Eskilstuna (vilket aldrig gjordes). 
Tandkirurgen i Nyköping gjorde en så kallad panoramaröntgen på alla tänderna. Den visade en kraftig inflammation i käken. Då hittade man journalen från 2012 om den kvarsittande tandroten och då ville kirurgen operera på direkten. När han fick reda på att jag gick på blodförtunnande tabletter så måste jag göra uppehåll med de tabletterna ett tag. 
Men tandroten MÅSTE bort - och bara operation gäller. Men ansiktsnerven då? Eftersom Kåvepeninet inte hade någon verkan efter 8 dagar så fick jag en annan sort som jag nu har gått på i nästan 3 veckor.
Jag var rädd för att ansiktsnerven skulle skadas. Från tandspecialisten i Eskilstuna tog jag reda på att man gör en datortomografi för att få fram 3-dimensionella bilder så att man kan se hur tandrot och nerv ligger i förhållande till varandra. Via SMS om detta till tandkirurgen i Nyköping dagen före skärtorsdagen bad jag honom fixa en remiss för datortomografi inför den planerade operationen den 20 april.
Nu var svullnaden så besvärlig att jag knappt kunde öppna munnen för att äta. Samtidigt kom jag in i en period med näsblod vid minsta ansträngning. Jag mådde inte så bra då.
Torsdagen den 16 april ringde tandspecialisten i Eskilstuna och sa att de kunde göra datortomografin där den 17 april, så att jag kunde ha CD-skivan med bilderna med till operationen.
I går var det dags. Med bilderna på datorskärmen och två assisterande sköterskor gjordes ingreppet, som tog 30 minuter. Det var en riktig pärs: Flera bedövningssprutor och med en massa olika verktyg öppnades tandköttet och de inflammerade delarna av käkbenet skrapades bort. Sedan borrning, flera bedövningssprutor och tänger och så var den knappt 10 mm stora rotbiten borta. Och ansiktsnerven hade inte skadats! 
Kommentarer från kirurgen: "Tänk att roten fortfarande finns kvar efter 8 år" och "Så hårt den satt fast". Jag frågade om antal stygn - nej, det visste han inte för han hade tappat räkningen!

Jag fick glädjetårar där jag satt i stolen: Nu var det gjort och utan framtida men!

Jag hade fått en kopia på CD-skivan så att jag kunde kolla på bilderna hemma. 
Så här fungerar datortomografin: Millimetertunna skikt av röntgenstrålar skapar massor av rötgenbilder. I datorn sätts bilderna ihop så man får en 3-dimensionell bild. Den bilden kan vridas och vändes så det intressanta området kan studeras ur olika vinklar. 
Rotspetsens plats i röda rutan. 

Hålen i käken ansvarar infektionen för genom att tränga sig ut genom käkbenet.

Här har jag med mobilen filmat när jag med musen vrider och vänder på bilden:

Diverse förhållningsorder:

Endast lättuggad föda under kommande 8 veckorna, eftersom ingreppet försvagat käkbenet. 

Efter omständigheterna sov jag ganska bra i natt och har nyss varit ute och tagit två cachar samt fikat i det sköna solskenet - fast vindarna från havet var lite svala.

Nu mår jag bra och trivs med livet!

Höjdpunkter i vårt geocachande

Efter att jag varit inomhus några dagar (av flera olika hälsoskäl) var det dags att ge sig ut i naturen. Lockbetet var cache-serien Nya vägen i trakten av Oxelösund, vilka lagts ut av vännen 'kanbam' utmed den nybyggda vägen. 

Det gäller att med mobil-appen Geocaching leta upp cacharna nr 1 - 6. 

I beskrivningen av final-cachen finns koordinaterna skrivna på detta sätt:

N 58 ° 41.ABC E 017 ° 05.DEF

I var och en av burkarna finns siffrorna som ska ersätta bokstäverna A t o m F.

Nedanstående karta finns i mobilen, men den nya vägen finns ännu inte med på kartan. 

När vi bytt ut bokstäverna mot siffrorna fick vi fram positionen till finalburken, som låg några kilometer bort och vi tog bilen dit.

När vi i mobilen loggat alla 7 burkarna blev de från början gröna cirklarna gula glada gubbar!

Lite kuriosa:

 Vid 5-an letade vi länge. Den skulle hänga i en gran - inte alls ovanligt. Vi stod på var sin sida av en grupp med unggranar då Marita ropade: Jag ser den! 

Jag skymtade Marita bakom granarna, då jag också fick syn på den - alldeles framför näsan! Det fanns alltså 2 cachar på c:a 2 meters avstånd från varandra!

Vi läste i loggarna vad folk hade skrivit. 

Så här var det: Burken hade rapporterats vara borta, så cache-ägaren hade varit tvungen att hänga upp en ny. Han kom väl inte riktigt ihåg hur den skulle placeras - så han hängde dit en ny. Vi tog hand om dubbletten så att CO kan få tillbaka den vid något tillfälle.

Så var dagens uppgift klar. 

Men då hände följande: 

Vi fick per telefon reda på att vännen Ecobear lyckats publicera två nya cachar i Arnö-området i Nyköping. Tänk om vi kunde bli först med att hitta åtminstone en av dem! Vi styrde bilen mot den närmaste cachen, som heter 'Hålvägar', som vi faktiskt kunde se i området. 

Vid parkeringen hade Marita fått fram koordinaterna på mobilen och gav sig direkt iväg genom skogen med mobilen i högsta hugg. 

Jag knallade iväg så gott det gick - glömde dock stavarna.

När jag kom fram hade Marita just hittat burken och höll på att signera loggremsan och jag loggade med FTF i mobilen. FTF = First To Find.

Maritas signering av loggremsan med datum och vårt alais Sunny Hill:

 Vi fortsatte direkt till den andra cachen 'Utegym', som låg 200 längre bort nära utegymets stockar. 

Jag fick sällskap med en annan geocachare som hade samma ärende.

Han tog detta foto på 2 glada geocachare med loggremsan till vår 2:a FTF.

Ecobear, som bor på Arnö, hade fått ett e-postmeddelande att vi loggat hans nya burkar, bjöd in oss på kaffe för att gratulera. 

Kaffet intog vi naturligtvis utomhus.

Vi noterade att vi nu hade tagit 2 998 cachar, dvs 2 kvar till 3 000!

Naturligtvis 'måste' vi ta två till idag. Och de fanns i Arnö-området, så på vägen hem stannade vi till och tog dem. BINGO!

Den 3 000:e burken var magnetisk och var fastsatt under bänken.

På www.geocaching.com finns mycket information och historik om vårt förflutna som geocachare:

Mer statistik:

Och var i all världen har vi hittat cacharna?

För oss inbitna geocachare finns det alltid goda skäl att ge sig ut och leta burk.