Betelgeuse

I videon längst ned 'åker' vi in till centrum i den stora röda jättestjärnan Betelgeuse, som man hittar i stjärnbilden Orions vänstra axel.

Den röda fläcken i Orions svärd är Orion-nebulosan, där man noterat att upp till 700 nya stjärnor håller på att födas. 

Betelgeuse har en massa, som är ungefär 20 gånger solens, och dess radie är någonstans i storleksordningen 650 000 000 kilometer, vilket är nästan 1 000 gånger solens. Det vill säga cirka 1 miljard (1 000 000 000) solar ryms innanför Betelgeuse. Det gör att den skulle räcka ungefär till ut Jupiters omloppsbana, om den placerades i vårt solsystem. Dess enorma diameter gör att den blev den första stjärna (förutom solen) som man har kunnat avbilda som en skiva och även iakttaga solfläckar på. 

Även om Betelgeuse bara har tjugo gånger solens massa kan dess volym vara hundratals miljoner gånger större. Solen och Betelgeuse kan jämföras som en badboll i förhållande till ett idrottsstadion.

Stjärnans storlek har observerats variera och forskare har noterat att den nu befinner sig i ett stadium av sammandragning.

Den har under senaste året minskat sin ljusstyrka med 36% från 0,5 till 1,5 (ja det är så - ju större tal desto ljussvagare!).

Det är troligt att Betelgeuse kommer att bli en supernova, och som sådan den ljusstarkaste någon människan observerat. Dess styrka beräknas överträffa fullmånens sken på natthimlen. Med tanke på dess storlek och ålder - 8,5 miljoner år - vilket är en hög ålder för denna typ av stjärna, kan den komma att explodera inom de närmaste tusen åren.

Videon:

Det är faktiskt svårt att få ett grepp om detta!

Sportlov med Eliot

I tisdags åkte Marita och jag till Julita, där vi geocachade med Eliot innan vi for på en utflykt till Katrineholm. Efter lunch på McDonalds letade vi och fann några geocachar. Under återvägen till Julita hittade vi fler cachar. 

Eliot var på ett stort födelsedagskalas innan han och Jonas kom till oss i Sjösa på kvällen.

 Onsdag morgon åkte vi till Norrköping för att gå på Visualiseringscentret, som vi varit på för några år sedan.

 Där fanns mycket att se och uppleva.

Mindball är en märklig apparat. Man ska få en kula att rulla in i motspelarens ring. Kulans styrs genom att elektroder i spelarnas pannband tar emot hjärnvågor, när man tänker. Här gäller det att slappna av, för den som är minst stressad får över kulan till motståndaren.

Här lyckades Eliot bäst. Hans kurva är den violetta.

Den stora attraktionen är DOMEN. 6 stycken vattenkylda laserprojektorer (för 1,5 miljoner kr/st) skapar 3-D video på en jättestor sfärisk filmduk. Det blir en fantastiskt upplevelse när man sätter på sig stereoglasögonen. 

Anläggningen håller världsklass.

Där kollade Eliot och Marita på en häftig Dinosauriefilm.

Visualisering är nyckelordet för utställningarna.

Med dagens stora och snabba datorer kan digitala fotografier användas för att förklara eller visa hur t ex människokroppen är uppbyggd eller hur delningen av en cell går till. 

Denna 'person' har omkommit i en bilolycka samt brutit nacken och lårbenet.

Man kan välja om man vill se skelettet, musklerna eller blodsystemet samt vrida och vända på kroppen. 

Vilket fantastiskt hjälpmedel i t ex läkarutbildningen.

Vi åt en god lunch i restaurangen.

Jag såg filmen "We are the stars" i Domen.

Föreställningen berättar om Big Bang, då allting började för 13,8 miljarder år sedan. Det är en tidsresa där en speakerröst berättar om Universums utveckling och hur grundämnena bildades. Det började med VÄTE som i solarna/stjärnorna slogs ihop till HELIUM under enorm energiutveckling. När stjärnan sedan 'dör' bildas alla de andra grundämnena, som bygger upp alla levande organismer. 

Vår kropp består alltså av stjärnstoff - We are the stars!f!

När jag gick förbi denna stora skärm visades Jord-uppgången över Månen den 24 december 1968. Hittar du Jorden?

Internationella rymdstationen, eller ISS 

Vilken utsikt!

Som avslutning såg vi filmen "Rymdresan i 3D"

Professor Anders Ynnerman befann sig nere vid scenen och lotsade oss genom denna otroliga resa från Jorden till Universums yttersta gräns. Han hade direktkontakt med Erik Sundén som via sin dator kunde styra spelet efter våra önskemål.

Så här skulle vårt Universum se ut om vi kunde flytta oss 13,8 miljarder ljusår ut i rymden. Ljuset från längre ut befintliga objekt skulle vi inte kunna se eftersom ljuset från objektet inte hunnit fram till oss än.

Bilden är dubbel för att betraktaren ska uppfatta bilden med 3D- glasögon.

En rymdsond filmar när den passerar genom Saturnus ringar.

På torsdagen besökte Eliot och Marita Hjortensbergsbadet, där det fanns mycket kul att göra t ex den långa rutschbanan.

 Direkt därefter gick Eliot och jag på bio och såg "Lassemajas detektivbyrå - Tågrånarens hemlighet". Den gillade Eliot och jag tyckte också att den var bra.

Under övrig ledig tid spelade vi spel av olika slag.

Eliot - tack för dessa dagar med dig!

Musik under vingarna

För åttonde gången spelade Sörmlands Musikkår på F11-muséet ute vid Skavsta.

Rekordpubliken (141 personer) trängdes bland flygplanen medan vi i nästan 2 timmar lyssnade på 30-mannaorkestern. Ja - det var nog nästan lika många kvinnliga musiker ikväll. Under militärmusikens dagar, då varje regemente hade en egen orkester, var det bara män.
 Orkestern var nödvändig - för hur skulle annars vi soldater kunna lära oss att gå i takt. Jag minns från 1955 vilken speciell stämning det var, när vi fick marschera på Ing 1-s kaserngård till taktfast marschmusik!

Dirigenten Nils-Åke Nilsson hade satt ihop en omväxlande repertoar  med tyngdpunkt på 'Sveriges marschkung' Sam Rydberg, bördig från Nyköping.

Här får vi höra Sam Rydbergs 'I Beredskap'. 

Den spelades ofta på radio för beredskapssoldaterna 'någonstans i Sverige' på 1940-talet.

Ikväll medverkade två sångsolister: Inger Helsing och Jan Nilsson.

Här framför Inger 'Det sker blott en gång' som ursprungligen var en tysk sång. 

Jag och mina två vänner Axel och Lars-Göran hade tillsammans med alla andra en väldig fin musikupplevelse denna kväll!