tisdag 11 augusti 2020

Ack Värmeland du sköna

Det var länge sedan vi var i Värmland, så nu var det på tiden. Vi hade bokat in några nätter på Selma SPA i Sunne. På vägen dit stannade vi i 'kanonstaden' Karlskoga för ett besök på Nobelmuséet. Tyvärr var det stängt på måndagar så fick nöja oss med  Nobel-stiftaren själv, som stod byst i parken.

Uppe på berget Rävåskullen finns en geocache som lockade oss dit. Där möttes vi av den så kallade 'Folkkanonen' med 28 cm kaliber. Den är en av de största kanoner som tillverkats av Bofors och var en av 4 kanoner som pansarskeppet Sverige var bestyckat med. I början på 1960-talet skrotades skeppet och kanonen skänktes till Karlskoga kommun. Lagom till Karlskogas 400-års jubileum 1986 plockades kanonen fram och placerades på Rävåskullen.

Vi letade förgäves efter cachen i och vid kanonen. Kanske ligger den bland tallrötterna i slänten. 
I Karlstad hade vi tänkt äta. Det råkade bli på Stadshotellet vid Klarälvskajen. Mätta och belåtna gick vi en promenad i den närmaste omgivningen. Där såg vi statyn 'Sola i Karlstad'. Det var värdshusflickan Eva-Lisa Holtz, som på grund av sitt strålande humör fått smeknamnet 'Sola i Karlstad'. Det är idag ett av Karlstads bästa varumärken. Hon levde 1739 - 1818.
Vi gick via den närbelägna bron över Klarälven till en park där Värmlands mest kända dam sitter staty. Det är förstås Selma Lagerlöf  (1848 - 1940). 
I morgon ska vi besöka hennes hem Mårbacka i Sunne.
I sydvästra hörnet av Stora Torget finns Gustav Frödings staty. Han levde 1859 till 1911.
Från skoltiden minns jag hans dikt 'Jan Ersa och Per Persa' - det var lagom enkel berättande poesi för en tonåring. 
Sedan gjorde Sven-Ingvars en stor hit av Frödings 'Det var dans bort i vägen'.
Lyssna på Sven-Erik Magnusson som sjunger (troligen en ganska okänd)  duett med en mycket känd sångerska:
Det var allsångsledaren Bosse Larsson och Zarah Leander - om någon undrade.
Kan möjligen Nils Ferlin ha rekord med fem statyer på olika platser i Sverige? 
Han står sedan 2002 i nordvästra hörnet av Stora Torget.


