Kinnekulle

Efter Påskdagens besök i Kvarnstensgruvan åkte Marita och jag vidare. Vi åt en mycket välsmakande lunch på Carinas Kök & Bar i Hällekis innan vi for upp till Kinnekullegården och därifrån vandrade upp till Högkullen, som är Kinnekulles högsta topp. 
Ovanpå det 1500 miljoner år gamla urberget har sediment av olika slag avsatts på botten i ett forntida hav: sandsten, alunskiffer, kalksten och lerskiffer med den 27 m tjocka och hårda skyddande diabasen högst upp. Diabasen bildades för 280 miljoner år sedan när magma genom sprickor i berggrunden trängt upp till och täckt markytan. Eftersom magman har avkylts relativt snabbt har den blivit mycket hård. På västgötabergen kallas diabasen för "trapp".

Högsta punkten är 306 meter över havet, det vill säga 260 meter över Vänerns yta. Utsikten mot både västgötaslätten och Vänern är magnifik även om man inte går upp i utsiktstornet.

På Högkullen finns ett monument från andra världskriget till minne av de norska motståndsmän som omkom när deras flygplan år 1944 störtade på Kinnekulle.

Många kungligheter har besökt Högkullen och skrivit sina namn på berget. Senast var Victoria och Daniel där år 2010.

På en vandringsled gick vi tillbaka till bilen. 



Toppmurkla

Vi åkte vidare till Husaby kyrka. Där finns en källa där enligt legenden Olof Skötkonung lät döpa sig av den engelske missionären Sigfrid år 1008.

Husaby källa - numera kallad S:t Sigfrids källa.

 

Kyrkan, som är från 1100-talet, har tre imponerande torn.

 



Husaby kyrka

På kyrkogården har en gravhäll från kyrkan rests på högkant som en runsten. Bergarten är röd kalksten (på grund av järn i mineralet) från perioden Ordovicium för 400 miljoner år sedan. "Sverige" låg då på ekvatorn!



Gravhäll med ortoceratit i nedre högra hörnet

Vi upptäckte ett nytt sätt att få information om platsen där man står. Ring telefonnumret och knappa in platsens nummer. Ring och lyssna!

Vi hade bokat rum på Klostergårdens vandrarhem i Varnhem. På vägen dit besökte vi Gudhems kyrka där vi också kollade på klosterruinen.
Det blev också ett spontanbesök hos "Lasse i berget". Här bodde Lars Eriksson med sin fru Inga under 30 år i slutet på 1800-talet. Varför? Kolla denna länk: http://www.vastsverige.com/sv/lackokinnekulle/products/61714/Lasses-grotta/



Lasses grotta

Eldstaden bakom turisten

På kvällen kom vi till Varnhem där vi installerade oss på Vandrarhemmet. Vi hann med en kort promenad till kyrkan och klosterruinen innan solen gick ned.

Vad vi hann med mycket denna fina Påskdag!