Påskallavik

Helgen 18 - 19 juli åkte vi till Påskallavik för att hälsa på min bror och hans fru. De bor i Påskallavik med utsikt mot Blå Jungfrun från balkongen.

På söndagen gjorde vi en cykelutflykt på några kilometer till Vånevik, där det finns ett stenhuggarmuséum, som minner om traktens 80-åriga storhetstid från 1870 till 1958. Som mest arbetade 400 personer här. Graniten som bröts var ett efterfrågat byggnadsmaterial, eftersom graniten härifrån hade speciella egenskaper. Bland annat är den mycket hård. Bearbetade granitblock exporterades bland annat till Tyskland. 

Föreningen Hård Klang hade denna dag sin årliga träff vid Ångkransbrottet. Mycket folk hade samlats och det bjöds på ljuva toner av de sex spelemännen - och kvinnorna. För att föreningen ska få med fler ungdomar tar man till den nya tekniken. Idag invigdes en sten med en QR-kod, som ledde till en hemsida där föreningen och dess verksamhet presenterades.

Det är roligt att knacka sten, tycker stenhuggaren. Han håller på och formar en entrésten

Vid smedjan är ässjan i gång. Här slipades och härdades de viktiga verktygen

QR-koden

Här bakom finns muséet.