Jag brukar göra en julost. I slutet av oktober åker jag till en lantgård där jag får köpa mjölk - helst spenavarm. Det går åt c:a 12 liter.
Jag får väl sluta med ystningen om det blir förbjudet för bönderna att sälja opastöriserad mjölk - vilket föreslås. Torsdagen den 24 oktober hände det. Fotona visar processen.
För att mjölkproteinet ska koagulera vispar jag i 2 matskedar ostlöpe (köper jag på apoteket) i den 40-gradiga mjölken. Efter drygt 30 minuter har proteinet koagulerat. Då vispar jag alltihop så vasslan frigörs och kan hällas av. I en hålad 2-liters aluminiumform med tygduk lägger jag i ostmassan samt gnider i salt på ytan.
 |
Jag vispar sönder den geléaktiga massan |
 |
Jag häller av vasslan |
 |
Ostmassan i duken i ostformen |
 |
Jag vänder osten samt saltar ytan |
 |
Jag tar bort den fuktiga duken och byter till en torr (3 gånger per dygn) |
 |
Så här fin är osten |
Det finns alltid mögelsporer i inomhusluften. Om mögel börjar växa på osten måste jag ta bort det. Då penslar jag osten med alkohol. Förr använde jag whisky, men då blev jag kallad för alkoholmissbrukare så då slutade jag direkt med det.
 |
Jag penslar osten med alkohol |
Vasslen som jag häller av från ostmassan innehåller mest vatten men också mjölksocker och mineraler. När vattnet kokat bort - det tar några dygn på svag värme - blir slutresultatet messmör, som jag kan frysa ned och sedan använda när jag blir sugen på ett härligt smörgåspålägg. Alla gillar dock inte messmör.
Man kan som alternativ använda vasslan som degspad vid brödbak.
 |
Det blir mycket vassle att koka in |
 |
Efter några dygn är messmöret klart |