måndag 28 april 2014

Västergötlands platåberg.

På Påskdagen gjorde vi en utflykt från Mariestad till "Kvarnstensgruvan". Den ligger på  Lugnåsberget - ett av de minsta av Västergötlands platåberg (som dock saknar den skyddande diabasen på toppen).
Redan på 1100-talet började Cisterciensermunkar bryta och tillverka kvarnstenar av urbergsgnejs, som bildats före den geologiska perioden Kambrium för mer än 500 miljoner år sedan. Ovanpå gnejsen ligger senare bildade lager av skiffer och kalksten, som innehåller fossil av organismer (bland annat ortoceratiter = numera utdöda bläckfiskar) som under perioden Ordovicium för 400 miljoner år sedan levde i ett tropiskt hav. (Se gravhäll i kommande blogg om Husaby kyrka.)
Kvarnstenarna exporterades bland annat till Turkiet och Afrika. Tillverkningen upphörde i början på 1900-talet.

Måns vid kvarnsten
Stenarbetare




Vi vandrade runt på den så kallade "Stenhuggarstigen". Det var väldigt vackert. Alla vårblommor - vitsippor, svalört, vårlök, blåsippor, lungört, vårlök, skogsbingel, vårfryle och gullvivor - lyste i den flödande vårsolen.

Rara barnbarn bland vitsipporna


Vårfryle är en tågväxt
Skogsbingel, som jag har så svårt att komma ihåg namnet på!

Här finns stenhögar - upplagda odlingsrösen men också klapperstensvallar där vågorna från Yoldiahavet (c:a 9.000 år f. Kr.) spolat stranden ren från grus och mindre stenar. Sedan dess har strandlinjen höjt sig c:a 120 m. Mossa täcker nu de rundade stenarna. .


Klapperstensvall, på grund av att stenarna slipats mot varandra är de runda





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar