Vildmarksvägen 2022. Del 5 den 14 augusti från Klimpfjäll till Stekenjokk 3 mil

Det är söndagen den 14 augusti när vi korsar Saxån. Vi lämnar då skogen bakom oss och kommer upp på Stekenjokk-platån på kalfjället 800 m ö h. Sedan vi ställt upp husbilen för natten tar vi ned cyklarna och börjar utforska platsen.

I 'kåtakuren' finns denna information:

På vintern brukar det vara mycket snö här. Vildmarksvägen är därför bara öppen från början av juni till mitten av oktober. Bild från Internet.

Minnesplattan på stenen berättar kortfattat om gruvperioden.

Bild från gruvan i Stekenjokk. Där främst koppar och zink men även svavelslig producerades för vidare transport till SJ:s omlastningsstation i Lövliden, Vilhelmina per lastbil.
Med tåg gick sligen sen till smältverket i Rönnskär, Skellefteå ägt av Boliden AB.

Bilden ovan från Internet. Spåren från gruvan syns än idag.

Vackert stenblock

Marita gick en promenad ut mot sligdammarna. Där har sligen dvs finkornig anrikad malm, som inte kunnat användas, sedimenterat på botten så det ej sprids i naturen.

Dammarnas utlopp här vid bron är början på Stikkenjokken.

Stikkenjokken kommer från sligdammarna ovanför.

Här växer polarull intill ett videsnår.

Den lilla växten kattfot, som börjar bli sällsynt, trivs bra i Stekenjokk.
Fjällvallmo

Gruvbolaget Bluelake Mineral AB vill öppna gruvan igen.

Måndag morgon den 15 augusti lämnar vi Stekenjokk och början resan söderut.

Vi passar på att filma en liten renhjord som betar vid vägen.
Renarna verkar vara vana vid bilar och motorljud.

Vi passerar Vildmarksvägens högsta punkt.

Här lämnar vi också Vilhelminas kommun och kommer in i Strömsunds kommun.

Den här byggnaden intill vägen väcker vårt intresse. Den är öppen så vi tittar in.

Det är tydligen en obemannad räddningsstation.

Slut på del 5