fredag 27 mars 2020

Gäst från rymden

En stor och 'potentiellt farlig' asteroid är redo att susa förbi Jorden den 29 april. 
Men, lugn - den hotar inte Jorden. 
Den har beteckningen  (52768) 1998 OR2 och upptäcktes av ett teleskop på Hawaii 1998. Den stora rymdstenen har en uppskattad diameter på 2 till 4 km och närmar sig Jorden med 32 000 km/tim. 
Den skulle åstadkomma mycket stor förödelse om den slog ned.
När den kommer som närmast oss befinner den sig 6,3 miljoner km bort. Det betyder att ljuset går den sträckan på 21 sekunder. Som jämförelse så behöver solljuset 500 sekunder eller 8,3 minuter att ta sig till oss.
I videon syns asteroiden som ett vitt spår, när den kommer in bland planeterna.

Så här  ser 1998 OR2 ut.

Med asteroid menar man en himlakropp, som liknar en stjärna ('aster') eftersom den ser ut som en stjärna på himlavalvet. I verkligheten är den en sten, som syns därför att solen lyser på den. Men den rör sig bland stjärnorna från kväll till kväll precis som planeterna gör.
Idag uppfattas asteroiderna som stenar, som blev över när solsystemet bildades för cirka 4 miljarder år sedan. De rör sig runt solen i ett ringformat område mellan planeterna Mars och Jupiter.

Asteroidens bana är starkt elliptisk med omloppstiden 3,7 år. 
Planeterna går i svagt elliptiska banor - nästan cirkulära.
Gemensamt för dem är att alla kretsar kring solen, som är den ena av solens två fokus (brännpunkter). 
I figuren rör sig planeten i sin gröna elliptiska bana, där solen finns i den en brännpunkten F1. 
För en ellips gäller att sträckan 
 F1  P  +  P  F2  
alltid är densamma oavsett var planeten befinner sig.
När P liksom faller i röda banan mot Solen i F  ökar den hastigheten hela tiden. Sedan saktar den in när den är på väg mot F2  . 

På morgonen den 13 februari 2013 träffades Ryssland av en 17 m stor asteroid, som släppte loss en energi på c:a 500 kiloton TNT (30 gånger större än atombomben över Hiroshima). 
Den föll in mot jorden med hastigheten 65 000 km/tim och exploderade c:a 40 km över marken och det var först då den upptäcktes!
Endast materiella skador inträffade på byggnader i den närbelägna staden.

Det är tur att vi har astronomer (NASA) som med sina stora teleskop och rymdsonder i god tid kan varna oss för hoten från rymden.
Men vad gör vi - dvs 'människan' - om en sådan stenbumling har kurs rakt mot Jorden?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar