Pappa G: I Arns fotspår och en del annat. Del 5: Klostren Alvastra och Vreta

Söndag morgon den 3 oktober åker vi mot Alvastra kloster, som grundades 1143 av cisterciensermunkar från det franska klostret Clairvaux (enligt Wikipedia).
Vi stannar först till vid något som heter Sverkersgården nedanför Ombergs sydsluttning.
Från Statens Fastighetsverks infotavla hämtar jag följande: Man trodde att under taket fanns ruinerna av kung Sverkers gård. Numera anser man att det är den sverkerska ättens kryptkyrka för biskopar och kungliga martyrer. Man har i området hittat över 4 000 gravar från tiden 1050 - 1200.

Sverker blev kung 1130 och mördades 1156, på den plats där den så kallade Sverkerstenen står.
Enligt traditionen grundlade kung Sverker och drottning Ulvhild Alvastra kloster. Det är inte så lätt att veta hur det verkligen gick till för 900 år sedan.

Vi söker upp Sverkerstenen vid Ålebäck. Den döljer sig i detta buskage vid vägen.

Under 1100-talet var Alvastra förknippat med Sverkerska ättens historia. Här låg kungaslättens stamgård, och här föll Sverker d. ä. för mördarhand 1156. Stenen hugfäster minnet härav.

Nu är det dags för Alvastra-klostret.

På grund av rasrisken från murar och valv är vissa delar av ruinen avstängd.

Modell av klostret.

Undrar hur många människor som bodde och verkade här? Och hur stora odlingsmarker och skogar behövde klostret för att försörja invånarna?
Klicka på bilden för att förstora!

Slutligen styr vi mot det sista besöket under denna 6 dagar långa resa i landskapen Västergötland och Östergötland med Arn Magnusson som huvudtema.

Vi kommer till kyrkan i Vreta kloster. Här bodde jag några år runt 1970 när jag studerade i Linköping. Jag var även slussvakt och bodde i 'tjänstebostaden' Oscars slussar innan jag flyttade till Trosa med familjen (sönerna Jonas och Oscar). Inte tog jag reda på - eller var intresserad av - att det fanns ruiner efter Vreta kloster bredvid kyrkan.

Kyrkan tillhör Vreta klosters församling.

Vreta klosters kyrka är en av Sveriges mest intressanta medeltida kyrkor och uppfördes under 1100-talet. I anslutning till kyrkan finns ruinerna efter Sveriges äldsta nunnekloster, som grundades i början av 1100-talet och kom att tillhöra cistercienserorden.
Modell av Vreta kloster och kyrkan.

Korsgången med det höstfagra vildvinet.

Hertig Magnus bänk, nu placerad i norra kor-armen, användes av Gustav Vasa son Magnus, hertig av Östergötland, då han tidvis bodde på Kungsbro gård vid Motala ström.
Magnus led av en sinnessjukdom som visade sina första tecken 1563 och som senare blev permanent. På grund av hans sinnessjukdom förvaltades hans hertigdöme från 1574 av kungen (Johan III). Bredvid bänken finns en rekonstruerad trappa som under klostertiden ledde till nunnornas sovsalar, men som numera går till kyrkans museum.

Prediktstol med skulpturer av Matteus, Markus, Kristus, Lukas och evangelisten Johannes samt på trappräcket Petrus och över trappan Paulus, skapad av träsnidare Johan Larsson vid 1600-talets mitt.

I klostrets stenmagasin från 1200-talet finns en rekonstruktion av en stenkistgrav från 1000 talet med tumbaliknande mittdel och höga spetsiga gavelstenar.

Vi hade tänkt besöka Vadstena kloster, men det hade vi tyvärr inte tid med. Det blev många klosterbesök ändå!

Om det hade varit sommar hade vi i Gränna tagit båten över till Visingsö. Där finns ute på södra udden borgruinen efter Näs slott. Anläggningen uppfördes som kungaresidens under 1100-talet.

Möjliga byggherrar var Sverker den äldre och hans son Karl Sverkersson. Borgen markerar en övergång till större och bekvämare slottsbyggnader. De flesta medeltida källor är ense om att borgen, särskilt i början av 1200-talet, stod i centrum för den svenska kungamakten. Detta var Sveriges första riksborg och användes dessutom som riksbank, då konungarna samlade sina och rikets dyrbarheter i borgen. 1318 pantsattes den av kung Birger Magnusson till danskarna. Slottet brändes ner efter en del strider samma år medan Birger befann sig i landsflykt.

Dessutom finns ruinen av slottet Visingsborg på östra stranden (mittemot nuvarande Gränna), förknippat med Braheätten.
Grunden till slottet lades på 1570-talet. Då hade den gamla borgen på Visingsö, Näs slott, varit ruin sedan länge. För att bygga upp slottet användes tegel från bland annat klosterbyggnaderna i Alvastra.
Slottet lades i ruiner av en förödande brand natten mellan den 22 och 23 december 1718.

Arns koppling till Visingsö

Ur boken: Vägen till Jerusalem. Händelse vid slottet Näs
”Kung Karl Sverkersson gick ända ned till Vätterns strand. Där stannade han och böjde sig ned till vattnet och tog en handfull som han drack innan han sjönk ned på knä för att sista gången be tacksägelse för att just detta vatten ännu en natt räddat hans liv.”
Ur filmen: Arn – Tempelriddaren: Platsen där kung Karl Sverkersson förlorar sitt huvud i ett bakhåll.
I boken Riket vid vägens slut är det på Visingsö som Arn återser sin Cecilia efter de 20 åren de varit åtskilda.

Utmed E4 norr om Gränna finns slottsruinen Brahehus. Per Brahe den yngre lät påbörja bygget av Brahehus 1637, men arbetet blev inte klart förrän i mitten av 1650-talet.
När byggnaden stod färdig, bestod den av en hög huvudbyggnad vid klippranden ner mot Vättern och två fyrkantiga hörntorn, med en milsvid utsikt över Vättern, Visingsö och Gränna.

Efter Per Brahes död 1680 tömdes Brahehus på inredning och strax därefter drogs grevskapet in till kronan under Karl XI:s reduktion. På hösten 1708 utbröt en brand i grannbyn Uppgränna och elden spred sig även till Brahehus, som brann ned till grunden.
Med Brahehus menar man idag rastplatsen med den fina utsikten mot slottsruinen.

Från Vreta kloster åker vi till Bestorp där vi släpper av Leif och Elaine efter en - trots regn - fin och upplevelserik vecka Vättern runt i Arns fotspår. Utöver att ha uppfriskat Arns äventyr har jag även fått ett inblick i och förståelse för hur nationen Sverige växte fram samt klostrens betydelse dels för den tekniska utvecklingen och dels kristendomens framväxt.

Faktaruta: Varför försvann klostren i Sverige?
Gustav Vasa bröt 1524 med påven, och 1527 förklarade riksdagen i Västerås protestantism och katolicism som likvärdiga läror.
I samband med kung Gustav Vasas reduktion under reformationen från 1527 infördes lagar som till slut ledde till att klosterlivet i Sverige dog ut.
Kloster var sedan förbjudna i Sverige från 1595 fram till 1951.