Norrlandsresan: Del 8 Storforsen den 9 september

När vi lämnar Jokkmokk skulle klockan kunna visa rätt tid. (sekundvisaren har dock flyttat sig sedan i går)
Inlandsbanans logga
Resan går söderut för att komma till Storforsen i Piteälven.

Efter en dryg halvtimme stannar tåget vid Norra Polcirkeln.

Latituden är 66° 34’ nordlig bredd. Därmed lämnar vi den arktiska regionen, där man kan uppleva midnattssol på sommaren och polarnatt på vintern. 

Det firas med bubbeldricka.

Härifrån är det bara 57 mil till Nordkap.
Men till Ekvatorn är det 740 mil och till Sydpolen 1740 mil.

I terrängen närmast järnvägen är Polcirkeln markerad med vitmålade stenar.

Denna pump kallades 'vattenhäst' och var utplacerad utmed järnvägslinjen högst 2 mil från varandra. Här fyllde man på vatten till ångloken, vilka ju drevs genom att kokade vatten blev till ånga som drev ångmaskinen. 

Ännu en lövblåsning.

Renar i skogen. Har de redan kommit ned från kalfjället?

Jag hade inte hört talas om Kåbdalis tidigare, så jag frågade ChatGPT. Svaret finns i länken.

I Kåbdalis ska vi byta till buss.

Nära Kåbdalis finns en minnessten med inskriptioner på båda sidorna

Här syns slalombackarna, där gammal snö fortfarande ligger kvar. 

Bussen släpper av oss på P-platsen i Storforsens naturreservat.
Bredselet är det breda lugna vattnet, som ligger 48 m ö h. 
Härifrån är det 9 mil till Piteå där Piteälven rinner ut i Bottenviken.

Vi vandrar ned mot forsen som hörs ända hit.

På spänger kommer man enkelt ända fram till forsen.

Storforsen är Europas största obundna fors och ligger 4 mil väster om Älvsbyn. Fallsträckan är 5 km och fallhöjden 82 m. De sista två kilometerna faller älven 60 m. Förutom själva forsen kan man se “Döda fallet”, jättegrytor och raviner med sällsynta växter.

Under snösmältningen på våren, kan vattenföringen ge toppvärden på mellan 600–1200 m³/s.

Piteälven har sina källor i Arjeplogsfjällen upp mot norska gränsen.

På återvägen till bussen passerade jag 'Döda fallet'. (Se gröna kartan.)

Marita gick stigen utmed forsen ned till hotellet.

Även Marita passerade genom Döda fallet.




En riktigt stor jättegryta (Wikipedia)

Läs här om timmerflottningen i Piteälven!

Nedanför forsen breder Piteälven ut sig och bildar ett delta, där forsen  sprider sig i flera fåror. Området är rikt på sediment som forsen fört med sig.
Här syns vårt hotell och kapellet mellan björkarna.

En webkamera 'bevakar' Storforsen dygnet runt i realtid! 

Med webkameran kan man kolla på Storforsen när som helst.
Forsen är inte helt frusen under vintern. 

Tisdagen den 10 september påbörjar vi resan söderut. Innan vi sätter oss i bussen kollar vi på det fina kapellet med Storforsen i fonden.

På länken till kapellet kan man läsa mer om denna unika byggnad!

Tack och farväl!

Igår åkte vi med Inlandsbanan från Jokkmokk till Kåbdalis. Därifrån blev det buss till Bredsel där Piteälvens största sevärdhet Storforsen ligger.

I del 9 fortsätter vi resan söderut.

Slut på del 8