Mellandagspromenad

Vad jag saknar snön. Men det är ju fint väder - solen skiner och temperaturen är behaglig. I stället för att gå de gamla vanliga stigarna hemmavid så tar vi bilen till området Larslund, som tidigare var F11-s övningsområde. Promenaden i lugn takt blev knappt 4 km lång.

 

 

Jul i Sjösa

Denna julen fick Marita och jag besök av alla mina barn med familjer. Vi samlades 9 vuxna och 11 barn (barnbarn). Trots att vårt hus är rymligt blev det trångt både dagtid och på natten då det sovs i alla möjliga och nästan omöjliga utrymmen. Ljudnivån var ofta hög och stämningen var som vanligt på  topp hos barnen - men hos oss vuxna mer dämpad eftersom vi tänker på och sörjer att vi inte har Carolina hos oss längre.



Måns och Ebba klär granen

Jesper placerar toppstjärnan



Axel gratulerar "födelsedagsbarnet"

Barnen får födelsedagstårta





Klapputdelning

Hilma tänder tomtebloss

Julnatt på Solbacken

Grön kana









Carolinas begravning

Carolinas begravning torsdagen den 19 december 2013 i Söraby kyrka i Rottne.

Kyrkan var full med folk. De flesta kände jag inte.

Inledningsmusiken på orgeln var Bach´s ”Air” - som jag minns att jag för 12 år sedan satt och lyssnade på hos min nyss insomnade mamma Dagmar. Nu blev jag liksom överfallen av alla känslor av sorg och saknad. Förlusten av Carolina var så påtaglig där hon låg i den vita kistan översållad med blommor precis framför mig.                   

Prästen Anders Nordmark höll ett mycket gripande och personligt griftetal, som gick direkt till hjärtat.

Erica – Jespers svägerska – läste en mycket fin dikt ”Som jag älskar Dig” och Malin sjöng ”Aldrig ska jag sluta älska dig (av Jonas Gardell).
Avslutningsvis lyssnade vi till Ted Gärdestads ”Himlen är oskyldigt blå”.

Minnesstunden hölls i församlingshemmet, som fylldes till sista plats. Jesper hade gjort ett fint bildspel om Carolina - det visades hela tiden och folk kunde minnas min härliga dotter. Många av gästerna hade kommit långväga ifrån för att ta farväl av Carolina och träffa hennes släkt och vänner.  En tidigare rektor på Ingelstagymnasiet – där Carolina arbetat som lärare – kom fram till mig och berättade hur omtyckt hon var av kollegor och elever samt hur duktig, ambitiös och engagerad Carolina hade varit i sin lärarroll som hon verkligen tagit på allvar.

Framåt kvällen träffades närmaste släkten på Evedals Värdhus, där vi åt middag tillsammans och umgicks. Barnen passade på att ”rusa av sig” i rummet intill.

Jag kommer aldrig att glömma denna dag – så otroligt sorglig, men samtidigt så vacker och känslosam.
Tack Jesper för att du ordnat allt så vackert och fint denna dag.

Traditionell "utflykt" i december: Var har vi varit?

Marita planerade redan i september en hemlig resa för oss (mig) helgen 13 – 15 december 2013. Vi brukar resa någonstans just vid denna tid på året. Hon hade erbjudit goda vänner att följa med som ”guider” eftersom de besökt resmålet tidigare.

Jag lämnar nedan ett antal ledtrådar om platsen där vi vistades i 3 dygn.

Skicka in ditt svar till min personliga e-post. Ange också din sista ledtråd när du visste vilket resmålet var. Kommentera gärna ledtrådarna!

I en kommande blogg berättar jag lite om resan samt visar några bilder.

Alltså : Var har vi varit?

1.     Landet var en gång i tiden uppdelat i en västlig och en östlig del

2.     Bilden utgör en ”fingervisning”!

 

 

3.     I landet talades för länge sedan ett annat språk, som idag används i bland annat medicinska sammanhang

4.     Vår förre kung Gustaf VI Adolf utövade sin hobby i landet

5.     Kvinnor som kan förknippas med orten är Birgitta, Kristina, Ingrid och Anita

6.     Landet använde förr siffersymboler som man idag kan se på byggnader i Sverige

7.     Vi besökte självklart staten i staden

8.     Några månadsnamn kan passa i sammanhanget

9.     Kollossal är en relevant egenskap

10.  Tideräkningssystem – kalendrar – härstammar från landet

11.  Platsen är centrum för en stor religion

12.  Kända konstnärer verkade i landet

13.  Ortens namn kan associeras till en dryck och en fiskeprodukt

14.  Vi lämnade ej CET

15.  Vi vandrade mycket bland kända historiska platser. Ingen rök utan eld – svart eller vit

16.  Flygtiden var 3 timmar

17.  PappaG var där men såg ej till Papa

Livet måste gå vidare

Det dröjer innan jag kommer in i vardagen igen. Nästan hela tiden tänker jag på Carolina. Saknaden är så stor. Tack vare släkt och vänner - såväl nära som bara bekanta, vilka på olika sätt deltagit i min sorg, har jag fått en bra stöttning genom fina samtal eller bara med en värmande kram - orden räcker ju inte till.

Eftersom jag googlat på "sarkom" insåg jag - när jag hittade så många andra liknande bloggar - att Carolina inte varit ensam i sin kamp mot cancern. Jag trodde i min enfald att Carolina var den enda som dragit den värsta nitlotten i den stora livstombolan. Vad fel jag hade! Jag hoppas dock att många lyckas och får fortsätta att leva med sina nära och kära och glädjas åt det härliga LIVET.

Nu återstår för oss som finns kvar att ta vara på vår utmätta tid genom att leva fullt ut så som Carolina skulle ha gjort om hon funnits kvar hos oss.

Carolina kommer alltid att finnas i mitt minne.

 

Carolina

Det här var den värsta dagen i mitt liv!
Min älskade dotter Carolina somnade in i morse efter drygt ett års kamp mot en svårartad cancer. Hon bodde i Rottne utanför Växjö tillsammans med sin man och tre små barn.
Ord räcker inte till för att beskriva mina känslor av sorg och saknad.



Carolina 16 år

Fotografier tagna utmed Växjösjön under kvällspromenad



Frosten brukar fälla de äldsta nedersta löven först