Vi hade bokat B&B på Ulvsby Ranch strax norr om Karlstad nära sjön Alstern.
Som vanligt när vi är ute och åker så kollar vi efter geocachar på intressanta platser. 
Vid Forsnäs bruk underhåller Alsters Sockens Hembygdsförening det gamla bruket. 
Nära landsvägen vid en fartkamera hittade vi en cache (i storlek normal) som innehöll en gammal analog kamera och i filmrullen sitter loggremsan. Där fanns även ett spårbart objekt (TB = Travel Bug), som vi tog med oss. Den heter "Tolle Knolle" vars ägare i Tyskland vill att den ska resa runt i 'BENELUX-länderna'. 
Samtidigt lade vi i TB-n "Atomurmel´s Maya Kalender" med gamla tecken från det nästan 4 000 år gamla Maya-riket i nuvarande södra Mexico och norra Centralamerika. Föremålet har rörliga ringar med konstiga tecken och sägs bringa lycka om man bidrar till att den kan fortsätta sin resa.
Utmed vägen finns information om badplatser. Genom att scanna QR-koden får man fram information och kartor på badplatser i Värmland.
Under badets omklädningshytt tog Marita fram denna cache, som hon med ett skrik kastade ifrån sig - det var inte första gången. Sedan fick jag skriva på loggremsan och lägga tillbaka den. Den fick ingen favoritpoäng av oss.
I Deje hittade vi inte cachen så i stället tog vi en promenad och kollade på forsen och kraftverket.
En sådan här turbin driver generatorn som alstrar strömmen.
Vid lunchtid kom vi fram till Mårbacka i Sunne kommun. 
Där välkomnades vi av Nils Holgersson med gåsen Akka.
Vi åt en mustig rotsakssoppa med gott knäckebröd till. Trädgårdsmöbeln är i en klassisk robust stil och på bordet står naturligtvis en Mårbacka-pelargon.
Vi vandrade runt i den fina trädgården där de flesta växterna hade prydliga namnstenar. Trädgården var betydligt större på Selmas tid.
Vi avslutade besöket med en guidad visning av Mårbacka numera kallad Minnesgården. Det var dagens sista guidning. Vi blev ensamma med guiden - de tidigare guidningarna hade varit fullbokade - och vi kunde ställa frågor när som helst.
Det finns ju hur mycket som helst att skriva om Selma. 
Från folkskolan minns jag naturligtvis Nils Holgersson. Som vuxen lyssnade jag till talböcker när jag under några år bilpendlade till jobbet på Stensund. Då lyssnade jag bl a till 'Herr Arnes penningar', 'Gösta Berlings saga' och 'Kejsaren av Portugallien'.
Den första 'tjugan' med Selma Lagerlöf var giltig från 1997 till 30 juni 2016. Det var en mycket innehållsrik sedel. 
Ovanför hästekipaget, med Selma som passagerare, finns inledningsraden till hennes debutroman Gösta Berlings saga från 1891: 
Ändtligen stod presten på predikstolen.” 
 Handlingen rör sig i huvudsak kring den avsatte prästen och 'kavaljeren' på Ekeby Gösta Berling, och är en skildring av livet i Värmland under 1820-talet. Den är idag (2011) översatt till ca 50 språk.
Filmen 'Gösta Berlings saga' från 1924 spelades in på Forsmarks bruk i Uppland (kolla mitt blogginlägget den 31 juli) med skådespelarna Lars Hansson och Greta Gustafsson (Garbo) med Mauritz Stiller som regissör.
Sedelns baksida handlar om 'Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige'
Romanen skrevs ursprungligen (1906-07) som läsebok i svensk geografi och ingick i serien 'Läseböcker för Sveriges barndomsskolor'. Den handlar om Nils Holgersson, en pojke som blev förvandlad till pyssling för att han var lat och elak mot djuren och som på ryggen av en tamgås får resa genom hela Sverige. Trots att den var tänkt som läsebok i svensk geografi har boken översatts till många språk. Boken var den svenska barnbok som fram till Astrid Lindgrens stora succé 'Pippi Långstrump' översatts till flest språk, över 60 språk. (Från Wikipedia)

Selma Lagerlöf föddes 1858 på Mårbacka herrgård, som var byggd 1793.
Selmas bror Johan gick dock i konkurs 1889, vilket resulterade i att gården såldes. 
1907 kunde dock Selma köpa tillbaka huvudbyggnaden och när hon 1909 fick nobelpriset i litteratur kunde hon med bland annat nobelprispengarna köpa tillbaka hela gården.
Hon ansåg att hon skulle bo som det anstod en nobelpristagare. Därför startade hon ett stort ombyggnadsarbete genom att bygga ut den gamla rödmålade mangårdsbyggnaden så att den liksom 'blev inbyggd' i den nya. Resultatet blev en ståndsmässig herrgård i karolinsk stil. Den försågs naturligtvis med den tidens moderniteter såsom el, AGA-spis (dock vedeldad), vattentoaletter, badrum och lokaltelefon.
Mårbacka som det såg ut i Selma Lagerlöfs barndom.
Målning av hennes morbror Christoffer Wallroth.
Fotot nedan taget efter vår guidning när alla har lämnat Mårbacka.
Lite bilder från den guidade turen.
Den nära vännen Carl Larsson uppvaktade Selma på hennes 'halvsekeldag' med detta konstverk.
Svenska Akademins Nobel-diplom från den 10 december 1909.
Teckning av Gunnar Widholm i Idun när kung Gustav V överlämnar Nobelpriset till Selma.
När Selma tillfrågades om nobelpriset tvekade hon först, men såg det sedan som "en triumf för kvinnosaken". Hon blev ju den första kvinnliga ledamoten. Prissumman var då 139 799 kr och 83 öre.

Orreforsvasen var en gåva till Selma på hennes 80-årsdag 1938, som inköptes genom att varje svenskt skolbarn skänkte 10 öre. Den är idag det värdefullaste föremålet på Mårbacka. 
Selma var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, som startade runt år 1900. "Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt" lyckades 1913 i en stor masspetition samla in 350 000 namnunderskrifter. Efter många politiska turer fattades det avgörande beslutet den 24 maj 1919. I andrakammarvalet 1921 deltog kvinnor för första gången.
Selma Lagerlöf om sin betydelse för Värmland:
Under många år bodde hon i Falun och det var där hon skrev några av sina främsta verk.
Svenska Akademin, som grundades av Gustav II år 1786, har valspråket 'Snille och smak'. 
Selma Lagerlöf invaldes som första kvinna i Svenska Akademin 1914 och satt där på stol nr 7 till sin död 1940. Samma år dog en annan akademiledamot, nämligen Albert Engström, som satt på stol nr 18 sedan 1922. Dessa två giganter med mycket olika personligheter arbetade alltså tillsammans i hela 18 år. Undrar just hur det kan ha fungerat?

Fotot från internet visar en kvinna med - som jag tycker - mycket bestämda åsikter om det mesta.

Så råkade jag få syn på en liten detalj på ett foto som Marita tagit i utställningslokalen Ladan. 
Förutom Albert Engström och Selma Lagerlöf dog alltså även Verner von Heidenstam 1940 efter många år tillsammans i Svenska Akademin. 
Bara Albert Engström i denna trio blev utan Nobelpris!

 Vi lämnade Mårbacka och åkte norrut i Fryksdalen till Sunne, som är en form av dativ singularis av ordet 'sund'. Sunnesundet förbinder Övre Fryken med Mellan-Fryken.
Naturligtvis kommer jag osökt att tänka på 'Fröken Fräken ifrån Fryken'.
Lyssna till en vers i Sven-Ingvars hit från 1964 i en modernare tappning:
 
På eftermiddagen kom vi till Selma SPA i Sunne, där vi skulle bo två nätter.
På grund av coronan hade gästerna tilldelats badtider. Vi kunde njuta hela 3 timmar i den stora SPA-anläggningen.
Onsdagen tillbringade vi med en liten utflykt i regnvädret. Efter ett besök på ett traditionellt kondis, där vi åt läckra Budapestbakelser, återvände vi till Selma SPA. 

Grattis Marita på 70-årsdagen!
Hemresedags!

Innan vi lämnade Sunne gjorde vi en kort tur till Kolsnäsudden.
Där finns en stor campingplats och nöjesparken Sunne Sommarland.
En personlighet i plåt.

Stamfrändemonumentet intill Europaväg 45 uppfördes 1953 som en symbol för den finska invandringen till Värmland och för den värmländska utvandringen till USA. På toppen av Värmlandskartan tronar en örn.

Stamfrändemonumentet är rest till minne av dels dem som invandrat till Värmland under Karl IX-tid (början av 1600-talet) och senare, dels alla dem som härifrån utvandrat till Amerika.
Texten på sockeln: 'Till hugfästandet av sambandet med stamfränder östanhavs och västanhavs'.
 I Karlstad gjorde vi ett längre stopp för att besöka Lars Lerins konstutställning Sandgrund.
Han föddes i Munkfors 1954 och är en svensk konstnär och författare med illustrationer från egna reseskildringar i akvarell och grafik som främsta teknik.
Lofoten

Svalbard
Mårbacka i vinterskrud
Selfie
Vi åkte vägen via Askersund och stannade till och åt middag på restaurang Sjötullen. Det blev sen hemkomst till Sjösa. Vi är mycket tillfreds med denna resa till det sköna Värmland.

Lyssna till Värmlandssången från 1822. Den lades 1846 till i folklustspelet Värmlänningarna. Här sjunger en mycket folkkär artist från Hagfors.









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar