Norrlandsresan Lunde: Del 2 den 5 september

Torsdagen den 5 september kl 06:33 går tåget från Nyköping mot Stockholm. Marita och jag är i god tid - naturligtvis.

Även i Stockholm har vi gott om tid innan vi träffar vår reseledare Kerstin Söderberg och medresenärer på perrongen vid norrlandståget. Det går fort över Uppsalaslätten.

Efter cirka 4 timmar kliver vi av tåget i Sundsvall.

Klockan på stationshuset visar att vi anlände vid 1-tiden.
Där väntar bussen som vi ska åka med några dagar. Faktiskt ända upp till Kiruna.

Vi ska nu åka till Lunde, som är platsen för de så kallade Ådalshändelserna (Wikipedia) år 1931.
Länken leder till Wikipedias utförliga berättelse om händelserna och bakgrunden till dem.

Guiden Håkan hade mycket intressant att berätta om händelserna i Lunde för 93 år sedan.

Bakom Folkets hus syns Sandöbron. 
Torsdagen den 31 augusti 1939 rasade Sandöbron (Kvällsstunden) över Ångermanälven. Vid katastroftillfället arbetade 40 man på det 260 meter långa brospannet av trä mellan Lunde och Killingholmen. Av dessa omkom 18 man.
Länken leder till en artikel som redogör för olyckan. I slutet finns en film, som är värd att se.

Fler uppgifter om Sandöbron och raset.

På väggen till Folkets Hus sitter ett antal fotografier som påminner om Ådalshändelserna. Undertexten lyder: 13-majdemonstranter på väg till Sandviken. s industriområde, där strejkbrytarna höll till.

Skulpturen är en kraftfull symbol för arbetarrörelsens kamp och de tragiska händelserna i Ådalen 1931.

Tillsammans med Håkan gick vi en runda där han berättade om händelseförloppet på olika platser.

Klicka på bilden så förstoras kartan och då kanske texten kan läsas. 

Här läser Håkan ur boken ..... av ......... som var på plats

Bo Widerberg gjorde 1969 den sevärda filmen Ådalen -31.

Vid röda ringen ligger vårt Hotell Höga Kusten dit vi fortsätter resan.
De övriga markerade orterna ska vi besöka i morgon.

Vi lämnar Lunde och åker över Ångermanälven på Sandöbron (Wikipedia.)

Foto från bron med Lunde till höger. 

När vi kom upp på E4-an körde bussen över på Högakustenbron för att vi skulle få uppleva den mäktiga bron. Bron kallas lokalt för Vedabron efter byn Veda vid södra brofästet.

Bussen har vänt och kör tillbaka över bron.

Vi är mitt på bron med hotellet i den röda triangeln.

Under brofärden får vi lyssna till Kalle Grönstedts vals "Månsken över Ångermanälven". Jag tänker en dansbana vid älvstranden, där jag dansar mig svettig till dragspelsmusiken, varefter jag tar ett svalkande dopp i älven.

På Hornöbergets västra sluttning ligger Hotell Höga Kusten.

På vårt rum på hotellet fanns en tavla med ett foto på Högakustenbron.

Här känner vi oss välkomna!

Utsikt mot Ångermanälven och bron.

Eva och Marita hann före middagen gå en 'promenad' på en av de många stigarna på Hornön.

Detta är entréporten till stigen.

Väggarna är invändigt målade med bland annat naturmotiv.

På Hornöbergets topp står ett vindkraftverk som förser hotellanläggningen med ström. Där uppe kan det blåsa bra.

Här är stigen så brant att det sitter ett rep att hålla sig i.

De träffade på denna infotavla som handlar om målaren och poeten Pelle Molin, som är mest känd för "Ådalen poesi".

I restaurangen finns några 'miniskulpturer'. Bland annat denna, som visar hur man transporterade kreatur över älven i småbåtar innan broarna byggts.  

Vi är 35 deltagare och två reseledare. Här äter vi vår välkomstmiddag med utsikt över älven.

Från vårt hotellfönster har vi denna utsikt över bron efter solnedgången.

Det blev en väldigt lång dag med 60 mils resa och intressant guidning i Lunde. Gissa om vi somnade strax!

SLUT på del 2

Norrlandsresan: Del 1 - Intro

Jag råkade i somras läsa i ICA-kuriren om en resa till Norrland: Höga kusten och Inlandsbanan, en läsarresa ordnad av Världens Resor. Den verkade intressant och dessutom inte heller speciellt fysiskt krävande så Marita och jag anmälde oss.

Efter en resa brukar Marita skriva på FaceBook och jag gör några inlägg på min blogg Pappa G. 
Man måste då börja med att gallra bland flera hundra foton och videos, vilket är jobbigt. Sedan brukar jag välja vilka av mp4-filerna (videos) som kan tänkas användas i bloggen samt redigera dem så de blir mindre än 100 MB för att kunna infogas. Därefter lägger jag ihop mina foton med Maritas så de kommer i kronologisk ordning. 
Jag kom snart på att jag hade väldigt dålig koll på hur vi hade rest runt i Norrland. Således tog jag fram kartor från Google Maps, där jag la in de orter vi besökt. Detta är resultatet. Den blå resrutten är landsvägar, men Inlandsbanan har ungefär samma sträckning. 

På Sverigekartan blev det så här.Nu fick jag en överblick var vi har varit och kan nu börja lägga in foton och skriva texter, vilket är det stora jobbet.

SLUT del 1

Höstdagjämningen

Höstdagjämningen

Idag den 22 september är det höstdagjämning. Närmare bestämt kl 14:43 dvs just nu. Det innebär att solen står i zenit över ekvatorn på sin väg söderut. Då är natt och dag är lika långa och vi går officiellt in i höstsäsongen på norra halvklotet. Och redan idag är det höst i luften.
Fast egentligen är det inte solen som rör sig utan jorden, som roterar runt solen.

Först vid vintersolståndet den 21 december, då solen står i zenit över Kräftans vändkrets, börjar dess återfärd norröver.
Igår låg jag i solstolen ett par timmar och ’bättrade på solbrännan’. Det var faktiskt skönt utom när solen gick i moln.
Efteråt tog jag ett härligt ångbad i vedbastun, vilket var första gången i år. Jag hade just bytt ut duscharmaturen, som frös sönder under Trettonhelgen, då det var riktigt kallt.
Att solbada i slutet av september är ju inte så vanligt. Det handlar väl om det varmare klimatet.
Jag minns sommaren 2024 som väldigt fin - sett med pensionärens ögon. Det enda ordentliga regn- och åskvädret som ’drabbade oss’ var i Tresticklands naturreservat i Dalsland den 26 maj.

Safarigruppen på ekvatorn i Kenya februari 2013

Tips om ny teknik i Pappa G

Tips om hur man läser inläggen på min blogg Pappa G

Publicerad 20231013
Version 1

• När man öppnar bloggen Pappa G (med adressen pappag35.blogspot.com) så ligger det senaste inlägget överst och de tidigare nedanför. 
• Till höger under Bloggarkiv finns en innehållsförteckning med inläggens namn och datum.
• Om man vill förstora en bild eller karta (som kanske innehåller liten text) klickar man på bilden. Den stängs genom att klicka på x-et uppe i högra hörnet.
• Text som är blåfärgad (oftast) är länkad till en webbplats och kallas hyperlänk. Om man klickar på den kommer man till en webbplats=hemsida som kan innehålla t ex en ordförklaring, fördjupning av ämnet etc. Den stängs av på vanligt sätt. 
  Man kan även nå webplatsen med länken pappag35.blogspot.com
• Vissa länkar leder till en hemsida som innehåller t ex en interaktiv karta (som jag inte lyckats få in ett inlägget i Pappa G). Den kan förstoras. Den innehåller dessutom små figurer som fungerar som en länk till kort info, om man klickar på dem. När man flyttar musen stängs infon.

Västmanland med husbilen del 5: Vinön

Vi lämnade Nora och åkte söderut förbi Örebro. Då kom regnet. så vi stannade i Hampetorp vid Hjälmaren, där vi kunde stå under natten. 

På morgonen den 22 augusti sken solen. Inspirerade av affischen bestämde vi oss för en cykeltur ute på Vinön (Wikipedia).

Med cyklarna och fika i cykelkorgen gick vi ombord på färjan till Vinön. 

Hjälmaren (Wikipedia) är Sveriges 4:e största sjö.

Vinöleden är 5 km och tar 20 minuter med färjan.

Väl iland startade vi cyklingen för att utforska ön i motsols riktning.
Här tog den första vägen slut.

Här vänder vi och tar sedan nästa väg norrut. I väntan på bättre tider eller att loppisen ska öppna.

Alla ska vi den vägen vandra.

Den invasiva jättebalsaminen har tagit över på hygget.

Lantlig idyll

Vi är framme vid norra Vinön där den gamla ångbåtsbryggan finns. 
En gammal Grålle (Wikipedia) flyttar båten.

Jag laddar för ett dopp i Hjälmaren vid Vinöns badplats.

Marita väntar på mig.

Vi återvänder söder ut på 'huvudvägen'.
En typisk Hjälmare-snipa i sitt sista 'vilorum'.

Hjälmarsnipan är den båttyp som har tillverkats och brukats på sjön Hjälmaren sedan vikingatider. Både bruks och fiskebåt, Snipan är en "tremänning", klinkbyggd i ek och förekommer bara kring Hjälmaren. Ursprungligen med tre årtullar, mast och segel och från 1930talet, även med inombordsmotor.

Hjälmaresnipor har byggs på flera olika platsar runtom hela Hjälmaren.  Allan Ericsson var den sista snipbyggaren på Vinön. 

Klicka på texten nedan för att läsa mer om Hjälmaresnipan.
Att bygga båtar med klinkteknik är ett immateriellt UNESCO-världsarv från 2021. Tekniken fanns redan på vikingatiden. 

Medan Marita kollade i loppiset passade jag på att vila i en gammal skön stol.

Dags för lunch och då var det så bra att Vinöns Värdshus var öppet.

Vad ska man då äta på Vinön?
Jo - Hjälmaregös! Och det fanns förstås på menyn.

2024-07-26 fick Hjälmargös skyddad geografisk beteckning inom EU.(Livsmedelsverket) 

Och visst var gösen tillagad på bästa sätt och smakade utsökt!
Mätta och belåtna med besöket på Vinön återvänder till husbilen och kör hemåt. När vi kom till Vingåker tog vi en snabbfika vid en sten intill Vingåkersäpplet av sorten Säfstaholm.

När vi kom hem på kvällen hade vi under 8 dagar åkt 72 mil och cyklat 6 mil. Vårt provisoriskt lagade takfönster satt fortfarande kvar. 
Detta var årets 4:e resa med husbilen och som vanligt hade vi många upplevelser -  alla med i huvudsak bra väder.

Slut på husbilsresan till Nora.