Nordiska muséet del 3: 1700-talet

Vi kommer nu till 1700-talet.

Jag tänker på Karl XII och Gustav III.

---

Karl XII (Wiki) föddes den 17 juni 1682 och redan 1697 blev han kung endast 15 år gammal. År 1700 började det stora nordiska kriget (egen), när en koalition bestående av Ryssland, Danmark-Norge och Polen-Sachsen gick samman för att attackera Sverige. Anledningen till konflikten var Sveriges tidigare expansion och dominans i Östersjöområdet, vilket hade lett till att dessa länder förlorat viktiga landområden. Koalitionen ville återta dessa områden och begränsa Sveriges makt. 

'Krigarkonungen' i slaget vid Narva.

Karl XII var en central figur i kriget och ledde Sverige genom både framgångar och nederlag, inklusive det berömda slaget vid Narva (1700) och det förödande nederlaget vid Poltava (1709). Konflikten markerade slutet på Sveriges tid som stormakt i Europa.

Läs om den märkliga hemtransporten på länken om Karl XII-s likfärd (Populär historia).

 Då ska barnens klädedräkter naturligtvis vara vuxenlika.

411 innebär att Audio-guiden berättar om denna monter.

Liksom kvinnorna skulle barnen ha livstycke (egen) runt 'livet'. Där knöt man strumpebanden som  höll strumporna uppe. Det hade jag när jag var barn i början av 1940-talet. Och ännu idag använder jag 'livrem' för att hålla byxorna uppe.

Strumpor och skor för dam eller barn?

Hos de finare familjerna har rokokon från Frankrike förgyllt tillvaron med sin karaktäristiska 'bulliga' form.  (Har ärvt en sådan med spegel. Morfar skaffade den i slutet på 1800-talet. Den står bakom mig.)

Så här fint kan det vara dukat till 'afternoon tea'. Men det hette förmodligen 'thé de l'après-midi'.

Detta skrev någon för nästan 300 år sedan. Den är ju läsbar för oss än idag. Klicka för att förstora texten! (Inte av dagens ungdomar - de kan ju inte ens läsa vad jag skriver! Det är kanske ömsesidigt.) 

Den svenska Tryckfrihetsförordningen från 1766 har fått internationellt erkännande som ett kulturarv. Den ingår i UNESCO:s program Världsminne (AI) (Memory of the World), vilket är en lista över dokument och arkiv av stor betydelse för eftervärlden.

Vi är inne i början av upplysningstiden. Denna period präglades av en stark tro på förnuft, vetenskap och samhällsnytta, och den utmanade tidigare auktoriteter och traditioner. Upplysningens idéer fick särskilt genomslag under frihetstiden och den gustavianska tiden.
Det var en tid av stora förändringar, där vetenskapliga framsteg och nya idéer om mänskliga rättigheter och jämlikhet började forma samhället. 

Den första tryckpressen uppfann Gutenberg (Wiki) 1400-talet.

Argus var inte en tryckpress utan en svensk tidning, som anses vara en av de första svenska journalistiska skrifterna. Den gavs ut av Olof von Dalin (Wiki) mellan 1732 och 1734 under titeln Then Swänska Argus (egen). Den hade stor betydelse för utvecklingen av både det svenska språket och journalistiken och användes för att nå ut med idéer på ett mer populärt och lättillgängligt sätt.

Västkusten gynnades under nästan varje sekel av de så kallade sillperioderna (egen). Då kunde fiskarbefolkningen dra upp sin mat på hemmaplan i stället för att ge sig ut på vådliga seglatser på Norska havet. 

Efter Karl XII:s död blev Ulrika Eleonora (1688-1741) regent under åren 1718–1720. Hon var dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark. Nu var det faktiskt fredstid i Sverige! 

Hon införde den första riksdagsregeringen i Sverige, vilket inledde frihetstiden.

Det var Riksdagen (med stöd av framförallt Hattpartiet), som drev en aktiv merkantilistisk politik och utvecklade merkantilismen för att stärka statens ekonomiska makt med överskott i utrikeshandeln. (Här finns ursprunget till Trumps tullpolitik idag).

Ulrika Eleonora abdikerade frivilligt till förmån för sin make, Fredrik I (1710-1771), som sedan var kung till 1751, då han avled.
Han var frihetstidens förste kung, men den verkliga makten låg hos riksdagen.
Han grundade Svenska Vetenskapsakademien 1739. 

Sverige 'drabbades' av det  ryska kriget 1741–1743, även känt som Hattarnas ryska krig. Läs om det två år 'långa' ryska kriget (egen). Det var ju ett totalt 'onödigt' krig!

Eftersom Fredrik I var barnlös fanns inga tronarvingar och det blev Sveriges riksdag - en ståndsriksdag - som valde nästa regent. Det blev Adolf Fredrik (1710-1771). Läs om honom och spelet bakom kulisserna (egen)! Adolf Fredriks Musikklasser (egen) är en välkänd grundskola i Stockholm med en profil inom körsång. 

Han fick smeknamnet "Kung semla" (egen)!

Han efterträddes sedan av Gustav III (1746-1792), som steg in på den kungliga scenen. Ja - han kallades ju "Teaterkungen". Han föddes den 24 januari 1746 som äldste son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.

Han var en av Sveriges mest inflytelserika och kontroversiella kungar. Han regerade från 1771 fram till sin död 1792 och är känd för sina reformer, sitt kulturintresse och sitt dramatiska livsöde.
Han mötte snabbt utmaningar från den splittrade riksdagen, som dominerades av de politiska partierna "Hattarna" och "Mössorna".

År 1772 genomförde Gustav III en statskupp, känd som den "Gustavianska revolutionen". Han återinförde kungligt envälde genom att begränsa riksdagens makt och stärka monarkens ställning. Detta markerade slutet på Frihetstiden och början på det gustavianska enväldet.  

Trots sina framgångar mötte Gustav III starkt motstånd, särskilt från adeln, som förlorade mycket av sitt inflytande under hans regeringstid. Hans beslut att starta ett krig mot Ryssland (1788–1790) var impopulärt och ledde till ökande missnöje.

Gustav III var en upplyst despot som genomförde flera reformer:

• Religionsfrihet: Han tillät katoliker och judar att bosätta sig i Sverige.
• Rättsreformer: Han begränsade användningen av tortyr och dödsstraff.
• Ekonomiska reformer: Han främjade handel och näringsfrihet.
• Kultur: Gustav grundade Svenska Akademien 1786 och stödde konst, teater och litteratur. Han grundade även Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska Teatern. 

Dessutom skapade han teatern på Gripsholms slott: Gustav III:s teater (egen).

Den svenska barockkompositören Johan Helmich Roman skrev 1744 verket Drottningholmsmusiken för att fira det kungliga bröllopet mellan kronprins Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.
De var ju Gustav III-s föräldrar!

Den 16 mars 1792 blev Gustav III skjuten vid en maskeradbal på Kungliga Operan (hans egen opera!) i Stockholm. Han dog av sina skador den 29 mars. Mordet var resultatet av en konspiration ledd av missnöjda adelsmän som motsatte sig hans politik.
Läs fördjupningen här om MORDET (Wiki).

Mordet markerade slutet på det gustavianska enväldet och ledde till en förmyndarregering under hertig Karl fram till Gustav IV Adolfs myndighetsförklaring.

Gustav III:s statyn på Skeppsbrokajen nedanför Stockholms slott är gjord av Tobias Sergel (Wiki). Läs texten på sockeln. I högra handen håller han en olivkvist, vilken symboliserar fred och syftar på hans roll i freden med Ryssland 1790.  

Sergels torg (egen) är uppkallat efter honom.

Det finns en 1700-talsmänniska som nog alla svenska känner till. Hans visskatt är populär även 300 år senare. Han kan betecknas som skald, vilket fångar hans roll som poet, visdiktare och sångare i den svenska kulturhistorien. Lyssna på denne trubadur (Youtube)! Klicka upp till helskärm!

Vem var han denne trubadur (egen)?

1700-talet inringas av 

Karl II - Krigarkonungen - och Gustav III - Teaterkungen. 
Det började med KRIG och slutade med KULTUR (om man förenklar lite).

Del 3 fortsätter med 1800-talet,

 som känns närmare nutiden.