Tips om bloggen

 Tips för läsning av min blogg Pappa G

1. Hypertext är blåmarkerad (visas när muspilen hålls över texten). Klickar man på den så kommer man direkt till en annan text, där man har möjlighet att läsa mer.

2. Förstora en enskild bild t ex karta: Klicka på bilden!

3. Förstora hela inlägget: Klicka på de tre prickarna (uppe till höger i röda ringen) så kan man zooma in och förstora hela blogginlägget. I detta fall till 125%. Då kommer förstoringsglaset upp vid pilen. Där återgår man sedan till 100%.

4. Den som vill kommentera inlägget eller ställa en fråga till mig kan klicka på texten "Inga kommentarer" i röda ovalen (längst ned under inlägget) så dyker den möjligheten upp.

Slut!

Julmånaden 2022

Redan den 19 november kom den första snön.
Jag fick riktig vinterkänsla. Får se hur länge den ligger kvar.

Den 27 november besökte vi NK-villan. Där lyssnade vi på konsertpianisten Greta Åstedt som spelade pianostycken av Grieg, Sibelius, Chopin och Ravel.

Jag tyckte det var speciellt roligt att lyssna. Hon spelade nämligen på det Schimmel Chippendale-piano som jag köpte 1961 och sedan sålde (billigt) till NK-villan när deras piano gått sönder. Jag hade dessutom slutat spela på det. Mycket glad att pianot 'lever' igen.

Lördagen den 3 december hade Sörmlands museum öppet hus med bland annat  julmarknad och luciatåg. I foajén spelade Kristin 'Fornfela' fiol och sjöng julvisor på dialekt.Lyssna på 'Räven raskar över isen' på en för mig okänd melodi:

 I stora salen gav den skönsjungande Septima-kören en luciakonsert.

Innan vi lämnade museet köpte vi på julmarknaden några påsar kakor från ett litet lokalt hembageri. De smakade bra till eftermiddagskaffet.

Den 7 december ordnade Friluftsfrämjandet i Nyköping den traditionella Grötlunken vid Ryssbergen. Ordföranden Åke Rydberg ledde som vanligt vandringen på 5-km spåret.  Och som vanligt hade han kluriga aktuella tipsfrågor hämtade ur lokalpressen. Det gällde att vara påläst! Jag gick en egen runda på 3 km i min betydligt långsammare takt. Vid återkomsten drack vi glögg och åt risgrynsgröt och skinkmackor. 

Dagen därpå ordnade Föreningen Norden tillsammans med Nyköpings Hembygdsförening Nordiskt julbord på NK-villan. Julstämningen infann sig direkt när ungdomskören Cantemus sjöng 'Sankta Lucia' till pianoackompanjemang av Jenny Tjärnström.

Sedan var det dags för Julbordet. Det var lika gott som vanligt, så det är väl nordiskt julbord vi brukar äta. Avslutningsvis lyssnade vi på en intressant berättelse om 'den långa och komplicerade vägen fram till det dukade julbordet förr'.

Den 11 december skulle vi ha åkt en 2-dagars kryssning med Cinderella till Visby, men den inställdes med kort varsel på grund av för hårt väder.

Den 14 december var jag bjuden på terminsavslutning på motionsdansen. Där började Marita och jag dansa för nästan 20 år sedan. Jag hade i uppdrag av dansledaren Eva att fotografera och dokumentera.

Dagen till ära så var det tre spelmän på scenen i Träffen i Folkets park.

Nära 50 dansare har mer eller mindre fart i benen.

Man började med en långsam schottis.

Som vanligt hade Eva lagat god mat.

Här avtackas Eva för höstens danser. Även Lotta och orkestern får var sin blomma.

Medan vi åt underhölls vi av duon Björn och Peter. Peter är solisten och Björn sköter orkestern. Det var modernare tongångar som många passade på att dansa till. 

