Nordiska muséet del 1: 1500-talet

I blogginläggen från Nordiska muséet har jag mer text och färre antal bilder än annars. Som vanligt har jag länkar (blåfärgade) till t ex Wikipedia (Wiki) eller till min 'förklarings- eller fördjupnings-blogg' (egen) (för den intresserade) som ofta innehåller texter från ChatGPT eller Copilot (AI). AI-källorna är inte alltid tillförlitliga!

SPF-resan den 18 mars 2025 fortsatte efter Soppteatern ut på Djurgården (egen) och Nordiska Muséet (Wiki) där vi ska gå på utställningen Nordbor.

När man kommer in i Nordiska muséets entréhall möts man av den väldige Gustav Vasa. Här känner man sig verkligen underdånig, vilket förmodligen var meningen, när Artur Hazelius grundade Nordiska muséet 1873.
Hazelius ville dokumentera och bevara nordisk kultur, särskilt allmogekulturen, och samla föremål som speglade vardagsliv, klädedräkt, traditioner och hantverk. Nordiska museet fungerade också som inspirationskälla för folkbildning och nationalromantisk identitet.
Hazelius grundade även friluftsmuséet Skansen (Wiki), som är ett kompletterande utomhusmuséum.

Bakgrund

Kalmarunionen (SO-rummet) bildades år 1397 vid ett möte i staden Kalmar. Den skulle ta upp konkurrensen från Hansan, som dominerat handeln i Nordeuropa sedan 1100-talet.  Denna union förenade de tre nordiska rikena Danmark, Norge och Sverige under en gemensam monark. Kalmarunionen styrdes av en Riksföreståndare från något av de tre rikena. (Vad jag  minns från skoltiden tjatade läraren om den viktiga Kalmarunionen. Då begrep jag inte varför - men nu gör jag!)

Fram till 1520 kom riksföreståndarna ur Stureätten och sedan Kristian II av Danmark till 1521, då Gustav Vasa tog över efter Stockholms blodbad (SO-rummet) i november 1520. Hans far Erik Johansson (Vasa) var bland de avrättade.
Den 6 juni 1523 valdes han till kung i Strängnäs.
Av Gustav Vasa 8 barn blev tre kungar: Erik XIV, Johan III och Karl IX, som dog 1611.

Jag tänker så här om ett lands historia - typ Sverige - och hur människan fungerar:
Det sätt som vi lever och tänker idag har sin grund i vad gårdagens människor tänkte, levde och gjorde. NORDBO-utställningen tar avstamp i 1500-talet – av flera skäl – någonstans måste man ju börja. Egna naturresurser som t ex skog, jord och vatten var avgörande för vad vi åt och hur vi bodde och levde. Vart efter som vetenskapen och tekniken utvecklades kunde vi underlätta vardagslivet och förverkliga våra behov genom att tillverka redskap och inventarier, vilka succesivt förbättrades och ersatte de gamla. Oftast kastades de gamla eller sparades någonstans. Men då som nu fanns det människor som ’inte kunde’ kasta något. Det är dessa saker som nu kan visas upp för eftervärlden på Nordiska muséet. 

Förr skaffade man sig saker som man hade BEHOV av – vilka tillverkades eller köptes. Nu för tiden skaffar man sig prylar – inte för att man behöver dem – utan för att de FINNS - och som man senare inte kunde förstå hur man klarat sig utan. 

När jag nu håller på med inlägget om 1700-talet kom jag på att jag INTE skriver om museets utställning Nordbor utan om den tid och de händelser som just dessa Nordbor upplevde och levde med! 

Men låt gå! Jag har ett behov av att för mig själv äntligen få en bild av Sveriges historia i ett 'ovanförperspektiv'.

Nu börjar det:

"NORDBOR - Norden genom 500 år och fyra årstider" (Nord Muséet), som öppnade för drygt ett år sedan, har fått många lovord. Det är muséets hittills största permanenta basutställning, som är på 4:e våningens 27 rum och visar 4 000 föremål.
Utrustade med appen Audioguide i mobilen kan jag lyssna i hörapparaterna. Med hela 25 berättelser leds man genom utställningen och får följa flera människoöden.

