Norrlandsresan Del 10 Vildmarksvägen med Fatmomakke den 10 september

Vi lämnar Vilhelmina för att åka med buss på Vildmarksvägen till Strömsund och sedan E45 till Östersund.

(Marita och jag åkte Vildmarksvägen med husbilen i augusti 2022.         I blogginlägget berättar jag om våra upplevelser de 8 dagarna mellan Vilhelmina och Strömsund. Vi hann ju då göra mycket mer än på denna resa.)

Här sammanfaller Sagavägen och Vildmarksvägen.
Sagavägen går mellan Örnsköldsvik vid Östersjön till Sandnessjön vid norska Atlantkusten. 
Vildmarksvägen (Wikipedia), som är stängd 15 oktober till 6 juni, är 50 mil lång och sträcker sig genom norra Jämtland och södra Norrland. I detta område ska vi tillbringa resans sista dag. (Klicka för att förstora kartan)

Första stoppet blir vid Trappstegsforsen dit det är 9 mil.

Vildmarksvägen går nära den 4 mil långa sjön Malgomaj.

Vi åker utmed Kultsjöån, som fortsätter ned till Malgomaj.

Bussen anländer till Trappstegsforsen i Kultsjöån.

De rödmarkerade platserna på kartan (ovan) ska vi besöka under eftermiddagen.

Vi fortsätter västerut.

Vid Saxnäsgården, där vi ska övernatta, är vi några som stiger av bussen, när den fortsätter till Fatmomakke. 

Jag fick inte någon björnkram när jag kom in i lobbyn.

Utsikten från hotellrummet med det karaktäristiska Marsfjället i fonden. Bussen fortsatte de 3 milen mot nordväst till Fatmomakke, som ligger bortom Marsfjället. 

Klockan 18:30 kunde deltagarna via två broar vandra över till Fatmomakke (Wikipedia) kyrkstad.

Bland annat renfanan blommar fortfarande.

Fatmomakke kyrkstad är den mest framträdande samiska kyrkstaden i landet. Platsen har haft och har fortfarande en stor betydelse som en andlig och kulturell mötesplats i Norrlands inland, med kontinuitet från 1700-talet fram till idag. 

En lokalguide visade runt och berättade vilken verksamhet som pågått/pågår i de olika byggnaderna.

Här går vi in och tittar på hur ståndsmässigt prästen bodde.

Skorna är nog människans viktigaste klädesplagg. Näbbskorna har därför utvecklats under mycket lång tid av samerna, eftersom de lever och verkar i en så tuff miljö. (Tänk bara på hur många modeller av träningsskor vi har att välja bland i en välsorterad sportbutik.)
Undrar hur långt dessa näbbskor har vandrat innan de blev museiföremål? Var de vattentäta?

Fatmomakke kyrka (Wikipedia)  byggdes åren 1884-1886 av trä i nyklassicistisk stil (Wikipedia).

Precis som de flesta andra 1800-tals kyrkor vi sett under resan saknar även denna kyrka t ex väggmålningar. Dock finns det en fin altartavla.

Lapp-Lisa, eller Anna-Lisa Öst (Wikipedia) som hon egentligen hette, skänkte sin bönekåta till Fatmomakke 1965. Kåtan blev en plats för andakt och samling, särskilt under sommarperioderna när många besökte Fatmomakke, som är en viktig mötesplats för samer och andra invånare i regionen.

Lyssna till Lapp-Lisas mest älskade sång!

Efter den goda middagen på Saxnäsgården blev det en mysig pratstund vid brasan.

På kvällen hade jag glömt att vi började dagens resa vid Storforsen kl 7:00 och kom fram till Saxnäsgården kl 19:00.
Totalt buss och tåg 76 mil, för dem som var i Fatmomakke.

Del 11 handlar om resans sista dag då vi får uppleva Vildmarksvägen.

Slut på del 10