Efter 3 års uppehåll kom konserten Julens sånger tillbaka till Nicolaikyrkan fredagen den 16 december.
Marita hade tidigt en morgon åkt in till stan och hämtat gratisbiljetter.
Det var snö och kallt och grannarna hade julpyntat i trädgården när vi åkte in till stan. Under natten var det -19 grader!

Förutom den 127 personer stora kören medverkade musiker på orgel, flöjt, kontrabas, saxofon och piano samt solist med Jenny Tjärnström som dirigent.

Kyrkan, som rymmer 500 besökare, fylldes under de båda föreställningarna. Vi fick njuta av de flesta omtyckta julsångerna.

En annan tradition även i Nyköping är 'tomte-racet', som kördes för 7:e gången. 

De körde gågatorna Västra och Östra Storgatan fram och tillbaka och delade ut godis till barnen från en flakmoppe.

Hemma har vi bakat dopp-i-gryta-bröd och diverse kakor samt gjort lite julgodis.

Marita gör knäck och chokladfudge.

Jag gör skära karameller efter min mammas recept.

Vi pyntar tallriset med röda 'bär' (inte speciellt naturligt).

Nyköpings stora turistiska dragplåster sommartid är det historiska Nyköpings Gästabud. Dramat ägde rum i slottet Nyköpingshus, som började byggas på 1100-talet som en fästning vid Nyköpingsåns mynning.
Till vänster syns NK-villan och till höger Nyköpingshus.

Planeten Jupiter lyser starkare än någon stjärna.

Vi går över vallgraven och in under valvet till yttre borggården.

Det ursprungliga gästabudet ägde rum i december 1317. Nu ska spelet för första gången uppföras vid 'rätt tid' på året.

Vi har skaffat biljetter och klätt oss varmt - mycket varmt. I en grupp på 27 personer vandrar vi runt kring och i slottet med en ciceron som berättar om spelet.

Magnus Ladulås´ son Birger föddes 1280. Han gifte sig med danske kungens syster Märta 1298. Birger kröntes till kung i Söderköping 1302 samtidigt som hans bröder Erik och Valdemar blev hertigar. Dessa strävar efter kungakronan. (Säg det land i världen som inte haft liknande blodiga maktkamper.) 
Nu har Birger och Märta bjudit in bröderna Erik och Valdemar till en försoningsfest på Nyköpingshus. (Fast det är inte värdfolkets avsikt!)

I slottet satt vi mitt emot drottning Märta och kung Birger.

Drottning Märta och svågern Erik.

Vi vandrade in på borggården där finalen äger rum.

Men först underhållning med eldslukare.

Gästabudets dramatiska höjdpunkt utspelar sig på borggården med drottning Märta i huvudrollen och där syftet med Gästabudet avslöjas.

Det slutade med att Erik och Valdemar sattes i fängelsehålan och nyckeln kastades i ån.

En engagerande föreställning med duktiga skådespelare där jag blev medveten om vad maktbegär ställer till med. Liknande händelser sker även i våra dagar men på en annan arena.

På onsdagen den 21 åkte vi till Södertälje för att gå på Romeo & Julia Körens julkonsert på Estrad. Den mycket duktiga kören bildades 1991. 
Södertälje var vackert julpyntat.

Det blev en dramatiserad musikalisk berättelse på temat jul.

Lutan är det ledsagande instrumentet.

Gläns över sjö och strand:

 

Avslutningsvis framfördes en specialversion av Händels Halleluja-kör:

Den bästa musik- och teaterföreställning jag upplevt!

Så här har konserten presenterats:

I sina Julkonserter blåser Romeo & Julia Kören liv i den traditionella julmusiken med sina sceniska tolkningar. Tomtarna, Lucia och de tre vise männen får plats på scen, men gör inte alltid som man tänkt sig.

Konserten ljuder av toner från medeltiden och renässansen och även julsånger från modern tid. Sångerna bär starka budskap och påminner om varför julen är vår största högtid. Romeo & Julia Kören sveper in publiken i ett mjukt täcke av musik, kärlek, skratt och värme. Garanterad julstämning utlovas!