Man börjar i 1500-talet och går fram till vår tid. I varje århundrade görs nedslag som visar både vardagsliv och viktiga förändringar. Tre spår går genom utställningen.
Naturspåret visar hur människor levt med naturen och brukat jorden.
Familjespåret visar relationer, hem och arbete.
Tankespåret vad de har tänkt, trott och vetat. Utställningen berättar om nordborna, de flesta föremål kommer från Sverige.

Utställningen behandlar varje sekel för sig (1500 - 1900). Jag avser ta upp högst tre 'ämnen' per sekel, vilka jag tycker är mest intressanta.

1500-talet är för mig: Gustav Vasas (egen) sekel.

På porträttet är Margareta (Gustav Vasas syster) avbildad som en renässansfurstinna i hatt med strutsfjädrar, praktfulla guldsmycken och en klänning av dyrbart tyg med broderier. Hon förlorade sin första make Joakim Brahe och sin far i Stockholms blodbad 1520. Samma år födde hon sonen Per. Livet fick en ny vändning 1523 när hennes bror Gustav Vasa valdes till kung och hon ett par år senare gifte om sig med Johan av Hoya. Den osignerade målningen är delvis en kopia av Mäster Hellebrandts porträtt från 1528. (Text från utställningen)

 Gustav Vasa (regerade 1523–1560) är en av Sveriges mest betydelsefulla kungar. Här är några av hans viktigaste insatser:

• Befriade Sverige från Danmark: Ledde upproret mot Kalmarunionen och blev kung 1523, vilket gjorde Sverige självständigt från Danmark.
• Centraliserade makten: Stärkte kungamakten genom att minska adelns och kyrkans inflytande.
• Genomförde reformationen: Bröt med påven och införde protestantismen, vilket gjorde kyrkan statlig och gav kronan kontroll över kyrkans egendomar.
• Införde skatter och administration: Byggde upp en starkare förvaltning och införde nya skatter för att finansiera staten.
• Byggde upp en svensk armé och flotta: Säkerställde landets försvar och stärkte Sveriges militära kapacitet.

Gustav Vasa (egen) lade alltså grunden för det moderna Sverige och Vasadynastins makt.

Under bland annat Dackefejden (egen) protesterade smålänningarna mot Gustav Vasas politik. I länken finns i slutet en liten notis om en Dackestaty, som vittnar om vissa människors långsinthet.
Gustav Vasa själv var en upprorsmakare i sina yngre dagar.

När Gustav Vasa dog 1560 var det Erik XIV, som blev kung eftersom Gustav Vasa infört arvskungadömet. Läs mer om Vasa-sönerna (egen) och deras tid som regenter. 

Läs den ytterst ovanliga klassresan, som Karin Månsdotter (Wiki) gjorde! 

Filmen nedan handlar om hur prästen Joen Petri Klint (död 1508) i Östra Husby utanför Norrköping tolkar det han ser i sin omgivning.

När man helt saknar kunskaper om t ex vetenskap och vill se budskapen från Gud, då kan det bli så här. Källa är prästens järteckensamling (Wiki).

Fanns det någon musik under 1500-talet?
Lyssna på ett litet 'smakprov' på folkets musik. Den fungerade även som dansmusik.

År 1500 var Sverige krig mot grannen Kristian II i Danmark inom Kalmarunionen, vilket ledde till Kalmarunionens upplösning (egen) 1523, då Gustav Vasa blev kung i Sverige. Det var en mycket dramatisk tid med Stockholms blodbad som kulmen.

1500-talet är seklet som har rötterna i Medeltiden och framtiden i Renässansen (egen).

1500-talet kännetecknas av omvälvande förändringar av samhället på samma sätt som 1900-talet.

Del 2 handlar om 1600-talet.