Västergötland med husbilen del 7: Sjötorp och Norrkvarn

Lördagen den 20 juli går Marita en morgonpromenad i Sjötorp. 

Det finns slussar nere vid Vänern och uppe vid bron.

Den nedersta öppnar slussportarna för att släppa ut segelbåten i Vänern.Ovanför bron ligger den gula slussvaktarbostaden,
som är märkt Sjötorp Nr 1 och som nu är Kanalkontor.

Passagerarfartyget Bellevue lägger just ut från kajen för en guidad tur på kanalen. Den har plats för 220 passagerare.

Vi lämnade Sjötorp och åkte till Norrkvarn.

Situationsbild över området vid Norrkvarn. Där finns ett lekområde för barn med en kanalmodell med rinnande vatten.  

Kanalbolagets info om Norrkvarn.

M/S Bellevue på väg ut ur Norrkvarnslussen.

Norrqvarn Hotell & Konferens driver Restaurang Skaraborg. Vi nöjde oss med en svalkande glass av fabrikat Kling från Mariestad. Där har tillverkats välsmakande glass sedan 1950-talet.

M/S Juno, som låg i Töreboda i går, ska nu slussa ned i Norrkvarn.

Vi lämnade Norrkvarn .

Jag hade sökt efter badplatser och hittade byn Gårdsjön i norra Tiveden. Vi är i Gullspångs kommun.
Vid sjön Narven kunde vi ställa husbilen för natten. Sedan vi badat åt vi middag med denna fina utsikt.

Efter maten cyklade Marita till Kvarnfallets naturreservat som låg strax intill. Där fanns några vandringsleder av olika längd.

Upplevelseplatsen Kvarnfallet är en naturskön och mycket rofylld plats, alldeles utmärkt för en trevlig utflykt. Denna plats bär på en gammal historia som speglas bland annat av kolarkojan med kolarplats och en restaurerad damm såsom den såg ut på 1600-talet.
Rastplats med grillbord för vandrare.

Kolarkojan där kolaren bodde när han skötte sin mila. Kolla spisen i bakre väggen.

Här stod milan.

Porlande bäck

Detta virke ska användas för nästa mila.

Nästa dag söndag den 21 juli styrde vi hemåt. När vi närmade oss Nyköping började det att regna ordentligt och även mörkna så vi stannade på en parkering nära vägen för att sova. På måndagsmorgonen sken solen så det var bara att åka hem. Därmed var denna 4:e resa med husbilen slut. Vi hade då åkt 80 mil. Vi var mycket nöjda med vad vi upplevt under denna resa.

SLUT

Västergötland med husbilen del 6: Göta kanal mellan Sjötorp och Tåtorp

Fredagen den 19 juli fortsatte vi norrut till Göta kanals mynning i Vänern vid Sjötorp. Vi hittade en enkel ställplats nära kanalen. Vi plockade ned cyklarna och började cykla österut på Göta kanals västgötadel.

Vi fick vänta ett tag eftersom det var broöppning.Mellan Sjötorp och Tåtorp finns 60 alnstenar av huggen kalksten. Det är  1000 alnar mellan varje sten, vilket motsvarar 594 meter. Skjutskarlarna, som förr drog fartygen med sina oxar, tog betalt per sten. Sten nr 5 står alltså 2 970 m från kanalens mynning i Vänern. Första båten vi såg. Jag tänker på filmen Göta kanal.

Konstverket vid Norrkvarn kallas  “Träväggen”. Det är en del av en konstinstallation som skapades för att spegla områdets historia och natur.Bred härlig grusväg att cykla på. Och inga backar!Marita cyklar om mig och filmar samtidigt med mobilkameran. Jag 'speedat upp' filmen 3 gånger.

Slussningen drar gärna till sig nyfikna åskådare.

Förr hade slussvakten tjänstebostad invid slussen och nära till jobbet. 
En del av stugorna hyr kanalbolaget ut, andra har idag privata ägare.

De enda uppförsbackarna är vid 'uppslussarna'. I övrigt är landskapet platt.

Vi har kommit till Hajstorps sluss, nästan 6 km från Norrkvarn.


Förklaring till den röd/vita stolpen. 

Här finns en minnessten för att hedra invigningen av Göta kanals västra linje av kung Karl XIV Johan den 23 september 1822.
Stenen restes i början av 1900-talet.

Toppen på stenen.

Mer än kanalkonst - fågelholk.

När vi kom fram till Töreboda tog vi en glasspaus i skuggan.

Vid järnvägsstationen i Töreboda ligger kanalbåten M/S Uno vid kajen.
Hon är världens äldsta registrerade fartyg med övernattningsmöjligheter. Hon byggdes i Motala Werkstad redan 1874. Hon verkar vara på väg mot Göteborg med passagerare ombord.

Vi fortsätter genom Töreboda.

Törebodaborna tar sig tvärs över kanalen med linfärjan Lina.

Vid Vassbacken tog vi en kort paus.

De två gula bojarna vid ön blockerar båttrafiken in till vänster.
Här är det så brett att stora båtar kan mötas (enligt skylten). Vi är framme i Tåtorp. Hitom klaffbron finns den sista slussen.

Observera att slussens luckor öppnas för hand (ratten på slussporten) liksom slussportarna. Alltså ett slags museum. Alla andra slussar är elektrifierade. 

Alnstenen nr 60 är den sista innan kanalen mynnar i sjön Viken.

Nu kommer vi inte längre. Vi hade tänkt oss ett bad här, men en 'local' berättade att badbryggan var borttagen.

Vi var således framme vid målet för dagens cykeltur. Vi hade då cyklat i 4½ timme.
Det var väldigt vackert här.

En båt på sjön Viken på väg in i kanalen.

Tåtorp nästa!

Vid slussområdet finns några intressanta informationstavlor. 
Bland annat berättas att John Ericsson redan som utbildad 12-åring hade det tekniska ansvaret för byggnationen.

Här berättas om de speciella arbetena vid Tåtorp.

Vi började cykla tillbaka till Sjötorp.


Vid en liten privat badbrygga tog vi ett snabbdopp.

Nu har vi lika långt att cykla tillbaka.

Paddling på kanal är avkopplande!

Här kommer Marita. Nu stannar vi inte och tittar på något längre.

Totalt cyklade vi drygt 7 mil. Det kändes verkligen i kroppen.

Nu smakade maten verkligen bra när vi avåt den i solnedgången vid husbilen.

Slut på del 6