Vi flög med Ryanair från Skavsta torsdag kväll den 12 december till flygplatsen Ciampino i Rom. Med flygbuss och taxi (den våldsammaste bilresan vi någonsin gjort) åkte vi till hotell Mercure Roma, som ligger på syn- och gångavstånd från Colosseum. På kvällen åt vi pizza – förstås – på en lokal uteservering nära hotellet. Vi gjorde upp en preliminär plan för hur vi skulle disponera dagarna bl a med hänsyn till hur vi skulle kunna åka kommunalt och bara köpa ett heldagskort med obegränsat antal resor.
Fredag den 13 december
Frukost på hotellet och sedan ut på stan. Rom är enligt sägnen byggd på sju kullar. Detta tänkte vi inte på, men vi märkte av dem för det var mycket upp och ned.
Vi tog bussen – vad mycket folk på bussen! – till Piazza della Rotonda, där templet Pantheon ligger. Pantheon betyder ”för alla gudar”. Denna antika byggnad, som uppfördes av kejsar Hadrianus på 100-talet e. Kr, är en av de få byggnader som har varit i bruk hela tiden sedan dess. Var från början ett tempel för de romerska gudarna, men blev på 600-talet en katolsk kyrka med namnet Santa Maria ad Martyres. Kupolen är världens största utförd i murverk (dvs större än både S:t Peterskyrkans och S:t Paul´s i London). Det finns en cirkulär öppning (43 m upp och 9 m i diameter) i kupolens tak där dagsljuset kommer in och även regnvatten, men golvet är svagt lutande mot ytterkanterna så vattnet kan rinna bort. Märkligt att alla de fina väggmålningarna och skulpturerna är så välbevarade. De har säkert restaurerats flera gånger. Ingången till kyrkan domineras av 16 st imponerande korintiska kolonner (12 m höga och väger 60 ton).
![]() |
Pantheon och fontänen med obelisken i röd marmor |
![]() |
Mellan de korintiska kolonnerna |
![]() |
Kupolen med takhålet i Pantheon |
![]() |
Pantheon med det fantastiska marmorgolvet |
När vi var där pågick en stilla demonstration med plakat som handlade om att italienska Röda Korset hade ont om pengar. Italien tar ju emot så många båtflyktingar som kommer över Medelhavet från Afrika.
Sedan 1711 finns mitt på torget en obelisk i röd marmor (centralt placerad i en fontän), vilken är en kopia av den obelisk som faraon Ramses II (1300-talet f. Kr.) konstruerade för Ra-templet i Heliopolis i Egypten.
Vi fortsatte rundvandringen med siktet inställt på Fontana di Trevi.
Vid torget Piazza Sant'Ignazio stannade och gick in i kyrkan Sant'Ignazio di Loyola från 1600-talet. Den var stor och rikt utsmyckad på traditionellt katolskt sätt, nu dessutom med juldekorationer.
![]() |
Kyrkan Sant'Ignazio di Loyola |
![]() |
I kyrkan Sant'Ignazio di Loyola |
![]() |
En av många juldekorationer i kyrkan Sant'Ignazio di Loyola |
Sedan passerade vi Piazza Colonna där vi mitt
på torget beundrade Marcus Aurelius-kolonnen som är en
imitation av den s. k.Trajanuskolonnen.
Den 39 m höga kolonnen var ett gravmonument från år 180 e. Kr. över den romerske kejsaren Marcus Aurelius. I spiral runt kolonnen finns
en relief som skildrar hans strider mot folken norr om Donau, som då hotade det
romerska imperiet. Toppen pryds av aposteln Paulus staty.
![]() |
Marcus Aurelius-kolonnen med aposteln Paulus på toppen |
De rostade kastanjerna smakade gott!
![]() |
Kolonnerna vid templet Adriano |
Den svenska skådespelerskan Anita Ekberg gjorde fontänen känd genom att i filmen Det ljuva livet (La Dolce Vita av regissören Federico Fellini från 1960) nattetid bada i fontänen, vilket numera är förbjudet. Vi kastade inte heller någon slant i fontänen.
![]() |
Göran och Marita vid fontänen Fontana di Trevi |
Vi vände tillbaka mot Roms antika delar i centrum, men det tog sin tid – vi passerade hela tiden intressanta platser.
Sagan om Pinocchio:![]() |
Lättparkerad bill |
Vi vände tillbaka mot Roms antika delar i centrum, men det tog sin tid – vi passerade hela tiden intressanta platser.
![]() |
Pinocchio och Göran |
Geppetto är en fattig dockmakare. Han finner en dag ett stycke pinjeträ som han skapar en docka i. Som i ett mirakel visar sig dockan börja leva. Dockan - Geppetto döper den till Pinocchio eftersom den är gjord av pinje - får som hjälp att bli en snäll docka ett samvete i form av en syrsa. Varje gång dockan ljuger får han näsan förlängd. Till slut visar sig dock Pinocchio snäll, och han får bli en riktig pojke, som han genom hela boken önskat.
Fortsättning följer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar