Utflykt till Omberg. Del 3: Skogsslingan vid Hjässatorget och vandringar

Onsdagsmorgonen den 13 maj (Kristi Himmelfärdsdag) sken solen skönt och vi åt frukost vid ett av de fasta borden. Tillsammans med Jojos familj gjorde vi en vandring på den 2 km långa Skogsslingan. Utmed den finns 40 olika slags träd och buskar, vilka presenteras med skyltar. Jag passade på att berätta om naturen och sådant som jag trodde kunde intressera pojkarna.

Det fanns många träd som jag inte kände till - t ex Pappersbjörk. 

Jojo och jag hade mycket prata om så vi kom sent tillbaka till husbilarna. Jojos fru Claudia bjöd på en god linssoppa och svenska knäckebröd. De hade varit i Sverige sedan den 31 jan 2020. Marita och jag var tvungna att åka och fylla på dricksvatten i Borghamn, för vi hade ett läckage någonstans.
Vi tog adjö av Jojo och hans familj sedan vi var överens om att träffas framöver om möjligheterna fanns.
Vi åkte den vackra Norra Sjövägen utmed branterna mot Vättern. Vid de flesta rast- och utsiktsplatserna var det bilar.Vi gjorde en avstickare upp till Storpissans naturreservat där vi förgäves letade efter en geocache. 

I Borghamn var alla ställplatserna upptagna. Vi fick hjälp av en husbilsägare som med sin vattenslang fyllde upp vår friskvattentank.

Sedan åkte vi till södra Omberg där vi parkerade nära Ombergs Turisthotell.

På fredagsmorgonen den 14 maj åkte vi till parkeringen vid Stocklycke vandrarhem, där vi åt frukost på rastplatsen. Vi börjar dagens vandring genom att gå upp till Mörkahålskärret. Där skildes vi - Marita skulle gå den 7,5 km långa Älvarumsleden och jag Tillyvägen. 

Marita klar för vandringen.

Här kommer Marita tillbaka till stigen efter att ha tagit en cache uppe i skogen.

Till höger ligger Mörkahålskärret.

Här skiljs våra vägar.

Jag tar det lugnt och stannar ofta och fotograferar och funderar hur det fungerar.
Detta är den lilla gullpudran i sitt rätta element. Den är ingen vattenväxt, men här råkar det vara mycket vatten.

Harsyran föredrar att växa i skugga. Bladen är ätbara och har en syrlig smak, vilket beror på den höga halten av oxalsyra.

Jag kan inte minnas att jag sett den rosa varianten av harsyra, Vilken vacker färg!

Ormbunken rister sin ringlade topp,
slår upp sina gröna små vingar.
Lillkalven kesar och dansar galopp
i hagen, där lärksången klingar.
Gökarna gala,
ärla och svala
jaga sin föda i flygande fläng.
Fruktträden blomma,
fåren, de fromma,
beta bland bergen på sälta och äng.
Solvärmen dallrar kring holmar och skär.
Sommar’n är här!

Så diktar Evert Taube i sin Vals på Ängön.

Lyssna här på Evert:

När detta trädet sågats ned fortsätter stubben att växa så som en skada på en stam läker genom så kallad övervallning.

Ett tvärsnitt av stammen förklarar hur går det till:

Kambium är ett tillväxtskikt hos framförallt träd, som ligger som en cylinder utanför veden (xylemet) och innanför floemet (sildelen) under barken.

Sav är det näringsrika vatten som transporteras uppåt i silrören.

Man kan se att det finns årsringar i den nya veden med den döda veden under.

Bäcken kommer uppifrån höjden där Borggården med fornborgen ligger.

Nu är jag strax framme vid Stocklycke vandrarhem.

Marita befinner sig samtidigt vid Älvarums udde 8 km norrut.

Vid vandrarhemmet njuter jag av en bägare med god Grännaglass medan jag väntar på Marita.

Marita stannar till vid Storpissans infotavla. 

Bäcken Storpissan kommer också från Borggården.

Marita går mot Storpissans vattenfall.

Här slutar Storpissan med ett vattenfall.

Storpissan kastar sig utför branten, där man tydligt ser att Omberg är uppbyggt av sedimentära bergarter, som bildats på botten i ett forntida hav.

Utsikt mot norr vid Älvarums udde.

Verkligt svårpasserat ställe!

Den här bron passerade jag en dryg timme före Marita. 

Härifrån är det knappt 200 m kvar till vandrarhemmet. 

Marita köper också en Grännaglass. Det börjar komma små regndroppar så vi åker hemåt. Efter 3 timmar kör vi upp på gårdsplanen i Sjösa, men då har vi  stannat i Väderstad och ätit pizza.
Skönt att vara hemma efter fyra händelserika dagar i vackert naturområde.

 Vi hade kört knappt 40 mil.