Julkonserten med Romeo & Julia Kören har spelats för utsålda hus på Dramaten sedan 2005.

Det har varit en ovanligt aktiv julmånad för oss.

 Marita har även gjort några härliga skridskoturer på spegelblanka isar.

Nu är det 'dan före doppardan' och 

vi hoppas kunna vara fortsatt friska. 

Mina följare önskar jag en

En långhelg med husbilen i Västergötland del 1

På fredagsmorgonen styrde vi mot byn Östansjö väster om Hallsberg, dit det var drygt 17 mil. Vid gården Tystinge hittade vi den norra parkeringen för Dovrasjödalens naturreservat. Med hjälp av bland annat en karta på infotavlan kunde vi planera lördagens aktiviteter.

Det blev en tyst och lugn natt här ute på landet.

Däremot fanns det ett ljusspel på grannhuset. Är det snart jul?

På kartan kunde vi inte utläsa om det fanns cykelbara stigar för mig. Medan Marita skulle vandra runt de tre sjöarna skulle jag försöka leta mig ned mot sjöarna.

Parkeringen och Dovra kyrka markeras med rosa pilar.

Maritas vandring börjar upp mot en höjd där det finns en fornborg.
Dovresjöarna ligger 25 höjdmeter nedanför. Det är brant ned. Genom att hålla i repet minskar man risken att kasa ned.

Här har Marita kommit ned till Dovra kyrka.

Det finns flera fina rastplatser med eldstäder för t ex korvgrillning.

Denna gamla gran har fått gäster i form av flera olika trädtickor som sakta men säkert dödar granen.

Norra Dovrasjön 

Detta är den smala förbindelsen mellan de två övre sjöarna.

Det gula spåret på kartan nedan  visar var jag cyklat.

Ingenstans hittade jag någon stig som jag kunde gå ned till sjön.

Här försvann stigen som jag börjat gå, så det var bara att vända tillbaka upp till cykeln vid skogsvägen.

Min cykeltur blev dryg 14 km lång när jag kom tillbaka till husbilen. I väntan på Marita läste jag en bok i den bekväma stolen i solen bredvid husbilen.

Efter en välbehövlig lunch i husbilen åker vi till Mellomgården 1 i Frölunda där sonen Daniel bor med sin familj och alla husdjuren.

När vi besökte dem senast i början på maj hade de tre ankor. Nu har de blivit 9 stycken. De har en liten ankdamm att simma omkring i.
Fåren går i hagen och hönsen springer runt på gården. Bina huserar i 3 bikupor och förbereder sig för vintern. Vi fick en burk god honung.

Söndagens förmiddag ska Daniel och Karolina rida. Marita och jag har lastat cyklarna på deras bil för att följa med på våra 'stålhästar'.
Daniel hämtar hästen i hagen.

Före ritten ska hästarna ryktas och selas.

Snart bär det av!

För hästarna gäller det att ta det lugnt och skritta i början.

Sedan blir det trav och galopp.

En dag som denna väller minnena av Carolina upp - så här blir det en liten återblick.
Sommaren 2013 hälsade vi på min dotter Carolina och hennes familj i Rottne. Carolina hade ridit sedan hon var liten. Jag hade glädjen att göra en veckotur i norska fjällen tillsammans med henne, när hon var tonåring. Hon kunde sitta kvar på hästen och under ridningen sätta på sig regnbyxor och regnjacka. 

Vilka härliga upplevelser och underbara minnen. 
Här tränar hon dottern Ebba på älsklingshästen Happy. Molle är naturligtvis med.

Carolina var för det mesta glad.

Här cyklar Jesper, Ebba och Måns. 

På en renlavsmatta åt vi den medhavda lunchen.
Här syns också Saga 14 månader gammal. 

Knappt 4 månader senare lämnade hon oss alla efter en svår cancer. 

Slut på del 1