Utflykt till Julita

Lördagen den 24 oktober åkte vi till Julita för att hämta barnbarnen Ella och Eliot. Det var öppet hus på Julita gård och vi passade på att strosa omkring i parken medan Eliot var på kalas och sedan var vi alla med på en intressant guidad rundtur i Stora huset. 

Hela Julita gård testamenterades till Nordiska Museet 1944 av den siste private ägaren godsherren och löjtnanten vid Sörmlands regemente Artur Bäckström, som bodde i Stora huset. Under hans tid från 1890-talet skapades den nuvarande trädgården och parkanläggningen. Han lät flytta dit diverse gamla sörmländska hus, för han ville skapa ett slags museum typ Skansen i Stockholm, för att för eftervärlden visa hur man levde på ett större sörmländskt gods.

Redan på stenåldern för 5000 år sedan bodde människor här.

Vid en runsten i parken finns denna skylt:

Det var först från 1180-talet, när cistercienser-munkarna kom till Julia, som det finns skriftliga källor om bosättningar i trakten.

Vid entrén står munken Öljar staty

Inmurad i husväggen finns denna minnessten över munken Tomas Laurencii som dog 1518. Stenen hittades vid en arkeologisk utgrävning av klostret.

På 1500-talet när Gustav Vasa hade ont om pengar - det fanns fler skäl - förstatligades de katolska klostren och Sverige gick över till att ha en evangelisk-luthersk folkkyrka.  Därmed lämnade Sverige medeltiden och gick in i Vasatiden. Då revs klostret och stenarna användes för att bygga upp Julita.

Det nuvarande Stora huset från 1760 ersatte den byggnad som brann ned till grunden 1745.

Julita är inget slott. Någon kung har inte bott där. Huvudbyggnaden kallas Stora huset och var ett adelsgods

Utsikten från Stora huset över parken är magnifik

Det finns många källarvalv att utforska

Julita ligger vid östra stranden av sjön Öljaren

Nattens frost har precis töat bort på detta pionblad

Vid Julita finns Sveriges lantbruksmuseum som en del av Nordiska museet. Här bevaras gamla sorter i form av klonarkiv till eftervärlden t ex pioner, rabarber, äpplesorter m fl

Mogna päron dinglar på grenarna

Barn som (sommartid) besöker Julita får träffa Pettson och Findus 

Skansenkyrkan i Julitas friluftsmuseum har Skansen på Djurgården som förebild.

Kyrkan används endast för vigsel och dop

I önskebrunnen kan man kasta i ett mynt och önska något

Vi gick med på en guidning i Stora Huset. En mycket duktig guide som tydligt och lugnt berättade om huset och dess invånare. Mest handlade det om Artur Bäckström (1861 - 1941), som var den sista privatpersonen som bodde på gården.

Det var ofta fest på gården och efter middagen samlades damerna i damrummet och herrarna i rökrummet.

I Rökrummet kunde herrarna prata affärer och politik, som man inte fick prata om vid matbordet

Alla rum i huset värmdes upp med kakelugnar

Efter det att brand uppstått i köket flyttades köket till en närbelägen byggnad. Pigorna fick då bära maten över gården till ett beredningskök, där kalla rätter hölls kalla på en isbädd medan varma rätter transporterades upp till matsalen i en mathiss.

Det fanns många serviser i matsalen. De var tillverkade av Rörstrand men det fanns också kinesiskt porslin. Ett stort skåp innehöll endast glas.

Av serveringsskeden att döma är det här ett fiskfat

I stora matsalen finns en magnifik kristallkrona som sägs vara en förlovningsgåva från Napoleon Bonaparte till Désirée Clary, som senare blev drottning av Sverige (Carl XIV Johan, som hette Jean Baptiste Bernadotte innan han blev kung) tiden 1818 - 1844. 

Varje gård av rang hade en egen snickare. På Julita hette han Henning Forsman och han har tillverkat de flesta möblerna, vilka var mycket väl bevarade.

Forsmans snickeriverkstad med tvingar och andra verktyg samt en spis med limpanna

Sedan var det dags att åka hem till Sjösa - nöjda med en trevlig dag.